bubblan i glaset

"Lyssna på MP3-böcker närsomhelst och varsomhelst t.ex. i bilen, på promenad, vid träning" - annonsen låter så.

Är det verkligen nödvändigt att vi måste göra minst två saker samtidigt? Vad är det för fel med att ta en promenad, titta på kottar, fjärilar, lyssna på fågelsång och lägga märke till hur molnen ser ut på himlen just då. Vad har man för behållning av boken eller av promenaden om man alltid ska vara på alerten? Varför kan man inte bara köra bil och inte göra annat. Märka att föraren i den  mötande bilen faktiskt ler mot oss? Eller le själv?

En bra bok ska man läsa i lugn och ro, krypa upp i en bekväm fotölj med en pläd, bra belysning och tystnad. Då kan fantasin börja arbeta och sinnena bli fyllda. En bra bok ska man inte hafsa sig genom. Den kräver ens hela uppmärksamhet. Den är helig.

I samma fotölj sittande bekvämt kan man blunda och lyssna på ett mäktigt musikstycke, verkligen höra alla ljud, även det minsta lilla. Det är då man lever. Människan är byggd så att vi kan göra mer, märka mer, leva mer om vi gör en sak i taget. Vi behöver minska alla måsten och vila emellanåt för att vara produktiva i nästa ögonblick. Vi behöver faktiskt bara göra en sak i taget.