...och nästan helt utan kläder klev Augusti av planet från Turkiet nu i kväll. Hon var alltså förkyld och i princip naken. "Herregud, hon har bikinin på sig", var min första tanke där jag stod i vänthallen och såg den barhudade på håll.
Ibland blir man förundrad över vilken otrolig uppfattningsförmåga och imponerande intelligens ens barn har. Och ibland är det precis tvärt om. De har sådana enorma luckor.
Jag har känt mig lite handlingsförlamad under hennes bortavaro. Det är inte bara det här forumet som har blivit lidande. Vid avresan kom vi överens om att vi skulle pratas vid i telefonen tre gånger under veckan, men den föresatsen sprack. Jag har ringt till Augustiparets hotellrum varje dag.
Nu är de i alla fall hemma. Och om hon nu bara får på sig kläder och stämbanden börjar fungera så blir det ordning på allt. Och då känns det mindre kallt.
Postat i: Blandat Permalink


Den här bloggen handlar om kärleken, barnen och livet. Om sådant som jag skulle ha skrivit om under nattlampans sken, ifall jag inte hade loggat in och bloggat ut i stället.