Skrivet:  10 september kl. 20:34
Det är märkligt hur mycket man hånglar när man är fjorton år och nykär. Det har gått tio år nu. Jag hånglar inte alls lika mycket nu. Men då var det mycket. Varje dag efter skolan gick vi hem till A. Låg i sängen och hånglade. Konstigt hur jag orkade.

Han flög upp. Plötsligt. Röd i ansiktet.
Förlåt. Shit vad pinsamt.

Jag tyckte inte att det var pinsamt. Det var bara bra. Att han tyckte om mig. På alla sätt.

 
Kategori:  Livet |  Permalink  |  Kommentarer [1]
 
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/to.die.for/entry/h%C3%A5ngel
Kommentarer:

Åh, vad gulligt! :) Sött skrivet. Känner igen mig.. typ.

Skrivet av Nina den 14 september, 2006 kl. 12:32 #

Skriv en kommentar:

Namn:
E-post:
URL:

Din kommentar:

HTML Syntax: INTE tillåten