« Första dagen som... | Hem | Hångel »
Hur andra lider
Skrivet:  27 augusti kl. 23:02
Jag minns tydligt första gången jag såg A gråta. Som om det vore igår. I många år hade jag varit upptagen av mina egna problem. Förvisso hade jag gärna velat höra om andras. Det ville jag alltid. Ville in i hjärnan. Har egentligen aldrig varit intresserad av ytliga bekantskaper. Inte sett mening i dem. Nu, å andra sidan, har jag bara ytliga vänner. Mer eller mindre i alla fall. Jag har blivit sluten och rädd. Det var jag inte då, när jag var 14 och nykär. Rädd var jag, men inte sluten.

A berättade att hans pappa var alkoholist. Det var hans stora sorg i livet. Ofta är föräldrarna orsak till det största lidandet i barndomen. Helt ovetenskapligt. Men det verkar ofta vara så.
Det var inte många som visste om att A:s pappa var alkoholist. Det var ingen som riktigt visste hur dåligt A mådde på grund av det. Men han berättade det för mig. Vi hade varit ihop i några dagar. Han grät i mina armar. Jag kände mig stark. Och fullkomligt hjälplös.

 
Kategori:  Livet |  Permalink  |  Kommentarer [2]
 
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/to.die.for/entry/hur_andra_lider
Kommentarer:

Ibland tänker jag på att livet är som bäst när det är starkt som en film. En film som är så finns förvisso inte, men det är så man tänker sig att den filmen skulle vara. Och att livet sen skulle vara så. Att läsa din blogg är som att se den filmen, filmen som inte finns. Den griper tag i något inuti. Som en dröm man tänker på länge efter man vaknat. Tack!

Skrivet av S den 28 augusti, 2006 kl. 14:59 #

Oj. Jösses. Det är nog den finaste komplimang jag fått i hela mitt liv. Tack själv.

Skrivet av J den 28 augusti, 2006 kl. 17:21 #

Skriv en kommentar:

Namn:
E-post:
URL:

Din kommentar:

HTML Syntax: INTE tillåten