Britta här. Jag såg ett rådjur och jag blir ju så upprörd när de traskar omkring helt fritt i min trädgård. Det hände en liten olycka när jag hoppade mot fönstret. Snälla matte förlåt mig för jag hade ner din fina orkidé.

Britta här. I morse visade vår utetermometer samma siffror som vår innetermometer och ändå kändes det mycket kallare ute än inne. Konstigt tycker jag, men matte förklarade att minustecknet framför siffrorna på utetermometen tydligen har något med saken att göra. Det var 15 minusgrader ute. Jaja, jag har ju päls så jag fryser inte.

Igår träffade jag på någonting konstigt kan jag berätta. Jag och matte skulle promenera in till samhället med sånt där plastskräp som man inte kastar hemma. När vi kommit en bit så mötte vi två människograbbar som inte alls såg trötta och gamla ut, men som ändå var tvungen att ha stavar att stödja sig på när de gick. Konstigt tyckte jag och gav dem för säkerhets skull en mindre utskällning.

Sen gick vi runt Stavsjön...Där fanns inga stavar, trots namnet. Jag försökte gräva fram något som verkade väldigt intressant på ett ställe men matte bara fortsatte att gå, så jag fick springa för att hinna ifatt henne. Jösses det går ju inte att ha henne utan koppel. Hon bara sticker.

Vid badplatsen gjorde vi något helknasigt. Vi gick ut på vattnet. Det var is som låg på sjön som ett vinterlock och det höll för en matte och en hund, men sen gick vi vidare på vägen, för vi hade ju inga isdubbar med oss och det ska man visst ha om man går på is på en sjö.

Sen mötte vi några till med såna där stavar. Enligt matte har man stavarna för att man ska träna lite mer, men jag tänker i alla fall inte testa.

Senare igår fick jag se att det stod två tjuvaktiga rådjur under mitt fågelbord och jag blev förstås helgalen. Då tog matte min långa lina och satte på mig selen och sen fick jag springa ut och leka med dem, men de sprang iväg när jag kom. Synd om mig som inte får vara med och leka rådjur. Matte undrar vad jag egentligen skulle göra om rådjuren hade stått kvar. Nå, det får vi ju inte veta.

Idag var det tidig morgon igen och matte åkte till sitt jobb. Det var väldigt kallt och husse var så snäll som värmde upp bilen till matte. Han är allt bra snäll.

Britta här. Jag vet inte var jag ska börja men jag har varit med om äventyr minsann.

Det var igår som jag och husse gick hemma och grejade en hel del. Husse diskade en jättestor och tråkig disk. Gissa om han suckade, men oj vad fint det blev. Sen satte vi oss i bilen och åkte iväg. Då hade husse hunnit prata i telefon med matte några gånger. Vi åkte till ett jättestort hus med en massa bilar utanför. Där ställde vi bilen och gick därifrån. Jag fattade inte hur vi skulle kunna hitta bilen igen bland alla andra bilar som ser likadana ut. Vi gick till en snötäckt gräsplätt och det var väl sådär, men sen kom matte och då blev det bättre. Husse gick till en affär som säljer brädor och sånt han behöver för att bygga på boden. Jag och matte gick till någon sorts hundparadis. Vi fick gå bland en massa bilar och det var en massa stopp för att vänta eftersom bilarna visst skulle få åka först som om vi som går inte räknas alls. Sen kom vi i alla fall till en affär för mig. Där fanns massor med saker till hundar och ohundar. Precis i brittahöjd fanns en massa väldoftande lockande grejer som jag visst inte fick gå i närheten av. Jag fattar inte varför, för jag tycker ju att det som finns framför nosen är mitt. Matte förklarade att man måste betala innan man får börja äta. Hon plockade åt sig lite grejer och vi gick till kassan. Där var det trevligt kan jag lova, för på golvet låg det en massa godis till mig. Det var någon som hade spillt men den snälla tjejen i kassan sa att det var okej om jag städade lite och det gör ju jag med bravur.

När vi kom från affären gick vi till brädaffären för att vänta på husse. Vi fick inte gå in, för de tillåter allergiker i den affären. Så dumt. Vi gick till några små stugor utanför affären. Matte sa att de säljer såna stugor där. Hon och jag tränade lite på att hoppa över murar där. Sen fick jag gå balansgång på murarne och jag fick en hel del godis när jag hoppade och balanserade som matte ville. Det var sånt godis hon hade köpt i paradisaffären. Sen gick vi till ett annat ställe och tränade, för att fördriva tiden. Till slut kom husse och vi tog plats i bilen, som både matte och husse hittade utan problem, och åkte hem.

Idag var det mysigt värre för jag låg i mattes säng en stund tills hon vaknade och upptäckte det. Jag får ju inte, men det är ju mysigt. Jag vill ju vara nära. Vi tog en sväng för att kolla området. men det största hotet upptäckte jag först när vi kommit in igen. Se bara vilken otäcking. Matte ville inte släppa ut mig för att ta hand om detta vidunder så jag stod maktlös.

Sen var det den vanliga lördagsgången. Gofrukost och melodikrysset. Inget nytt här minsann. Matte gjorde något hon kallade för lemoncurd och scones. Vem bryr sig när man inte får smaka.

Jag och husse tog en sväng ner till kompisarna och där var det livat värre för de hade fler hundkompisar på besök. Ja det var väl en människa också förstås men det bryr jag mig mindre om. Här är vi allihop. Det är jag, Nellie, Ronja, Bonzo och längst fram står Wilma och Frida. Oj vad kul vi hade. Tänk om jag hade så här mycket kompisar varenda dag.

När vi kom hem fick jag gå in medan husse gick upp till sin bod och styrde i vanlig ordning. Jag och matte lagade mat och sen var det lunch. Efter lunchen hade vi en flockstund i min soffa. Då ligger vi och myser och både matte och husse klappar på mig. Det är helt okej faktiskt.

När husse gick ut igen så lekte jag och matte med min leta-efter-godis-leksak. Det går ut på att jag ska hitta godis som är gömt. Störtlöjligt egentligen men vad gör man inte för att få godis.

På kvällen hjälpte jag matte att fixa kvällsmaten. Jag åt upp alla gurkbitar som inte skulle användas i maten. Jag är liksom en kompost kan man säga. Några bitar morot och broccoli gick också ner.

Matte och husse åt och nu sitter vi här och myser i soffan medan det ena teveprogrammet avlöser det andra och jag får kli lite då och då.

Britta här. Idag var det bara elände med matte. Hon klagade och gick på så det var alldeles förskräckligt så jag och husse flydde iväg...ja, eller vi gick ut i alla fall. Vi tog en sväng ner till mina kompisar och deras katter bjöd mig av sin mat...nehej inte det...fick inte...glömt stänga grinden..ja. Ja, jag åt kattmat hur som helst. Det funkar ju det också och som jag ser det är det bättre att köra på och få lite bannor än att be om lov och få ett nej. Grannmatte är lite krasslig så hon var ännu mer eländig än min matte. Det var nog synd om henne på riktigt. Min matte känner nog bara efter för mycket.

Matte åkte till jobbet och vi la oss på soffan en stund, jag och husse. Sen skulle husse styra med en massa tråkigt jobbsökande vid sin dator så jag höll vakt bredvid honom.

Rätt vad det var kom matte hem med en stor säck under armen. Det var min mat som hon köpt mer av, men jag får inte hantera den själv den här gången heller.

Matte var precis lika tråkig som husse, för hon satte sig vid sin dator och där satt hon jättelänge. Hon hade visst en massa jobb med sig hem och det skulle göras vid datorn. Det verkar jättetråkigt och matte verkade inte glad för det var visst om människor i slyngelåldern som inte mår så bra och som gör dumma saker.

Hon rörde lite på sig och gjorde mat till sig och husse och efter maten tog vi en promenad jag och matte, för hon tyckte att hon behövde få lite luft och att det är skönt att ta en promenad i dagsljus. Själv gick jag med nosen i backen mest hela tiden.

Jag hittade en massa intressanta lukter i vanlig ordning, men som den snälla lydiga hund jag är så sprang jag aldrig iväg utom synhåll för matte. Jag vill gärna, men matte babblade och lockade och jollrade, så jag vågade inte lämna henne ensam om hon höll på att bli galen.

Vi gick till vändplanen i skogen och där såg jag något stort, runt och vitt som jag morrade åt. Matte bara skrattade och gick fram till den här otäcka skapelsen och drämde till den med handen. Det är ingen fara sa hon. Det heter ensillage och det är nog någon som har tappat en sån där till rådjuren, för det var hål i den och där stack det fram hö. Det var ingen som hade tänkt på hunden.

När vi kom hem var matte tråkig igen. Husse också för han var ute och snickrade och jag fick inte vara med.

Sen kom husse in och grejade med sina musikleksaker och åkte iväg till sin kompis för att leka musik. Matte fortsatte att vara tråkig hela kvällen. Det var mycket hon hade att jobba med. Som tur var kom hon ihåg mig några gånger för jag fick både mat och lite mer koll på omgivningarna.

Britta här. Nu är det söndag kväll och matte har lagat massor med mat som hon ska ha till lunch på jobbet under veckan. Tänk så smart.

Igår hade jag och matte en tjejdag för husse var hos sin kompis och lekte musik igen. De tränar för de ska visst uppträda någonstans. Vi lekte med gris en stund, jag och matte. Sen tog vi en sväng upp mot skogen och vi såg jättestora älgspår. Vi gick där det brann i skogen för några år sen, för matte tyckte vi skulle gå någonstans där vi inte gått på länge. Jag fick gå utan koppel en bit, men så hördes det ett väldigt brak i skogen och då åkte kopplet på av någon anledning. Matte sa att hon inte ville att jag skulle börja mucka med älgen. Skulle jag?

Sen gick vi lite vilse tror jag. Matte nekar förstås till det, men det var ett väldigt vimsande innan vi hittade kraftledningsgatan och från den hittar matte alltid hem..

Senare såg jag ut genom köksfönstret och där stod tre rådjur och stal maten som jag lagt ut till fåglarna. Jag blev förstås helgalen och jädra matte lät mig inte springa ut och sjasa bort dem, men de hörde nog mina mäktiga skall för de vandrade iväg.

Idag väckte jag matte så hon skulle ge mig mat. Sen låg vi en stund på en av mina soffor för det var ingen brådska att ge sig ut tyckte jag. När vi vaknade igen började det bli ljust ute så då kunde vi gå ut utan ficklampa och sånt. Vi gick upp mot soptunnan i skogen och såg att skogsbolaget har hämtat några av sina högar med träd som legat hur länge som helst. Träden som ligger som plockepinn över sörmlandsleden flyttade de dock inte på, så vi kan fortfarande inte gå där.

Matte höll på med veden lite senare och jag och husse gick ut för att heja på, men så hörde jag att mina kompisar var ute så jag smet iväg. Matte och husse blev inte alls glada över mitt initiativ. De kom efter båda två från varsitt håll för de visste ju inte vart jag var på väg. Jag och Bonzo höll som bäst på att brottas när matte kom och härjade. Bonzo och Ronja hade en liten kompis där. En liten feg Lhasa apso-tjej. Hon gömde sig bakom deras matte hela tiden. Jaja, det är ändå Bonzo som är min bästis.

Matte stannade där och drack kaffe medan jag tog hem husse. När matte kom tillbaka gick hon direkt ut till vedboden igen och sen gick husse ut också, men jag åkte på att vakta huset. De kallade mig för rymlingen och hävdade att det var bättre att jag höll mig inne. Suck, jag är missförstådd.

Jag var säkert ensam en hel timme innan matte kom in och ägnade sig åt mig lagade en massa mat till sig och husse. Hon hade en väldig energi idag, så hon gjorde massor med saker inomhus. Det var väl bara jag som blev lite bortglömd kan jag tycka, eftersom hon inte gav mig sin odelade uppmärksamhet.

Britta här. Idag har jag haft en mysstund med matte. Ja hon visste inte om det förstås för jag hoppade upp i hennes säng när hon sov. Det var väldigt mysigt att ligga mot hennes ben. Sen gick hennes klockradio igång och började spela någon sorts musik som matte gillar att vakna till. Då blev jag tillsagd att gå ner och som den otroligt väluppfostrade hund jag är så lydde jag givetvis direkt. (Det här höll inte matte med om riktigt men det är min blogg och jag som bestämmer vad det ska stå)

Matte styrde med sitt och sen for hon iväg på den där läskiga cykeln. Hon har visst dubbdäck på den och det är tur för annars skulle hon nog ha cyklat omkull för länge sen så halt som det är på vägarna.

Husse skulle hålla på och greja med lite av varje. Han styrde lite med musikpapper och med något musikinstrument som heter bas. Han skulle leka musik med sina gubbar idag också.

Lite lek och stoj i skogen blev det förstås som vanligt. Hur skulle det annars se ut.

Jag fick vakta huset en lååång stund för husse tog sina musikgrejer och åkte iväg. Jag låg förstås på mitt vanliga ställe nedanför fönstret där jag har uppsikt över vägen och vår uppfart, så när matte kom såg jag hennes lyktor på långt håll. Det lyser både på cykeln och på hennes hjälm. För att hon skulle förstå hur bedrövligt ensam och uttråkad jag varit så ylade jag hejdlöst.

Resten av kvällen försökte jag hålla mig framför matte så hon inte skulle kunna smita iväg. Här ligger jag och vaktar henne. Ni ser kanske inte hur vaksam jag är, men den vilsamma looken är bara kamouflage. Jag har alla sinnen på helspänn. Matte påstår att jag snarkade men det är bara illvilligt förtal.

Vi tog en sväng ut i grannskapet och kollade läget lite senare och jag hittade ett spår som jag ville följa men matte var inte alls med på noterna. Hon hävdade att det var kallt och att hon ville gå hem för det hade börjat snöa. Vekling.

Britta här. Nu var det några dagar sen matte orkade bemöda sig med att hjälpa mig att skriva här.

Vi har haft trevligt besök av mattes kompis klosterlösa nunnan som har varit här för att hjälpa matte att skrämma bort julen eller nåt. Jag vet inte riktigt. Vi började i alla fall lördagen med en promenad. Det luktade massor i hela trädgården och jag tror det var såna där rådjur som har roat sig under natten.

Sen fick jag vakta huset för både matte och husse åkte iväg. Husse hade med sig något musikinstrument och en massa annat. Han skulle leka musik med sina gubbkompisar.

Matte kom tillbaka efter ett riktigt bra tag och då hade hon handlat en massa saker. Till mig? Nix.

Hon for runt och styrde med flera saker på en gång innan vi kunde gå ut en sväng. Jag trodde hon hade glömt mig alldeles, men det hade hon visst inte. Sen satte vi oss i bilen båda två och åkte en liten bit. Vi skulle visst hämta mattes kompis vid tåget. Tåg är tydligen farliga för jag fick inte hoppa ner framför det.

Vi åkte hem igen och de satt och babblade i all oändlighet, men jag kröp upp bredvid kompisen som klappade mig så jag hade det faktiskt rätt mysigt. Matte fixade mat och jag städade sånt hon tappade. Sen åt människorna. Husse kom lite sent så han åt lite senare. Det babblades och skrattades och åts mest hela kvällen och jag fick också lite gott att smaska på minsann. Lite kyckling och lite ris och så förstås gurka som jag tycker jättemycket om.

Jag tog ut matte och kompisen på en kvällspromenad upp till soptunnan i skogen. Mattes kompis är precis lika knasig som matte när det gäller stjärnor. Hon gick och tittade och skulle till och med fotografera dem. Hon har något knep med sin kamera så hon kan göra det.

Igår tog matte ut mig på morgonen och sen fixade vi lite smaskig frukost. Jag provsmakade leverpastejen för säkerhets skull. Den var okej, men jag fick ju göra konster för att få den förstås.

Vi åt frukost och sen var det en himla massa babbel igen.

Matte körde sin kompis till tåget, men jag följde inte med. Resten av dagen var ganska slapp, så jag försökte rymma några gånger, för jag fick driva omkring i trädgården och titta på när husse grejade med en massa tråkiga saker. Han blev väldigt upprörd när han såg mig nere på vägen och sen fick jag gå in i huset. Där höll matte på med att packa ner alla tomtar som hon ställt upp för att det skulle vara jul. Nu är det ojul tydligen.

Idag har vi kört lite soffagility och sen har jag hjälpt husse med bokföringen. Jag har legat bredvid honom och förmedlat en känsla av lugn genom mina fridfulla snarkningar.

Vi har varit ute med mina kompisar och idag höll Ronja på och skulle klättra på mig hela tiden. Bonzo och jag körde den vanliga stilen. Fullt ös.

Vädret har varit tråkigt enligt människorna och då ska man visst vara inne mycket. Jag begriper inte det. Väder är ju som det är, men jag måste ju kolla av området ändå. Dessutom är jag faktiskt vattentät.

Britta här. Idag har vi haft en ganska lugn dag. Det började med att matte gick upp och stod vid fönstret och suckade. Det regnade och blåste. Hon tyckte väldigt synd om sig själv. Hon skulle egentligen cykla till bussen, men sen sa husse att han kunde skjutsa henne så jag fick vakta huset en stund.

När husse kom tillbaka blev det soffa för hela slanten. Det blev ett rejält pass för det var ruskväder och då vill visst inte människor gå ut lika mycket.

Vi tog i alla fall en sväng ut med mina kompisar idag för deras matte var iväg någonstans. Då kom snön. Hurra det gillar jag. Tyvärr kom det inte så mycket. Husse verkade mer nöjd med att det inte kom så mycket. Något om att slippa skotta. Jaja, jag var glad för det lilla och vi rasade runt i skogen som vanligt, jag och Bonzo.

Sen var det lugnt igen för husse skulle sitta vid sin dator och pyssla med en massa tråkiga människosaker. Jag låg på min säng bredvid husses dator.

Matte ringde och berättade att hennes buss var jättemycket försenad och att hon ville bli hämtad i Krokek. Vi är ju snälla jag och husse så vi åkte förstås på direkten. Oj vad vi blev glada att se varandra jag och matte. Hon hade köpt pizza, men jag har slutat hoppas. Jag får aldrig någon pizza. Synd om mig. Jag fick ju visserligen min mat när de hade ätit, men jag kunde väl fått en pizza också. Varför vara måttlig?

Matte var på gott humör idag för hon hade blivit bjuden på smaskig lunch av sin mamma och hennes gubbe. Det låter ju trevligt för det är trevliga människor och matte gillar att äta. Precis som jag.

På kvällen tog jag och matte en sväng upp till soptunnan i skogen. Matte lyste ut i mörkret med sin ficklampa och där lyste det en massa ögon. Hjortar eller rådjur trodde matte. Själv brydde jag mig inte för jag hade fått vittring på något som hade grävt ner sig i vägkanten så jag försökte krafsa fram det. Tråkmatte tvingade dock iväg mig innan jag hann få fram det. Suck.

Britta här. Idag blev det nog lite tokigt på morgonen, för jag lyckades få av mig mina byxor och sen hoppade jag upp i mattes säng och kurade ihop mig mot hennes ben. Det första felet var ju att jag egentligen inte får ligga i deras säng. Det andra felet var att det blev lite blodigt på mattes rena påslakan. Oj då. Vilken tur att matte är så snäll. Hon tog bara på mig byxorna igen och slängde sitt påslakan i tvättmaskinen.

Idag är det precis ett år sen jag flyttade till mina nuvarande människor och jag måste säga att jag inte alls har ångrat detta, även om jag egentligen inte hade något större val. Det var en märklig dag. Jag gick som vanligt runt och försökte akta mig för de eländiga dvärgpinschermonstren som förpestade min tillvaro där jag bodde förut. Massor med katter, hundar och människovalpar fanns det där.

Senare den dagen kom det en bil och ut klev två människor som ställde sig utanför huset och pratade med min dåvarande husse och matte och deras människovalp. De pratade och pratade och flera av hundarna och katterna var ute och till slut fick jag komma ut och undersöka vad som pågick. Jag visade hur högt och fint jag kan hoppa. Sen sprang jag omkring på gräsmattan medan människovalpen gjorde sitt bästa för att hänga med. De nya människorna klappade på mig när jag stannade till en stund vid dem och sen fick jag ett koppel på mig. Jag gick med dem till bilen och fick sitta i baksätet med min nya matte. Hon tog det här kortet på mig då.

Vi fick åka länge och jag blev lite orolig för det där med att åka bil är inte riktigt min grej. Sen begrep jag inte heller vart jag skulle med de här okända människorna. Vi stannade på en stor parkering och jag minns att jag tänkte att det såg tråkigt ut att bo där. Nu visade det sig att det var en affär där min nya matte skulle handla en massa saker till mig för jag hade inte hunnit packa någonting och de hade inga hundgrejer hemma hos sig. Matte kom tillbaka med en vagn helt överfull med hundgrejer. Då hade jag och min nya husse tagit en runda för att jag skulle få sköta lite hundliga bestyr.

Sen blev det en liten biltur till innan vi kom hem till mitt nya hem och det verkade ju genast bättre än parkeringen. Ett hus i skogen. Perfekt, så jag bestämde mig för att stanna, men inte förrän jag hade utforskat huset förstås. Här går jag runt och nosar lite.

Jag hittade gris nästan direkt. Matte plockade fram honom ur en låda som hon brukar ta fram när det kommer barn. Nu är gris min bästa leksak.

Några dagar senare fick jag bekanta mig lite med mina kompisar. I början var jag lite avvaktande men det har ju som bekant gått över. Här dresserar vi husse till att ge oss godis.

Ja så var min första tid här hos mina människor och nu trivs jag ju väldigt bra med dem. Jag börjar få hyfs på dem.

Britta här. Det är konstigt med människor. När jag gör något bra får jag höra att jag är duktig och sen får jag något att äta, men när husse säger till matte att hon är duktig så får hon aldrig godis eller något annat gott att äta. Hur tror husse att han ska kunna få henne att göra som han vill om han inte ger henne godis?

Idag har i alla fall matte gjort en massa saker som hon verkade nöjd med, så hon är nog duktig. Det var den där veden som skulle sågas och huggas. Sen lekte hon med dammsugaren så jag tog med husse ner till mina kompisar så tog vi en sväng i skogen. Det går ju inte att vara i närheten av matte när hon sätter igång som värst.

Vi lekte massor jag och Bonzo och idag var även Ronja med men hon skulle bara hålla på och nosa mig i baken. När vi skulle gå hemåt såg jag ett fruktansvärt hot på vägen. En sån där cykel som jag bara var tvungen att springa efter. Gissa om husse blev glad. Nej, just det. Inte ett dugg. Denna ständiga otacksamhet för mina beskyddarinsatser.

Sen fick jag vara inne och vakta matte för husse skulle greja i sin bod. Jag hjälpte matte med lite av varje.

Husse kom in och skulle ha kaffe, så jag följde med honom ut och det var spännande värre för vi hörde en bock som skällde. Jag fick inte springa däråt. Sen kom matte ut och tog en sväng med mig för att kolla läget vid soptunnan i skogen. Vi såg några ögon som lyste i mörkret bortom kalhygget. Det var nog hjortar trodde matte. Sen skällde jag lite på en bil som hade stannat på vår väg. Det brukar stanna folk och kasta skräp där och det är så dumt. Varför kan inte skräpet åka med i bilen tills de kommer till en papperskorg?

Britta här. Mina människor har varit hemma och vi har gjort saker tillsammans nu i flera dagar. Det är toppen.

Igår tog vi en riktigt lång skogspromenad. Det var härligt. Jag hittade massor med saker att nosa upp. Här står jag och väntar på att vi ska komma iväg.

Det var många lukter att följa och då får man väl förstå att jag inte kan vara inom synhåll hela tiden. Men jag kom ju tillbaka då och då.

Så, då kan jag sticka iväg igen.

När vi kom hem igen så var till och med jag lite trött. Här står vi och pustar ut jag och husse. Skuggan som ser ut som ett mumintroll är mattes skugga.

Idag började dagen med att jag fick gruffa och gny för att få upp matte. Hon var ovanligt trött och det har hon sig själv att skylla för. Det var knappast jag som tvingade henne att sitta uppe framför datorn halva natten. Hon håller på och utforskar hur hennes släkt har sett ut bakåt i tiden, varför nu det är så himla intressant. Själv vet jag att alla mina förfäder var hundar och att de gjorde sånt som hundar gör.

När vi kom in efter morgonturen så åkte byxorna på, för matte upptäckte att det visst är den tiden på året. Jaja, det är väl bara att gilla läget och jag störs egentligen inte av dem.

Vi har styrt en hel del både inne och ute idag och sen har vi busat massor. Jag har hoppat över hinder och lekt med mina bollar, tuggat pinnar och jagat efter min frisbee.

Sen körde vi en stund soffagility hela flocken. Mysigt.

Vi är visst lediga allihopa imorgon också. Hurra.

Britta här. Jaha vad har jag att berätta idag då? Jo igår blev jag jätteglad när matte kom hem, för att hon kom hem förstås, men även för att hon hade köpt en ny fin reflexväst till mig. Hon hade varit hos någon som heter Clas som säljer allt möjligt så hon hade köpt glödlampor, skruv, någon hushållsgrej och så min väst. Vilken bra affär det måste vara.

Idag fick jag jobba en stund för att få upp någon av mina människor. Jag började som vanligt med matte, men hon bara släppte ner sin hand, kliade mig i nacken och somnade om. Nu var det visst så att hon skulle vara ledig idag, så jag tänkte att jag jobbar lite hårdare på husse och det gav resultat.....till slut.

Vi har jobbat en hel del utomhus idag. Jag har försökt att hjälpa både matte, som har huggit ved, och husse, som har grejat i boden. Tyvärr var matte otroligt otacksam för mina insater, för så fort jag kom nära henne där hon stod med yxan så sa hon till mig att gå till husse. Något om att det kan flyga iväg pinnar när hon hugger. Märkligt då att inte jag förväntas hjälpa till. Jag är ju nästan professor när det gäller pinnar. Det jag inte kan om pinnar är inte värt att veta. Då tog jag med husse ner till mina kompisar och sen gick vi en sväng i skogen bakom deras hus. Ronja försvann en lång stund, men så brukar det vara med henne. Hon har väl egna ärenden att uträtta.

Jag strosade omkring för mig själv och hittade en hel hög med jätteläckra, bruna små kulor på gräsmattan. Nu var det nog inte så bra att jag åt så många av dem, för de kom upp igen sen på köksgolvet. Matte tyckte synd om mig men hon tyckte det var lite äckligt också. Hon tycker att jag ju får mat och inte behöver äta rådjursspillning. Husse tog mattes parti. Jaja, där har ju jag tydligen en avvikande åsikt.

Efter maten tog vi en stunds soffagility. Sen skulle vi titta på en film, men vi somnade både jag och matte. Husse var duktig och jobbade ute i boden.

På kvällen skulle matte och husse äta pizza. Troligt att jag fick något. Jag får aldrig någon pizza. Orättvist.

En sak till. Tydligen ska man lova saker när det blir nytt år. Man ska lova att göra saker eller sluta göra saker. Själv tycker matte att jag ska träna mer på att lyda. Hon säger att vi är på god väg. Jaja, det beror på bra val av godis förstås.

Sen ska jag träna på riktigt på agility, för det vill matte att vi gör, hon och jag.

Jag ska visst träna mer på att inte springa efter cyklar, mopeder, motorcyklar, bilar, lastbilar eller något annat som passerar vårt hus.

Mattes löften är att se till att jag kan hålla mina löften. Hon ska hitta en agilitykurs. Sen säger hon att hon ska hitta en stilig cockerpojke som jag kan få valpar med. jaja, vi får väl se hur det blir med den saken.

Vad husse har för löften vet jag inte.

Britta här. Idag var det något lite mer liv i mina människor. Jag fick upp husse för min morgontur och sen körde vi lite soffagility.

Sen kom matte ner och skulle ha sitt kaffe. Det är viktigt med kaffe för min matte. Hon skulle antagligen dö på stuberten om hon inte fick kaffe så fort hon var sugen på det. Ja hon åt förstås frukost också.

Senare under dagen gick jag och husse ner till grannarna och där skrämde vi nog slag på grannmattes kompis som kom ut från gäststugan precis när vi passerade. Vi hämtade upp mina kompisar och tog en sväng i skogen bakom deras hus. Jag och Bonzo hade en väldigt livlig lekomgång idag. Det är verkligen kul att tampas med honom.

När vi kom hem höll matte på med en massa tråkigt hemmapyssel. Hon tyckte nog att det var kul för hon verkade väldigt nöjd med sig själv, men jag begriper inte sånt där med belysning och smarta förvaringslösningar.

Sen skulle de titta på något tv-program som gick i repris så jag tog en tupplur och värmde husse som var lite frusen.

Matte fixade deras mat och efter maten tog vi en sväng i skogen upp mot vändplanen. Jag blev som skogstokig för det var så mycket lukter. Vi såg jättestora spår som matte sa kom från en älg. Här har jag nosat upp något som jag försker gräva fram. Kanske är det älgen som ligger och kurar i en jordhög. Eller så kan det vara en sork. En riktig delikatess.

Matte tjatade och tjatade så till slut gav jag med mig och slutade gräva. De där spåren såg vi flera av sen, men några älgar såg vi inte. De kanske är så små så de inte syns.

Jag tog en ordentlig runda i skogen för att se till att det nya året inte har gjort något dumt med omgivningarna. Jag har ju ingen tidsuppfattning så jag var bara borta ett ögonblick, men där var matte av en helt annan uppfattning. Hon verkade nästan lite orolig när jag kom tillbaka. Visst jag hörde ju att hon ropade en massa gånger, men jag var faktiskt upptagen.

När vi kom hem tyckte matte att jag var smutsig och blöt så hon virade in mig i en handduk och torkade mig massor. Jag slapp i alla fall den där läskiga duschen men jag fick ändå lov att släpa mig ordentligt utefter husets samtliga mattor när jag kom loss ur handduken. Sen tänkte jag att det var dags för mat men matte hävdade att det var två timmar kvar. Jaja, försöka duger.

Jag tog en tupplur igen.

Sen hjälpte jag matte med tvätten. Jag hårade ner det som hamnade på golvet.

Britta här. Gott Nytt År får jag önska dig som läser detta, för nu är det nytt år säger matte. Jag vet inte vad som är så nytt med året. Allt är precis som vanligt, eller förresten har mina människor varit mycket tröttare än vanligt idag. Jag hoppas inte det är ett tecken på hur det här nya året ska vara för idag har det pågått kraftigt försummelse av hund kan jag säga.

Förra året tog ju slut igår men gårdagen började med morgonpromenaden och frukost som vanligt. Inget konstigt där. Matte grejade med tråkiga människosysslor. När husse kommit igång ordentligt så gick vi ut och grejade med hans bod. Jag jobbade lite som flistugg för det blir mycket småpinnar när husse jobbar i boden.

Matte gick en sväng igenom trädgården och då sa husse till henne att ta med mig in för att han inte kunde hålla ögonen på mig. Det var det fräckaste. Jag höll ju ett öga på honom.

Nåja, jag fick ju hjälpa matte med maten och fick lite smakprov. När de hade ätit skulle de tydligen snurra omkring och göra sig iordning för något och då blev jag lite orolig för jag vet ju aldrig om jag ska få vakta huset eller om jag får följa med. Sen såg jag att matte fixade med min väska och mina grejer och då blev jag glad. Sen skulle hon greja med mig. Mina fina öron blev borstade och sen fick jag en fin rosett på ena örat. Fint skulle det visst vara.

Vi åkte bil en bit till staden Nyköping. Där stannade vi vid ett hus där jag varit tidigare. Det bor en stor hund där och hon stod utanför med sin husse när vi klev ur bilen. Tydligen skulle vi ta en promenad tillsammans innan vi gick in. Så här ser hon ut, Emma. Ganska stor eller hur.

Matte hade med sig varsitt märgben till mig och Emma, men jag betedde mig lite illa och försökte ta Emmas ben också, och det ledde till att ingen av oss fick behålla våra ben. Förlåt Emma.

Människorna åt och drack en massa saker. Sen babblade de en massa och verkade ha det väldigt trevligt. Jag försökte hålla mig undan lite för Emma skulle nosa mig i baken hela tiden. Här tar jag skydd under husses stol.

Här står hon och lurpassar.

Det var mycket konstiga ljud utanför igår kväll. Jag vet inte vad det var men jag brydde mig inte så mycket heller för matte verkade inte bry sig så det var nog som det skulle. Jag var med husse ut några gånger för han skulle ryka och han brydde sig inte heller om oljuden.

Människorna spelade någon sorts spel och alla verkade arga på matte för att hon vann. Inte arga på riktigt men lite sådär som att de också ville vinna lite.

Vi sov över hos Emma och hennes flock. Jag fick sova i husses säng. Mysigt. I morse väckte jag matte för husse var helt borta. Vi tog en sväng runt kvarteret. Jag lämnade mina väldoftande spår lite här och där. Vi mötte några andra hundar som jag ville hälsa på men matte tyckte inte jag skulle göra det.

Sen skulle matte sova igen och då sov jag med henne en stund. Det har varit mycket sovande idag. Till slut blev det liv i människorna och de åt frukost och grejade med allt sånt som människor måste greja med innan de kan gå ut. Vi åkte hemåt. Jag och husse fick vakta bilen utanför affären.

När vi kom hem så skulle visst matte och husse sova igen. Länge, länge skulle de sova. Senare tog jag och matte en sväng för att se så att omgivningarna såg ut som de skulle nu när det är nytt år och så. Det var snö idag och det var det inte igår. Annars var allt lugnt.