Fandombloggen

Plötsligt tappade jag inspirationen för att skriva. Jag tror jag vet varför. Den sista tiden har mitt humör svängt upp och ner. Vissa kvällar är det nära att jag börjar gråta. Däremellan mår jag hur bra som helst. Ja, ja. Det där med att blogga och skriva fanfiction kan vänta. Mitt problem är egentligen att jag inte har skrivit färdigt min roman, men där har inget ändrat sig så det är en annan sak.

Jag har förstås två andra avslutade böcker som jag ska skicka in till ett förlag. Om jag nu bara kan hålla humöret uppe och jag gör mitt bästa när det gäller det. Går ut och går, åker till och med på korta små utflykter och letar efter intressanta motiv att fotografera, ser på DVD och till och med någon enstaka gång något på tv.

Fast när det gäller tv är det här nog den värsta perioden på länge. Just nu är det bara en sak som är värd att se, om jag nu minns rätt. Missförstå mig inte. Jag skulle nog klaga lika mycket om det var ett eller flera program per kväll, men det här går alldeles för långt åt andra hållet. Nej, vänta. Heroes ska visst komma tillbaka. I så fall ska jag inte klaga.

Trodde jag var klar med fanfiction - för ett tag i alla fall - men nu blev jag inspirerad igen och så blev det som det blev. Fast jag har varit för trött för att skriva färdigt mitt sista fanfic i det nya fandomet. Hoppas jag börjar piggna till snart.

Jag har ju inte bloggat så mycket på sista tiden så det känns bra att skriva igen. Snart har jag förhoppningsvis laddat färdigt batterierna för att skriva färdigt romanen.

En gång för inte så väldigt länge sedan hade Tonica faktiskt en betaläsare. Det var bara en, men det betyder ändå mycket att ha en annan person som granskar ens berättelser. Bäst av allt är om personen i fråga (ok, man kan lika gärna tala klartext - tjejen det handlar om) kan det fandom som berättelsen utspelar sig i. Om det är en originalberättelse kan ju betaläsaren peka ut stavfel och grammatikfel. Förhoppningsvis.

Min betaläsare (jag ska inte nämna några namn) tröttnade helt enkelt. På mina berättelser, på mig, jag vet inte, något var det säkert. Nu känns det jätteledsamt att inte ha någon publik alls längre. Visst droppar det in en och annan besökare fortfarande, men nästan alla (av de få som kommer) stannar i ett par sekunder.

Tydligen har jag inte lyckats att nå ut till publiken. Eller så skriver jag sämre. Eller kanske har läsarna tröttnat på det jag skriver. Jag vet faktiskt inte vad problemet är. Det känns nästan overkligt att min hemsida - Agri Sublunares - fd The Sublunar Fields - fd Tonica's World - en gång fick in hundratals besökare varje vecka.

Mina fics finns omnämnda på en del stora fandomsiter. Ja, utan att jag först hörde av mig och bad att få byta länkar med dem. Men jag la genast dit deras länk om jag inte redan hade den i min länksamling, fast det hade jag oftast. Två personer har använt mina fic i sina avhandlingar.

Och nu vill ingen se åt mina berättelser. Det känns lite sorgligt, men så är det väl. Jag hade tänkt att göra en videopodcast (alltså en liten film) och lägga på siten. Det kanske skulle kunna locka tillbaka läsarna. Om det inte redan är för sent. Förresten var det jag och min betaläsare, med lite hjälp från en och annan (vad hette det nu igen - jo, nu minns jag) kompis, som skulle spela in filmen. Ok, glöm det.

Det här inlägget kunde lika gärna ha kallats Läsarna som försvann. Fast nu räcker det med eländet. Skriva är nämligen fortfarande det bästa jag vet och läsa det näst bästa, även om det låter lite internt att sitta och läsa sina egna berättelser.

Jag har äntligen lyckats komma tillbaka till att skriva igen. "Bara" fanfiction än så länge, men jag känner att jag snart är tillräckligt laddad för att börja med en originalberättelse. Antingen ska jag mjukstarta med att skriva (färdigt) en originalnovell, eller kanske börja på en ny (eller både och), eller så går jag direkt på romanen som ligger och väntar. Den är ju snart klar.

Och så är det ju den där andra romanen, den som är färdig. Nu gäller det. Jag ska äntligen se till att få iväg den till förlagen. Fattar inte varför jag skjuter upp det så. Fast egentligen gör jag det. Det är ju nästan omöjligt att få något publicerat idag. Man måste ha kontakter eller redan vara känd för något annat. Etc. Etc. För övrigt är det nog omöjligt att ens få någon att läsa ens bok, än mindre ge det en chans.

Men, men. När jag har gjort det, så har jag i alla fall försökt. Mer kan man ju inte göra. Jag tycker i alla fall att min bok är spännande och intressant. Min "betaläsare" också. Fast vi är ju bara två.

Hur som helst, mitt skrivande (till skillnad från det mesta andra i mitt liv), flyter på i alla fall. Det räcker ett tag. 

Är det någon här som är intresserad av fanfiction/slash? Läser? Skriver?

Eftersom jag själv är skriver och läser fanfiction, har jag försökt få kontakt med andra som är intresserade. Det har varit svårt. Antingen är det inte så många som håller på med det här i Sverige, eller så finns de någonstans som jag inte har hittat än.

Om någon av mina läsare vet var svenska fanfictionfans håller till, skulle jag vara tacksam om ni hörde av er. Internationellt finns det massor av intresserade, men de är också splittrade på flera olika community, och det är svårt att få kontakt med någon. 

Vad betyder egentligen yaoi? Jag har aldrig funderat på det, men när jag nyligen läste en artikel om det, insåg jag att det är en form av bokstavsförkortning - akronym. Det betyder (översatt från japanskan till engelska): "no climax, no punch line, no meaning".

Man skulle kunna säga att det är samma sak som en PWP-berättelse (det betyder plot? what plot? - med andra ord det har ingen handling, allt är bara en skildring av hur två läckra killar har sex med varandra).

Men tydligen har en del humorister lyckats utläsa en annan förklaring av uttrycker yaoi - nämligen något som betyder "Stop!" My butt hurts!". Den som hittade på detta har uppenbarligen inte läst speciellt mycket slash... Att det gör ont är aldrig en ursäkt för att sluta.

Jag kom just på att slash kanske inte heller har förklarats tillräckligt. Slash är ett / vilket står för pairing. Av någon anledning har slash kommit att enbart betyda ett förhållande mellan män, fast man alltid kan beskriva den pairing man skriver om så, även när man har ett sk het adultförhållande. Femslash (eller femmeslash) bygger naturligtvis på grunduttrycket slash.

Ett tidigt exempel på slash är vad fansen kallar K/S alltså Kirk/Spock. De kommer från Star Trek TOS (The Original Series) ifall herrarna skulle vara obekanta. Man skulle alltså aldrig kalla en Kirk/Uhura eller en Spock/Chapel-berättelse för slash. Varför vet jag inte.

Dessutom sägs det, men jag tror inte på det, att slash vanligen är mer sexuellt detaljerade berättelser. Det finns nämligen slash som inte innehåller ens en kyss. Poängen är bara att kärlek förekommer mellan två män (eller pojkar). De behöver inte göra något, bara de känner det så. Jag tror till och med att obesvarad kärlek faller under slash.

Att jag ändå i en serie humoristiska berättelser baserade på tv-serien Will & Grace parar ihop Jack och Karen har sin komplicerade och roliga förklaring i mitt fic. Jag påstår inte alls att Jack inte är homosexuell. Det är han uppenbarligen. Därför är han naturligtvis inte ihop med Karen på vanligt sätt. Att han ändå är det är som sagt en lång och komplicerad historia.

Will däremot, uppfattar jag som en bög med heteroprocent. Han är uppenbarligen fortfarande svag för Grace och precis som en heterosexuell man är han fascinerad av lesbiska undertoner mellan kvinnor. Man får ett intryck av att Will gärna skulle levt i en kultur där det var acceptabelt att vara gift och ändå ha sexuella relationer med män vid sidan av. Jag föreställer mig att det finns många sådana män i verkligheten också.

Det är faktiskt rätt egendomligt att fast det är både vanligt och accepterat inom fanficvärlden att göra en heterosexuell karaktär homosexuell är motsatt process helt och hållet tabu. När jag parar ihop Will och Grace - inte för att jag på något sätt är en shipper (alltså en som är för ett särskilt förhållande - "ship" alltså relationship i praktiken alltså en pairing) - får jag genast en massa upprörda kommentarer. "Det där skulle aldrig kunna hända!".

Nu råkar det vara så här att jag innan jag skrev berättelserna frågade min homosexuella/bisexuella/sexmissbrukande vän om råd. Jag kontrollerade också vad Minotaur hade att säga om det. Minotaur, ifall du inte känner till honom, är något så ovanligt som en homosexuell man som skriver fanfiction. Han har en stor site med råd till slashförfattaren, skrivna av en homosexuell man, som sagt. Enligt Minotaur, är det vanligt att homosexuella män under inflytande av alkohol hamnar i säng med kvinnor. Varför förstår inte jag, men om det nu är så, varför skulle inte Will kunna ha sex med Grace? Han slutar inte att föredra män, men han kanske får upp ögonen för att sex med en viss speciell kvinna faktiskt kan vara bra också.

Det står faktiskt en kommentar till det här svaret - att homosexuella män kan ha sex med kvinnor. Den går ut på att man ska akta sig för att skriva något homofobiskt. Om det nu är därför man vill "omvända" en gaykaraktär. Vad ingen tycks tänka på är att det faktiskt kan finnas heterofobiska tendenser ute i fanficvärlden.

Jag är inte homofobisk, och att jag själv inte läser femslash/femmeslash - berättelser om sex och/eller kärlek mellan kvinnor är inte att jag tycker det är principiellt fel utan det är helt enkelt så att det inte är min grej. Det intresserar mig inte. Deathfics gör det inte heller och inte renodlade songfics heller. Jag läser inte heller fics med "fel" pairing, utifrån min uppfattning, eller fanfiction baserade på fandom jag inte tycker om. Det är ju jag som är "kunden". Ska inte jag ha rätt att bestämma själv vad jag läser?

Nu är jag ju inte betaläsare (en som korrekturläser och kommenterar någons berättelser), men om jag varit det, skulle jag självklart ha läst och kommenterat en femslashberättelse. I och för sig vet jag inte hur mycket mitt omdöme skulle vara värt eftersom jag aldrig läser femslash i vanliga fall, men jag skulle i vilket fall som helst kunna kolla stavning, grammatik, handling, karaktärsbeskrivning mm.

I verkligheten önskar jag alla som hittar den partner de kan trivas med lycka till. Hoppas de blir väldigt lyckliga. Det här gäller självklart bara de par som består av två vuxna, normalbegåvade människor, eller - två vuxna förståndshandikappade. Ingen borde få utnyttja barn, djur, förståndshandikappade, mentalsjuka, senildementa eller döda personer. Om någon skulle råka falla för ett par damskor eller något annat föremål så får väl personen i fråga hållas. Ingen blir i alla fall lidande.

Jag vet inte om det är sant men efter vad jag har hört, har flera män faktiskt uttryckt önskemål om att få gifta sig med t ex motorcykeln eller sin stora fina tv. Jo, det är sant. Nu vet inte jag om det är rätt att gifta sig med en pryl, men om de nu tänder på prylarna i fråga blir ju som sagt ingen lidande på det.

Många gånger finns det manliga huvudpersoner i olika fandom som jag tycker är enormt sexiga och fascinerande, men jag skulle aldrig själv vilja ha dem, om de nu fanns, och jag hade en chans att få dem. Däremot skulle de passa bra ihop med en annan manlig karaktär. Det är ett av de motiv jag har för att skriva slash. Till exempel kan man ställa några frågor.

Är han snygg? Är han trevlig? Är han intressant i övrigt?

Ok. Om han är det, passar han ihop med en kvinnliga karaktär som jag kan identifiera mig med?

Även om det inte existerar någon sådan i fandomet, går det alltid att hitta en i ett annat fandom som passar bra ihop med den första killens. Det kallas crossover, förresten. Annars går det också bra att hitta på en originalkaraktär. Eller - det går kanske inte bra, men det går. Läsarna har en tendens att sakna intresse för originalkaraktären, och det har jag förståelse för. Ibland väljer jag ändå att använda mig av en. Det kan behövas en originalkaraktär av någon speciell anledning.

Men om det inte går, då kanske det finns en manlig karaktär i fandomet som man kan para ihop killen med. Jag går inte in på de fanfic som inte kräver någon sk pairing alls. Pairing innebär vilka två som blir ett par i ficet. Vissa typer av fanfic passar inte till het adult (heterosexuella relationer) eller slash. Men om det nu är ett som passar till någon form av pairing, kan det vara så att en man jag som sagt finner attraktiv, men ändå helt olämplig för mig, eller snarare mitt alterego, ändå kan passa ihop med en annan manlig karaktär.

Varför är svårt att förklara. En anledning kan vara att jag själv absolut inte kan tänka mig att vara undergiven i ett förhållande. Följaktligen kan jag inte tänka mig att beskriva ett sådant förhållande. Däremot kan jag, även om det inte alltid passar, ha en man som undergiven, i det här fallet till en annan man. Även om mannen i fråga inte är direkt dominant, kan han ändå vara för tuff och utåtriktad, och av samma anledning anser jag inte att han passar ihop med någon kvinna.

Mannen kan också ha en uppenbart homosexuell framtoning. Då ger sig naturligtvis pairingen av sig själv. Han måste ha en manlig partner.

Jag funderar på att starta ett register för alla fanfictionsiter i Sverige. Andra som vill vara med, kan få det också, men deras sidor måste vara på ett språk som jag förstår.

Dessutom tycker jag att det skulle behövas ett annat register för originalberättelser.

Det finns en del liknande register på engelska, och jag tror att de har många besökare. Alltså måste det finnas ett intresse för att läsa på nätet.

Jag skulle gärna vilja få lite kommentarer på det här. Skulle du vara intresserad, antingen av att bidra med en länk till din hemsida, eller av att leta efter något intressant att läsa?

Hör gärna av dig och säg vad du tycker. Det gäller naturligtvis dig som antingen läser eller skriver mycket, eller kanske både och.

Nu har det äntligen hänt! Jag har börjat skriva fanfiction på svenska också. Från och med igår, ligger det ute två berättelser på svenska, baserade på ett nordiskt (danskt) fandom, på siten - Agri Sublunares/De Sublunära fälten!

Jag har tänkt att inom de "nordiska" fandomen (i första hand svenska och danska, men också finlandsvenska och kanske norska, isländska, finska eller estniska) ska jag skriva berättelserna på svenska, för att det är nog inte många engelsktalande som skulle läsa dem ändå.

Kanske skulle det få några svenskar till att vilja läsa fanfiction också. Om de nu gillar de fandom jag skriver inom. Jag kan nämligen inte skriva på några fler språk. I alla fall inte än. Ok, jag tvivlar på att jag någonsin blir så bra på franska eller spanska och italienska att jag kan skriva på de språken, och tyska ska vi bara inte tala om.

Om du är intresserad är du välkommen in på siten. Du hittar länken här intill. En positiv kommentar skulle också vara välkommen, eller i alla fall konstruktiv kritik. Hoppas du kommer att tycka om siten.