Hädanefter skriver jag min blogg på detta stället där det går att kommentera. Välkommen dit!

12 km över skogen ligger Röån i byn med samma namn. Ån har SCA sneglat på för att bygga ut till "miljövänlig" elkraft till sina industrier. Men Röåborna är inte de som står med mössan i hand och tittar på när herrarna planerar. Innan SCA ens hunnit diskutera planerna med sin nya samarbetspartner, Statskraft, så har man i Röån samankallat till möten. Idag kallades till ett möte med denna affishen:

Det var ett mycket roande möte som inleddes med en kampvisa för Röån framfört av ett tremannaband. Sedan höll ordförande i "Rädda Röån" - gruppen ett tal där han konstaterade att "bolagen är som fågelonga som gapa fast de ä mätt" när de efter att ha supit av oss skogen nu även ska ta ån ifrån oss. Nicke Sjödin höll ett tal där han berättade om åns centrala betydelse i byns liv, på Nickes roliga sätt. Han fick stående ovationer.

Efter denna kraftfulla inledning fick då bolagsmännen säga sitt. De började med att konstatera att de trots vänligt bemötande inte kände sig särkilt populära. Skarphjärnade gossar! Sen surrade SCA på om att industrin behöver elenergi och att de var så bekymrade över klimatförändringarna att de skulle dra sitt strå till räddningen genom att offra Röån - lilla Röån som skulle kunna ge el motsvarande ett vindkraftverk (effekten 4 mW och energin 16,2 GWh/år).

Statskraft å sin sida pratade om hur de var bra på miljövänlig el och att de byggde ut så skonsamt så. Men ska det ge någon el så måste man dämma upp en fallhöjd och det är inte skonsamt för dem som lever i och kring vattnet. Till råga på allt så hade de mage att säga att vinsten inte gick till fallskärmar (som i SCA´s fall) utan till Norsk vård- , skola och omsorg. Denna bygden som dessutom kämpar för att få behålla sin skola och vård vill väl inte bekosta grannlandets!

När dessa penningstirrande män fått berätta sitt tog Christer Borg vid och la fram vår syn på saken. Han pekade på hur många Röåar som skulle behöva byggas ut för att betala Sverkers fallskärm (avgående VD i SCA) samt att turistnäringen, som i Norrland är beroende av orörd natur och paddlingsleder som Röån, sysselsätter många fler än pappersindustrin. Christer hade också räknat på hur många Röåar som skulle kunna sparas in om pappersindustrin gjorde energieffektiviseringar enligt nu känd teknik. Varför inte göra de istället för att fram till nästa istid förstöra ännu ett av våra vattendrag. I detta länet är 95 % av alla vattendrag redan utbyggda så de 5 % vi har kvar måste vi kunna spara till kommande generationer.

När även Naturskyddföreningen oh Älvräddarna fått lägga in sina aspekter i frågan så släppte vi lös bandet med ännu en kampvisa som denna gång handlade om hela Norrland. Frågestunden inleddes och den som trodde att mötet snart var slut bedrog sig. Nu tog den ena finurliga kanaljen efter den andra ordet och ifrågasatte det hela ifrån vinklar som ingen hade kunnat ana. Men det som vi framförallt inte förstod var hur dessa bolag vågade riskera sitt varumärke med att drägla över vinster de kunde få genom att förstöra vår vildmark.

Bilder från mötet. (Klicka på länken och sen på MÖTET) Jag glömde kameran men många andra tog bilder.

Läs även Rädda Röåns hemsida där det finns länkar till både tidningsartiklar, radioprogram och TV-inslag om mötet.

Morgonsolen igår lovade gott...

Jag ägnade flera timmar till att leta upp mina skidpjäxor som hade hamnat längst in i kallgaderoben där vi förvarar svärmors saker. Som jag hade längtat efter detta:

Det blev en härlig tur runt betesmarkerna. Idag tog jag en halvtimmes tur upp i skogen som var lika härlig. Planerade en längre tur när jag spanade på bergen i fjärran och nästan såg arksjön i svackan på en kraftledningsgata. Kvällen bjöd på ett färgsprakande skådespel i form av nattlysande pärlemormoln.

De blev ännu klarare senare när jag steg ut ur mejeriet och trodde att solen hade gått upp igen!

Kommentar 31/1: Läste i tidningen idag att pärlemormolnen bildar ämnen som bryter ner ozonskiktet. Nu kan jag inte vara lika förtjust över färgföreställningen längre...

Nu börjar vår fasad mot vägen se bättre ut.

Inne i värmen står Christer och bygger på väggarna.

Ni ser ystgrytan skymta igenom förnstret som snart ska bytas mot en dörr. Under den gula plasten finns kokgrytan som jag ska koka mese i.

Fast visst skulle detta passa bra som bastu också! Min första byggplan för en 7-8 år sen i denna trakten var en bastu. Tyvärr har den inte blivit verklighet ännu. Men jag drömmer...

Tack alla ni som regelbundet kollar in om jag gjort något inlägg. Sifferräknaren är det enda beviset på att intresset hålls kvar trots att jag varit så slö på inlägg. Jag kommer nog att flytta bloggen någonstans där kommentarerna kan funka igen. 

Lagom till jul smälte vårt fina vita vinterlandskap bort och vi hade sluttande skridskobana på gården. Snön kom dock tillbaka innan det gamla året tog slut. Barnen passade på att leka vinterlekar i den låga solen.

och jag vill passa på att önska alla

Ett riktigt lyckosamt år 2008

...och så har jag kommit igång med julmaten. Nu när jag har två stycken arbetskraft här (mina föräldrar) så kan jag få tid till att vara lite huslig. Fast jag kanske tog i lite mycket...tror ni ett torkat getlår var räcker till julen?

Dessa ska nu ligga i saltlake med örter i 3 dygn innan jag ska torka dem i ugnen.

Samtidigt gjorde min mamma köttbullar (på nötkött som vi hämtat tillbaka från slakteriet i måndags) och min man revbensspjäll (som kom från utegrisar i Silsjönäs uppströms på andra sidan älven). Detta måste väl ändå vara klimatgodkänt! Både ekologiskt och minimalt med resor.

Imorse födde en getkilling från januari en killing. Det var följden av att killingarna som jag lånat ut till Ramseles nipbete föstes in i samma hage efter att ha blivit utskrämda av en hund i juli. Bockarna och getkillingarna kunde sedan leka fritt i några juliveckor. Få se hur många fler frukter vi får av denna lek.

I helgen startade min hektiska julmarknadsperiod. Jag var två dagar i Kuben-hallen i Långsele. Skönt att vara inomhus.

Söndag 1 advent ska jag stå på skyltsöndagsmarknad i Sollefteå. Jag kommer att hittas under taket utanför ICA-Trollet. Samma dag kommer min man Ubbe att sälja getost och mese på Skogsnäs Julmarknad inne i Culturhuset.

Helgen därpå kommer jag att fara ända till Sundvall och sälja ost på Julmarknaden på
Norra Berget. På lördagen är det också mysiga Kajsa Kavats julmarkand i Ramsele där Ubbe får hålla ställningarna.

Lördagen den 15 dec är det Luciamarknad på Junsele djurpark. Där kommer jag att hittas i vindskyddet vid getterna.

Äntligen har vi kommit igång med att anpassa mejeriet till Norrlänskt klimat. En frontvägg är nu isolerad.

Mejeriet står ju inte i Blekinge längre så för att inte bränna ut elelementen helt och slippa frysta golvbrunnar så ska ett lager isolering på. Det nya rummet som jag ska koka mesen i byggs också. Det blir skönt att slippa springa till gamla grytan och elda den hela tiden och stället ha hela kokningen inomhus och med vedträn i form av elektroner i ledningar.

När jag skulle gå ut igår såg jag hur den uppgående solen bildade poesi med snön.

Glödande ljus och  gnistrande snökristaller pyntade vårt ändå vackra landskap. Jag slängde ner kameran i fickan och gav mej ut på bildjakt istället för att göra sysslorna jag tänkt mej orka med trots febern.

Såna här solbestänkta mornar med fluffig snö på grenar har man inte varje dag och just med solens strålar så gäller det att fånga dem det ögonblick de lyser på rätt sak, den filuren flyttar sig ju på himlen och sänder sina fotoner i olika vinklar hela tiden.

Dessutom fick jag kämpa mot kamerans batteri som fort laddar ur sig när det blir kallt. Denna bild såg jag när batteriet gav upp. Fick springa in och ladda kameran en kort stund och sen gå ut och ta kort igen, lite nervös föra att solen skulle ha flyttat på sig.

Dagen började bra men sen en timme senare fick jag grymt ont i njurarna (jag hade feber för fjärde dan redan) så jag ringde sjukvården och fick en läkartid. Av undersökning och prover så trodde läkaren att det var sorkfeber. Ett prov är skickat till Umeå för att få det bekräftat. Sorkfeber finns det ingen medecin mot utan man läker ut det själv, som influensa ungefär. Det enda är att man kan bli väldigt sjuk om det ger sig på njurarna (men man brukar bli sjuk direkt och sedan bara bättre och mina njurar känns redan bättre) och att man är trött månader efteråt. Jobba kan man göra bara man inte jobbar hårt. Ost lyckade jag göra redan i fredags med Alvedon i kroppen.

Nog är det tröttsamt att titta på när storasyster spelar datorspel men Klara ger inte upp förrän hon somnar.

Men det är klart man håller sig vid sin systers sida när hon kan hjälpa henne att sjunga sångerna i boken.

Själv har jag fått influensan, låg i sängen hela dan igår. Imorgon är det dags att ysta av mjölken i mjölktanken innan den blir för gammal. Ska man gå på alvedon och låta karln göra det tunga? Han vill ju ha mycket att göra nu när han slutar snusa.

Om det inte går att kommentera här nu heller så gå in på Meåfors getgårds hemsida.

Nu har jag släppt bockarna till getterna. Dessa tre damer verkar överförtjusta över mitt val till dem. De trängdes och bråkade om att få vara närmast honom.

På stenarna runt omkring står det getter som håller utkik. Ingen kan smyga obemärkt på vår gård!

Titta även in på Meåfors getgårds hemsida som nu är uppdaterad!

En grushög blev kvar när vi gjöt grunden. Den är rolig att leka på.

Vi tog en familjeutflykt ner till älven för att plocka upp stängsel och båten från vattnet innan vintern.

I helgen har jag frestats vid en mängd olika delikatessdiskar i Stockholm. Jag for runt med en kylväska och pappa som chafför och presenterade min lagrade getost. Jag har sett fantastiska grönsaksberg och ostdiskar med de mest spännande ostsorter. En mysig fiskaffär på Södermalm (Göta fisk) har nu min 2-månaders pastöriserade getost och några burkar getmese. I Östermalmshallen fanns fyra ostförsäljare intill varann. Jag blev dock mest frestad av libanesisk persiljesallad som jag köpte för dyra pengar.

Jag hann med att träffa mor och far och syster också, samt mina kusiner i Stockholm och så var jag på en barncirkusföreställning i Hallonberga centrum med barnen. Där fick Saga vara medhjälpare i det svåraste numret. Hon fick fånga jonglerringar på sina armar:

Jag har haft kommentarerna avstängda några dar efter att ha fått flera spam-kommentarer om dan som jag har måstat rensa bort. Nu klarar jag mej inte utan era komentarer längre så jag chansar och tillåter kommentarer igen.

Vad har hänt här då? Jo denna brutta klädde sig för att fara på födelsedagskalas.

Som tur var lämnade hon halsskölden och solglasögonen i bilen...

Jag har blivit nekad att vara med och sälja getost på Sollefteås höstmarknad då de redan "hade tillräckligt av den varan". Skyll er själv som inte får smaka min goda ost! Fast jag måste ju sälja för att överleva som företagare. Därför kör jag en turne ner till Stockholm i helgen. Tänkte besöka några delikatessaffärer och erbjuda lagrad Getost från Meåfors. Jag tar med barnen så får de träffa nyopererade mormor då hon inte kan resa upp till oss innan höften tagit sig.

Imorgon blir det till att byta till vinterdäck efterssom jag planerar att köra ner på torsdan när det ska snöa!