Snälla nån, väck mig ur denna mardröm och gör så min kanin är tillbaka, glad och levande!
Mimzy har inte varit helt ok de senaste dagarna och jag har märkt att hon haft problem att bita av morötter (hackade gick bra).
Idag tog jag med henne till jobbet - bölden hade spridit sig i flera. Jag funderade jättelänge men tog med henne hem. Och på väg hem bestämde jag mig, det är inte rätt att ha henne kvar. Bölden var öppnad nu, men för hur länge skulle den vara det?
Öm var hon också, trots mycket smärtstillande.
Jag fick tag i en av våra veterinärer som bor i närheten och hon var supersnäll och ställde upp och kom hem till mig nu ikväll.
Och nu har Mimzy somnat in, i min famn, för alltid. Aldrig mer....
Orkar inte skriva nåt mer, men behövde skriva av mig lite.
Älskade Mimzy, detta är en mardröm som jag vet är sann. Jag vet att jag tar mig ur den, även om det kommer ta sin tid. Och jag kommer få nya djur att älska.
Men det finns ändå bara en Mimzy och hon levde fram tills för några timmar sen.
Sov gott älskling!
Åh stackars Helena - för det är dig det är mest synd om. Jättejobbigt - men rätt. Mimsy har det bra där hon är nu, glad och utan besvär.
Varm kram från oss här i Haninge.
// Ressu & Sus
Skrivet av ResSus den 24 november, 2009 kl. 23:25 #
Nej, men oj så tråkigt.
Men du kunde inte göra mer för henne än vad du redan gjort. Nu har hon inga besvär mer och hon skuttar säkert runt på kaninvis och tuggar morötter.
Men det är sorligt i alla fall, och man saknar sina djur som man har fäst sig vid. Så jobbigt... men vi tänker på dig.
Skrivet av Yvonne och Galotterna den 26 november, 2009 kl. 10:09 #