Sitter och slösurfar på lunchen och hittar följande artikel i aftonblaskan
Klassåterträff- nej tack!, AB "Förhållandet till vår skoltid är kluven. 36 procent av de röstande på aftonbladet.se säger att de skyr klassåterträffar som pesten. 26 procent tycker däremot att det kan vara riktigt kul."
Hittar följande citat: "Har duckat 3 st och har ingen som helst avsikt att gå på någon. Jag har kontakt med 2 personer resten har jag inget intresse av" Och känner att det hade kunnat vara jag.
Okej, att man har en massa roliga minnen med dem som man gick i grundskolan med, men det enda man egentligen hade gemensamt med dem var ju att man bodde i samma område. Kontakten med de flesta försvann direkt när man började på gymnasiet. Och det berodde ju på att man utvecklades som människa och fick nya tankar och värderingar.
De två från grundskolan som jag fortfarande håller kontakten med, har jag lite mer gemensamt med än att vi gick i samma klass.
Det jobbiga är när man möter någon annan från klassen på stan och skall försöka vara trevlig, det går ju bra, men när man går efter 10 minuter och det vanliga löftet att man skall ses, så blir man arg på sig själv för man slösat bort tiden. Och alla vet ju att man inte kommer träffas igen, förutom om man av en slumt springer på varandra på stan.
Nej, vill ge ett litet citat, tror inte det är riktigt korrekt, men ganska nära:
"Minnena är bäst som man minns dem och inte nödvändigtvis som det verkligen var"
Andra bloggar om: klassträff, hyckleri, minnen, klassfest, återträff
Postat i: Händer hos Jonas Permalink Kommentarer [0]