En del har jag lärt sedan jag kom hit. Men först något som jag redan visste innan och som de flesta läsarna av denhär bloggen säkert redan känner till: 5.6 % av Finlands invånare har svenska som modersmål. Varför säger jag det? För att oroväckande många svenskar tror att Marc Levengood talar svenska för att han lärde sig det när han flyttade till Sverige. Fel, fel, fel! I hans gamla hemstad Helsingfors talar idag 6.3 procent av befolkningen svenska. I Korsnäs i Österbotten är 96.6% svenskspråkiga.

Slut på predikan och det överlägsna leendet. Nu ska jag ägna mig åt majoritetsspråket i det här landet istället. Vad kan jag av det?

Inte alls mycket. Åbo heter Turku. Universitet heter yliopisto. Det gör att det är lätt att tro att Åbo universitet på finska heter Turku yliopisto, men så är icke fallet. Genitiv i finsk tappning gör att översättningen blir Turun yliopisto.

Yliopistonkatu= universitetsgatan.  Katu= gata, tentie= väg och kuja= gränd. Det är bra att alla vägnamn står på två språk. Fort lär man sig på så vis vissa ord.

Det här tog slut fort. I och för sig kan jag några artighetsfraser också, men nu har bloggen blivit lång nog. Det regnar dessutom. Och jag är trött i mina fingrar, vilket säkerligen beror på att jag håller på att utveckla musarmar. Sen blir jag en muskropp. Och sen är det över.