Så gick en tid och orden blev aldrig fler...

Men det torde vara makens tur *muttrar hon trumpet* (Jo, han finns kvar! Någonstans bakom papparoll, vardagsdamm och jobb, jobb, jobb)

Det intressanta är att det faktiskt händer en hel del i livet -

lyckor och olyckor

rättvisor och orättvisor,

möten och omöten, 

och vi ser världen,

fast lite på håll

bakom vardagsdisken.

(g, som är lite ute och pendlar eller cyklar? eller ute på hal is?)

Jag har inget sagt,

men du äger makt!

En kvinna som givit ut en bok

och som är lika klok.

Du är äldre än min mor

och har färgglada skor.

Din dialekt är specifik

och du gör mig rik.

Om vårt gemensamma projekt skulle fallera

skulle din fortsatta levnad mig intressera,

men det är ju så svårt med kontakten

när man brutit mötesmakten;

kanske kan jag fråga om du vill vara min vän

och så får vi väl se vad som händer sen?

(g inspireras av en fantastisk kvinna)

Jag tänker ofta att jag borde skriva en blogg, men jag gör det sällan.

Jag tänker ofta att jag borde ringa en vän, men jag gör det sällan.

Jag tänker ofta att jag borde läsa en bok, men jag gör det sällan.

Hej, hej, underbara vardagsliv!

(g, som egentligen inte sörjer göra-sällan-sakerna men som funderar lite på orsak...)

Var inte rädd för mörkret,

ty ljuset vilar där.

Vi ser ju inga stjärnor,

där intet mörker är.

I ljusa irisringen

du bär en mörk pupill,

ty mörkt är allt, som ljuset

med bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,

ty ljuset vilar där,

var inte rädd för mörkret,

som ljusets hjärta bär.

Vi samlas ibland för att diskutera framtid. Vad som är viktigt och riktigt.

Inte är det marknaden, platteven, och den nya designerkollektionen.

Enkelt,

när köpcentret finns inom räckhåll,

och det fria valet nästan kan upplevas som fritt.

Vi kommer väl ihåg de som tvingades kämpa?

De före oss,

bredvid oss,

kanske på en annan tid och en annan plats,

men precis som oss

tänkande,

levande.

(g - längtar engagemang bortom Idolutröstningar)

ibland äcklas jag av all min djävla lycklighet

sovagottsyndromen

lönekuvertet som kommer hemskickat

den mjuka pussen som visar kärlek

när jag vaknar till i hissen efter en stormarknadsrunda

med minst tre gigantiska pappkassar

där de ekologiska bananerna,

och den rättvisemärkta juicen ligger överst

Den fina bilen står parkerad utanför

Växthuseffekten

Rent vatten

sjukvård

Och jag hade förmånen att födas här

naiv och godtrogen

i potatislandet,

bakom hässjorna,

invid älven

Den där tryggheten provocerar

men är ändå min

och jag är så djävla tacksam

(g, som ibland blir rädd om vardagsverkligheten) 

Idag måste jag producera klokheter på papper.

... tänker mest på fina klipp-och-klistra-papper...

Glömmer betydelsen av ord och hittar inte rätt sammanhang.

... och på helgens tur till vännens hus...

Hittar inte mitt ord och inte heller min papperslapp.

... orkar nog inte ens leta...

(g - som idag är i vårrus mitt i hösten, måste nog erkänna att jag blev lite nykär i sambon efter att i helgen ha sett hans omhändertagande talang *uff gruff - KVINNOR ÄR DJUR...*)

Gråluftsdag

blankytor och vattenpussar

regntyngden i huvudet

speglar sinnestillståndet

även du, min vän

finns i mina tankar

kan jag inget göra?

(g- arg å dum å trist)

Under maj har många, som står mig nära, födelsedag.

Annars händer inte mycket... eller jo, massa dokument och skriverier och tiden verkar huka sig bakom alla måsten.

Men prinsesstårtorna får mig att glömma.

(g - ibland springer bara livet på och jag står bredvid och tittar...)

Från skogen hördes all sköns stämmor,

på asfalten fanns bara snigelmos.

- livet rör sig mellan ytterligheter.

(g - som önskar att det fanns en snigelskola, där de kunde lära sig trafikvett. Förresten kunde daggmaskarna också leta sig dit, istället för att bli till mos på cykelväg)

Igår hittade jag gamla dikter.

När jag läser texter av mig själv i efterhand kan det ibland kännas som att jag sitter med facit.

Andra gånger vet jag att jag inte lärt mig någonting

alls

sedan sist.

En gång hittade jag min systers ungdomsdikter.

De var grymma på riktigt.

Kanske inte så konstigt då hon var jägarsläktens första vegan...

(g)

Jag behöver inte de där påminnelserna om livet utanför trygghetszonen.

Se mer.

Hela tiden

och

på nytt igen.

Trots bagaget,

lätt som aspartam.

(g - som är svår och mörk, eller ljust rosa med prickar)

I väntan på inspiration till Bloggstafetten lånar vi andras ord.... (g)

Sådana människor

Det kryllar inte av sådana människor

som man skulle kunna ha den där

direktkontakten med

där bara ett ögonkast

är en stålvajer i darrning

Det kanske inte gick nån sån

i din klass i grundskolan

eller stod och spanade en fredagskväll

på Blå Dragonen

Inte en sån människa så långt ögat når

Sådana människor är slumpspridda

i längden i tid

och på tvären i världen

Kanske någon hade det som

sitt livs projekt att söka efter dig

fast för tidigt

eller för sent

och på en alldeles för avsides plats

från dina fötter räknat

Och du sitter där

på en gulmålad stol

i ett ensligt hemman i kanten av ett kalhygge

Det kanske finns en sju åtta stycken

för dig lämpade människor som

just nu springer upp och ned i ekande trappuppgångar

med var sin tomma kaffekopp

och inte skulle kunna tänka sig

att låna veteströ

av någon annan

än dig

Och han, den där som är så lyckligt parbildad,

han kanske valde så där

som man väljer mellan olika tvättmedelsorter

Ur: Jag behöver busschauffören (2002) av Solja Krapu

LIX-kalkylator - resultat

Version 1.0

 

Din text har LIX:   43

 

Tolkning

- 24 Mycket lätt Barn- och ungdomsböcker

25 - 34 Lätt Skönlitteratur för vuxna

35 - 44 Medel Dags- och veckopress

45 - 54 Svår Officiella skrivelser, populärvetenskapliga artiklar

55 - Mycket svår Facklitteratur, avhandlingar, läroböcker, lagtexter

Den där morgonen när flingorna är slut

och minuterna rinner iväg,

mellan duschen och frukostfilen,

och tidningen,

som vanligt,

ligger kvar där oläst på bordet,

när nyckeln till ytterdörren inte går att hitta

för att väskans alla saker vill leka kurragömma

På väg till tåget blir du omsprungen av någon

och du blir stressad och höjer tempot,

ja, kanske börjar du småspringa,

för att sedan förstå att tåget

det kommer in i vanlig tid.

Där står du med flera sekunder till godo

och när tåget kommer har du ställt dig för långt bort,

eller för mycket i mitten av perrongen för att nå din favoritvagn.

Sedan efter biljettkrångel och platsletande,

inser du att du är för varmt klädd

och att värmen i kupén är uppskruvad till max.

Och du svettas,

men andas in,

sluter ögonen

och andas ut.

Och det slår dig

att du är en alldeles lycklig människa

med helt underbara små problem.

(g)