Idag ringde en kompis från förr. Det är i och för sig kanske inte mer än ett och ett halvt år sedan vi sågs, men under en tidigare period umgicks vi nästan dagligen. Och nu kom kompisen på att vi inte hörts av på ett bra tag. Nog viktigt det där, att inte glömma höra av sig. Men å andra sidan verkar jag ju ha haft lyckan med att fånga självgående vänskaper, som även efter lång tid utan besök ändå hör av sig.
Efter telefonsamtalet kom också en annan vän, från gymnasietiden, på livs levande besök. Och vi kunde konstatera att vår vänskap alltid tycks ta vid där den senast möttes. Vissa vänskaper rinner inte alls ut i sanden, utan fortsätter tuffa på och känns helt bekväma i sin enkelhet. Man kan ju just undra vad skillnaden egentligen ligger i?
Dagen bjöd också på insikten om att man även kan dammsuga efter att gästerna åkt.
(g, som gläds vänskaper)
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [2]
Det är så skönt med människor som det kan gå lång tid utan att man träffas men att samtalet flyter på precis som vanligt ändå. Man ska vara extra rädd om såna. Fast det behöver man ju inte för dom finns ju ändå!!!
Skrivet av maria den 11 oktober, 2008 kl. 12:55 #
Maria: Precis så :)
Skrivet av g den 12 oktober, 2008 kl. 20:10 #