undervinrankans blogg

 

Är i dag i Gamla Stan och jobbar. Att ta sig till Castor på Österlånggatan är inte helt lätt, nu på vintern... Det är moddigt och dåligt snöröjt. Dessutom bör man hela tiden kolla hur det ser ut på tak och stuprännor. Jag tycker det är läskigt med alla istappar som hänger och dinglar här och där. Vill inte få något sådant på min knopp! Näää, fram för en vacker hatt i stället!

Allting kretsar runt huvudbonader... Den här gången ska jag blomma ut i det där att tillverka hattar! Drömmen om att bli hattmakare har funnits så länge och jag har ”trevat” mig fram och inte riktigt vågat eller – kanske valt – att inte satsa så helhjärtat.... Men NU!

Ja, jag skriver nog mycket, just nu, för att peppa mig själv.... De där puffarna - som jag fick så mycket av min mamma medan hon levde – får jag numera producera själv. Känner på mig att jag på något vis förmedlar det hon i dag kunde ha sagt till mig. Vilken klok liten tant! Hurra! (Vilken tant jag menar, får du gissa!)

 

Nyss, precis som jag skulle till att äta, kom två killar från skatteverket in för att undersöka om Castor skött sig och beställt ett nytt kassaregister. Att vi hade gjort detta visste jag, men var skulle jag hitta något bevis för detta? I och med att, vi medlemmar turas om att jobba och att det ibland blir långt mellan varven, är det inte så lätt att ha hålla reda på all information. Killarna stod och trampade, skulle säkert hinna med att besöka en massa butiker och så fastnade de här, hos en Eva som ingenting hittade.....

Tja, allting löste sig till slut men, tycker det verkar vara ett stort slöseri med Skatteverkets resurser att springa runt och kontrollera ett sådant litet företag som vårat! Två killar dessutom. Vore det inte bättre om de lade resurserna på att ”jaga” riktiga skurkar?

Idag är det annars mycket lugnt här i affären. Knappt några besökare så försäljning blir nog mager.

Olle skickade med mig vår nya, lilla minidator, och det passar ju bra att bekanta sig med den en sådan här dag. Jag fingra och har mig. Gör fel och gör rätt. Lär mig ett och annat på vägen. Nyss upptäckte jag skulle bära mig åt för att kunna fota med den inbyggda webbkameran. Roar mig ofantligt!

Har förstås också med mig en bok. Läser Marta Beck, ”Finn din egen polstjärna”. Tycker att jag kan hålla med om mycket som hon beskriver, ”vikten av att röra sig åt rätt håll”.... Blir glad och fnissig när jag för mig själv tolkar det som att min väg går spikrakt till ”hattifnattilandet”. Ett stort uns av allvar finns det dock i detta fniss.

Hej igen,

 

Nu är det bråda tider, sjösättning, sommar och "allt" väntar om hörnet! Pust!

 

Jag har beställt en stickmaskin. Kom i kontakt med två mycket trevliga kvinnor i södra Sverige. De renoverar gamla rundstickmaskiner. Främst användes dessa maskiner för socktillverkning. Många flitiga själar stickade sockar till våra beväringar på sådana maskiner. Som många vet blev det, utmärkta, om än något tråkiga sockor.  Jag är heltänd på att ha en sådan maskin i min verkstad!

 

 

 

 

 

 

Någon gång i den kommande veckan flyttar den gamla damen, Viktoria, in hos mig. Det ska bli så kul att ha "henne" att leka med. Är vild av förväntan!

 

Förresten, jag har nu ställt mig på intresselista för att delta i hattkurs i Stockholm. Är själaglad!!!! Någonting blir det i höst! Jag är så hungrig på att lära mig mer! Det här med hattmakeri är en stor dröm inom mig. Vill så mycket men saknar kunskap. NU ska detta ändras på, trallalla...... Tro nu inte att jag kan behärska mig. Jag stickar och filtat mina kapliner. "Smyckar" ut det gjorda och fotar. Ta en titta här nedan. 20-talet var bra mysigt....

 

 

 

Idag har jag lagt till en trevlig länk, "ung farbror". Titta gärna på den, innehåller en massa trevligt att läsa och titta på, funderingar, recept, info om hattskapande och annat. Allt skrivet av en ung kille. Jag blir glad när jag läser hans blogg. Och fina grejer gör han!

 

Vad jag förstår går han på hattkurs hos en modist i Stockholmstrakten. Där vill också jag gå. Kanske det blir en ny kurs till hösten... Det går faktiskt att pendla mellan Uppsala och Stockholm!  Jaa, det är nästan så att jag vill försöka anmäla mig redan nu! Har lagt till en länk till modistens hemsida också, Hatteljen. Hos henne kan man beställa en personligt utformad hatt. Hon har många fina bilder på sina hattar!

 

 

 

Den här lilla cocktailhatten fick min mamma för många år sedan av en släkting som bodde i USA.

Ganska läcker tycker jag...

 

 

Det är kväll och jag har just valkat en svart hatt. Blev riktigt bra…
Att få till rätt form och konsistens tar litet tid. Måste prova garn, mängd tvättmedel och mängd gods. Helst ska allt funka direkt… Men det gör det sällan.

Fick en broderad sjal för några dagar sedan av min kompis L. Just med tanke att den skulle kunna passa som dekor på en hatt. Jag blev jätteglad när jag fick den och si, ikväll draperade jag den på min nygjorda hatt och även runt halsen på skylthuvudet. Gillade resultatet och hämtade kameran…. Måste bara visa resultatet.

 

 

Ute blir det mer och mer vår men jag håller på med mina ullhattar... Tycker det är så roligt och vet ju att vintern kommer igen. Bra att ha ett lager.

 

Köpte för ett tag sedan vita skylthuvuden och har nu målat dem i skir hudfärg och sminkade läppar och ögonlock. Har ytterligare ett foto här,

 

 

 

 

Min "Fillifjonka" och en stickad halsduk som jag gjorde för flera år sedan. Halsduken tror jag att jag ska ta upp i min produktion. Så här på bild tycker jag att den ser riktigt trevlig ut.

 

Hoppsan, nu är det fredag igen! Var tog tiden vägen? Sitter jättemycket vid datorn och "snokar" mig fram. Undervisningsuppgifter, gubevarss! Tänk att det känns så roligt! 

 

Är faktist till åren kommen och här sitter jag och planerar en ny karriär. Allt känns möjligt, bara tiden räcker till... Men, jag tar det jag får! Att drömma och måla ut för sig vad man vill göra, ger mycket energi. Nu gäller det bara att omsätta den i rejält verklighetsbaserat arbete. (Att skriva såhär är litet manipulativt uppmanande, gentemot mig själv!)

 

Har plockat fram mitt hattmaterial i verkstaden. Kvar sedan jag  för länge sedan gick en hattkurs hos en underbar modist här i Uppsala. Jag, liksom de andra deltagarna lärde oss mycket av denna generösa, inspirerande kvinna. Tyvärr var hon både gammal och sliten, började jobba redan som   13-åring, och var väl bortåt åttio då. En natt dog hon "bara" i sömnen. Jag saknar henne fortfarande! Hon var så fin och hade så mycket att lära ut....

 Nåväl, nu får jag knyta ihop den där hattmakartråden och bana vidare på denna väg. Har flera bra handböcker som kan hjälpa mig på traven. Och så finns ju nätet.... Och så kan det ju finnas någon kursmöjlighet, någonstans...

Jag går på utbildning till nätförsäljare. Vill hitta vägar att nå ut med mina kreationer. Har, inom ramen för denna utbildning skapat en sida med, i mitt tycke, roliga länkar till andra skapare. Det mesta handlar förstås om  att ha något, kul, vackert, funktionellt, flärdfullt, för sin egen "knopp". Har du tid och lust, kolla gärna min länk, "Stickportalen".

Som en del av er vet - eller har förstått, är jag en textil hantverkare. Har jobbat med stickmaskin i evigheter. Bara älskar detta härliga redskap! För att inte tala om alla fantastiska naturmaterial som jag samlat på mig. Ull, bomull, lin och litet siden. Både i garn och i tyg. Har också en ”släng” av syntetpäls, som jag förälskat mig i…

 

I källaren har jag en stor verkstad och där sitter jag och jobbar, titt som tätt. Inga katter får följa med hit! Golvet är ofta fullt med dammtussar och massor med tappade knappnålar. Symaskin och stickmaskiner står framme och bara väntar på att jag ska bruka dem. Vilket liv man lever! Fullt av möjligheter!

 

Visst röjer jag då och då, men det blir snabbt lika rörigt igen. Jag är nog litet slarvig av mig! So what!

Att sitta i källare och jobba var ibland litet ensligt. Visst, jag hade telefonen beredd och en trappa upp fanns Olle och även numera katterna. Men i alla fall. En jul fick jag en liten TV av Kapten Silver. Han drog en antennledning ned till källaren och - voila’ - ”sällskap” var ordnat!

TV:n är ofta på, det surrar och har sig och ibland tittar jag fast oftast hör jag bara att det ”lever” nära mig. Ganska mysigt tycker jag. Fast jag har faktiskt också tillgång till radio och CD-spelare. Gillar nog ljud…

Via TVn hörde jag talas om Eckart Tolle och blev nyfiken på hans skrifter,
”The power of  now” och även ”A new earth”. Tycker om sådant som kan vidga vyerna. Har själv, med stor glädje, jobbat mycket med och tillsammans med människor. Vill aldrig tappa min hunger på att ”lära” mig mer. Har nu skaffat dessa böcker och återkommer kanske med synpunkter på dessa.

Eva


 
 
 

Rosmarin, "havets dagg" i en hypertufa"kruka"

Jaha, så har man blivit en grovarbetare!

Det var mycket roligt att prova på att jobba med betong. Vi byggde en ytterform och en mindre innerform av papp, gjorde en armering
- för att lära oss hur - av hönsnät, oljade in en 3/4 vinkork med olja för att göra avrinningshål och satt sedan igång att blanda torv och betong med litet vatten. Produkten blir något som kallas hypertufa och eftersom den innehåller litet mer torv än betong, blir den lättare än rena betongalster. Färdigtorkad påminner den om sten eftersom färgen blir litet varierande grå - gråbrun beroende på torven.

Bara att finfördela torven tog ganska lång tid. Sedan skulle allt blandas ordentlig, betong, torv och litet vatten. Därefter fyllde vi upp våra formar och var noga med att stöta och packa massan ordentligt.
Pappformen som redan i början ställdes i en stor plastpåse började mjukas upp men så fick det vara. Nu skulle allt stå något dygn, innan vi tog bort innerformen och korken. Hypertufan, liksom "ren" betong tar tid på sig att torka, minst en vecka, och hela tiden ska man vattna rejält på formen, minst 1g/d.



Våran lärare, Monica Ågren


Jag ska fortsätta att gjuta i detta material nu i sommar. Kan vara kul att experimentera när man kan slabba utomhus. Jag har köpt en bok som jag tycker verkar vara fylld med bra instruktioner. Tror inte att man måste gå någon kurs när man har den. "Betong som hobby", Malena Skote. Där finns också webadresser och annat nyttigt.




Vår "frökens" fina höljen till fettbladsväxter.

Eva