undervinrankans blogg

Nu är det tyst och stilla hemma hos oss. Katterna ligger och sover, inborrade i "riktiga" mattes kvarlämnade sängkläder, Olle jobbar vid den gamla dator och jag sitter här och skriver.

Var en gnistrande, småkall dag, här i Uppsala. Solen blänkte till på den millimetertjocka snön. Tänk att det blev en vit jul!

Vi, fyra vuxna och två katter, hade det lugnt och skönt i går. Olles son kom tyvärr inte. Synd, men vad ska man göra. Går ju inte att tvinga någon.... Fast jag skulle vilja! Och jag kan inte låta bli att tänka på de val man gör.... Väldigt ofta har vi alla valmöjligheter! Mycket mer än vi ibland tror. Val som gör oss gladare och val som förstärker någon annan känsla.... Visst, man kan behöva "vara i" något annat än glädje men man ska väl också försöka att vandra mot det som eventuellt kan glädja och förstärka en själv. Hmm, blev visst litet kryptiskt.

Som väntat blev katterna smårusiga av lycka när Olles dotter klev in. Hon också. Tror att hon saknar dem mycket. Med sig hade hon en massa presenter till de små liven. Sådant som luktade av kattmynta. Helt sanslöst vad intressant det var! På bilden ligger Lill-O på ett av paketen som de försökte bryta sig in i.

Vi hade det bra ihop. Blev förfärligt  mätta och stuvningen med Karl Johansvamp passade alldeles utmärkt på plankbrädorna. Mmmmm. Det fanns förstås mer än Kallesvamp på dem. Vad bra  att jag sparade detta till jul. Tankarna går till min granne C som brukar lotsa mig i svampskogen. Vi hade så kul när vi plockade Kallesvamparna. Ja, utom när vi trasslade in oss på myren...

 Katterna låg i "gammelmattes" knä eller närhet, hela kvällen.

Nu slutar jag för idag, det dags för restmaten...