undervinrankans blogg

Jag menar förstås våra katter... (Fast, Olle frågade nyss om det var han som var gnällspiken. Gissa vem som i så fall skulle vara matvraket!)
 
Sitter i sovrummet och skriver på gammeldatorn. Här är det svalt så jag har pälsat på mig, extratröja och pulsvärmare. Måste sköta om skrivarfingrarna. Lyssnar på Tom Waits, njuter!

På vår säng ligger de små liven och snusar, hoptrasslade i varandra. De är så gulliga! Och så olika. En stor del av tillvaron sover de. Emellanåt, när de kvicknar till, leker jag och gossar med dem men inte jämt när de vill....

Som våra liv ser ut är både Olle och jag hemma mycket men vi har ändå saker som jag/vi måste göra, arbeta vid datorn, vid stickmaskinen, laga mat, städa och så vidare. Det är litet jobbigt att ha en femkilos katt hängande om halsen när man rumsterar i köket. Om Lill-O fick som han ville skulle jag ägna all hans vakna tid med att kela med honom. Det går inte, och det tror jag frustrerar honom.

Han jamar ynkligt  ibland. Speciellt sent på kvällen. Och jag som ska lära mig tala med katterna, vet inte alls hur jag ska få stopp på honom. Viskar till honom, med lugn och snäll röst, klappar om honom, men det förändrar ingenting. Nåja, vi får väl stå ut med detta. Eller, kanske jag en dag kommer på vad jag ska göra...

Seven, den självständiga, är mest av allt intresserad av att få tugga i sig litet mat. Hon äter inte mycket men många gånger. Katterna får en viss mängd foder varje dag. Jag delar upp det men ser till att det alltid finns något att äta. Seven, matvraket, kommer springande så fort det rasslar till Att bara ge dem mat när skålen är tom fungerar inte så bra. Det blir någon slags hets, speciellt för Lill-O, han äter för mycket för fort och sedan kräks han upp det mesta. Suck, inte helt lätt att ha två så olika katter. Nu börjar matvraket att bli litet rultig... Det är inte bra.

Har förresten roat mig med att läsa en hel del av Passagens bloggare.  Genom blänket av senaste inlägg får man snabbt ett ytligt intryck av en ny epistel. Många skriver ofta och samlar många "poäng"/sidovisningar. Kanske till och med hamnar på 50-i-topp listan. Förföriskt tycker jag.Detta är ny värld för mig, på Sprayblog satt jag mig ned, skrev och konstaterade via besöksstatistiken att tittare/läsare besökt min sida.. Ibland fick jag också någon kommentar. Det är roligt och sporrande att bli läst, det tycker jag verkligen! Men jag är ingen speciellt flitig skribent. Bara så att du vet!

Eva