A tribute to a friend!

01 mar kl 18:53, 2009

Skrivet av undervinrankan under kategorin reflextioner | 1 Kommentarer | Permalink


Det finns många människor i min värld som jag tycker mycket om.

En av dem är J. Vi målar tillsammans och fnittrar, surrar och gormar i målargängen - tisdag och söndag - som vi är en del av.

Idag, söndag, målade vi porträtt. Modellen var en yngre kvinna som vi redan träffat några gånger som krokimodell. Vi var 6 personer som ”tolkade” henne på vårt alldeles egna sätt. När vi har fikrast, och även när vi målat färdigt, sveper jag runt med kameran och fotar de bilder vi har åstadkommit. Jättekul tycker jag, och när jag kommer hem och lägger in bilderna på datorn är det spännande att se hur olika vi ”fångat in” vår modell… Vi som målar är förvisso mycket olika och även hur vi uttrycker oss i en bild… Men, det spelar ingen roll, var vi än är, kan vi säkerligen växa!

Modellen idag, ja, hon är en ung kvinna som man blir jättelycklig över att höra hur hon tänker. Ibland är vi så pessimistiska här i Sverige. Men det finns så mycket gott att suga åt sig… Så, varför inte välja detta!!!! Hon pratade en hel del om sig själv och om sin bakgrund. Tyckte mycket om katter och det var ju ett stort plus för mig. Sedan frågade hon ut oss ”penslar” om våra bakgrunder och göranden.. Mysigt tycker jag! Vi , i målargänget – eventuellt är det mest jag - tjollrar om att vi skulle vilja medverka i någon Tv-film, ”Söndagsmålarnas” filosofiska, kreativa sammankomster. Tja, vem vet. Men ,våra samtal, både under målandet och när vi fikar, är helt underbara!

Min målarkompis klagade över att hon hade så mycket bilder att hon inte riktigt visst vad hon skulle göra av dem. ”Jamen, ge en till mig”, var jag snabb att replikera…. Man måste ju ta chansen! Ja, till min stora lycka fick jag en bild. Nu hänger den på väggen över min arbetsplats! Jag är jättelycklig!

Hennes bilder drabbar mig i själen!

 



Min målarkompis J är jättebegåvad! Fast, hon vet inte om det själv… På något vis tolkar hon själen hos den hon avbildar – tycker jag - . Är litet avundsjuk på hennes ”frihet” i avbildandet. Älskar det hon gör!  Men, var och en har sin väg att gå. Är nog litet ”petimeter” själv. Kolla på min bild… längtar efter större frihet!

 

 

I morgon ska jag börja på en vuxenutbildning i Studiefrämjandets regi, tillsammans med min vän "Fettpärlan, "Affärsutbildning - Näthandel. Är också jag smörtokig = även en fettpärla, och tror att vi får (allt utom kursmaterial är gratis) en jättebra utbildning av generösa Uppsala Kommun...Återkommer förstås med rapportering om detta.