Måndag

02 feb kl 11:59, 2009

Skrivet av undervinrankan under kategorin reflextioner | 0 Kommentarer | Permalink

 

Vilket liv man för.... äter massor med gott - bara det inte innehåller kolhydrater. Vi kör så februari ut. Lever för övrigt som vanligt. Vad jag tycker är härligt är att förena nytta med nöje, för nöjsamt är det!

 

Var på teater i lördags och såg "Knutby". Denna gång var väldigt många inbjudna till mingel före föreställningens början. Ett glas vin och småprat. Kan inte påstå att jag är så värst bra på småprat... men, i det stora hela, spelar det nog ingen större roll. Skådisarna i vår stad är fantastiska, tycker jag! Agera, sjunga, rörelser, ja det funkar jättebra för de flesta. Sällan är förväntningarna på det, de presterar, "för  höga". Så även denna gång!

 

Efter föreställningen kände jag mig beklämd och full av olika tankar. - Hur känns det att bli spelad/återgiven på en scen? - Hur kan man bli så "förförd"?- Varför ska man inte "tänka själv"?


Jag kände också igen stämningen och  predikostilen  som jag själv upplevt som ung människa. Eller mött i nutida samfund. Struktur och regler är säkert bra för oss alla. Men, hur mycket ska det var av det, och var går gränsen??? Viktiga men också svåra frågor att besvara. Tror att de flesta menar väl med sina föreskrifter.... Sedan trasslar det ofta till sig...

 

Skulle jag "predika" skulle det handla om,

 

"Välj aktivt i vilken riktning du vill styra ditt liv!"

 

Eva