Ja det har varit tyst här en tid men jag hoppas att all tidigare dokumentation fortfarande hjälper de nya i den alternativa autismvärlden (och även andra intresserade).
Det händer mycket i livet omkring oss och det finns saker att ta tag i. Så eftersom framstegen i och med kostomställning och beteendeträning är ihållande och fortfarande ger resultat, avvaktar jag med nya behandlingar. Jag är fortfarande inställd på en tungmetallavgiftning men vill kunna gå in för det och vara mer helhjärtat engagerad i saken, väntar därför till andra milstolpar är nådda.
Jag vill bara dela med mig av kvällens dubbla lyckorus! Viktor har ju ganska länge stått (suttit mot emaljen) och kissat på toaletten hemma men inte på dagis. Sitta ned och bajsa har inte funkat, han har varit för rädd för att ramla ned och det har inte heller funkat med mutor.
Men ikväll när det närmade sig läggdags så säger han att han vill kissa men vid toaletten ber han om den lilla ringen som jag fäller ned och han sätter sig direkt och bajsar! Kanske var han så smart och insåg att räserbajset gjorde mindre ont i toan än i blöjan. 
Han såg så stolt ut och efter mycket uppmuntrande beröm hade vi sent kalas med mumsmums och mango efter Viktors egna önskemål. 
Efter ytterligare en stund gick han en gång till, lika spontant och självklart!
Tänk vad lika vi är... som någon sa till mig, typ, "det tar lång tid innan du förstår/vågar ta steget men när det är gjort då sitter det". Eller som häromdagen när jag satt med mitt ena ben under det andra och Viktor tittar på konstellationen och säger "en fyra" som ett självklart konstaterande. Jag ser ju direkt att mina ben hade formen av en maskinskriven 4. Mamma Urkraft och fantastiska Viktor, två aspiga detaljgranskare.
Postat i: 6 Utveckling | Permalink | Kommentarer [1]
