Mikael Andersson C tycks ha ballat ur totalt!

Mikael Andersson Ryd, centerpartistisk ledamot i Tingsryds kommunfullmäktige tycks ha nått en punkt i sitt liv då han har tappat kontrollen över sina handlingar inom politiken. Hans uttryckssätt visar på stor frustration över att hans parti numera får sitta vid sidan om när de kommunala frågorna avgörs och han tycks ha tagit som sin livsuppgift att svärta ner den blocköverskridande majoriteten i allmänhet och det socialdemokratiska partiet i synnerhet. På hans blogg kan bland mycket annat läsa följande:

"Det enda jag håller med om i ditt resonemang är att det handlar om det goda mot det onda. Det goda mot det socialdemokratiska!

Med andra ord socialdemokratin av idag är död!

Måtte någon sätta stopp för denna förvridna människosyn som dagens socialdemokrati utgör!

För min, del är det fullständigt otänkbart att man som i den socialdemokratiska världen förvägrar människor rätten till eget tänkande! Socialdemokratin står mot allt vad demokratiskt tänkande innebär!

Socialdemokratins grundtanke innebär att förminska den enskilda människan och att bygga en stark stadsapparat. En stadsapparat som ska styras av den socialdemokratiska överheten.

Socialdemokratin är en kraft som verkar mot den fria människan det är en kraft som strävar mot en totalitär stat.

Det största hot vi i Sverige upplever idag är de socialdemokratiska värderingarna!"

Ja så kan det se ut på Mikael Anderssons blogg och till det kan läggas hans senaste attack på Barn och utbildningsnämndens ordförande Lena Rundkvist S via en insändare i Växjöbladet Kronobergaren där han sänkt sig till ett personangrepp som inte hör hemma i dagens politik. Jag brukar inte hålla igen när jag skriver om politiker och partier men jag tror inte att jag någon gång har varit på den debattnivå som Mikael Andersson har valt.

Varför är Mikael Andersson så arg att han använder personangrepp via blogg och insändare kan man undra, normalt sett brukar man skilja på politiken och personen, striden ska ske i det politiska rummet och när man lämnar det lämnar man också meningsskiljaktigheterna kvar där. Givetvis är det frustrerande för en centerpartist att ha blivit lämnad utanför den styrande kretsen, detta har inte hänt partiet sedan kommunens bildande 1971 och han känner sig vilsen så klart. Till det ska läggas att det måste vara tungt att tillhöra ett parti vars existens i riksdagen är hotad på grund av väljarnas misstro mot partiet i dess egna viktigaste frågor.

Vad ska man då göra med de fräna personangrepp som Mikael Andersson har utsatt socialdemokrater för? Ja man kan ju svara med samma mynt förstås, partiets insatser för kommunen har mest inskränkt sig till att ställa till oreda genom att i opposition vilja riva upp långsiktiga beslut som man själv i majoritet varit med om att ta. Man kan ju peka på riskerna med personangrepp inom kommunpolitiken, väljarna har inte alltid samma inställning som en frustrerad fullmäktigeledamot och Anderssons agerande kan sända partiet till samma låga opinionssiffror lokalt som det har centralt och väljarnas ställningstagande kommer på båda planen att grundas på hur många av partiets alla löften som blivit infriade och så vitt jag vet är det bara enstaka procent som blivit det.