Idag blev det en ganska lång väg. Klockan fyra ringer Sabina och säger att "vi kan väl åka nu......snart kommer det att börja regna".

Pang sa det och det började regna. Massor! Men jag åkte och hämtade Sabina och vi for till stallet. När vi kom fram slutade det regna och vi åkte iväg med rockarden. Rekade lite väg för höstturen som ska var här hos oss. Vi travade nästan hela vägen och det tog ca 1,5 timmar. Med mer skritt blir det jättebra. Nu måste vi ha en reservplan för en ridväg som funnits i närmare tio år har satts en bom för, men den har varit öppen nästan ett år.

När vi nästan kom fram säger Sabina; "vi kan väl åka in här så får du se var vi brukar galoppera". Jag frågar om det går att köra där och hon säger att det går, men det är trångt och lite sly. Jaja, man bangar ju inte terrängkörning.

Jäklar vad trångt det var! Det var stora stenar, stubbar, träd och MASSOR med sly. Jag och Sabina höll på att trilla av flera gånger ur vagnen. Vi skrattar, Venar klampar på som värsta Land rovern. Det här är kul säger han. Terränggående har han ju alltid varit. Vagnen fastnade, vi backade gick igen. Venar fick gå rakt genom en massa sly för att stenarna var i vägen, men han pressade på. Gick rakt genom ganska grova slybuskar. Mejjade ner dem med bogen. 

Vi tar nog aldrig den vägen igen, med vagn iallafall. Men den är verkligen bra den här vagnen. Den välter inte utan slänger bara iväg de som sitter i, om det vill sig illa. Behöver jag säga att Sabina fick gå först och reka mark och ta emot Venar om jag skulle trilla av.

Sista åkerstigen fick han dra på i galopp och det tog han så gärna.

Gissa om The little pony var svettig! Med en nöjd blick fick han duscha och gå in i boxen och mysa.

Jag själv tar mig nu en Margarita på altanen och njuter jag med.