För en vecka sedan var jag hemma hos min syster som har byggt ut sitt hus. Det var så jättefint och så stilrent. Jag har sett det lite under tiden de har byggt ut men det är alltid så svårt att se innan hur det blir när et är klart.
Nu till mig istället. Vi har en vägg mellan köket där man sitter och äter och vårt vardagsrum. Jag har länge tittat på den och undrat om man kan riva den för att få det lite större. När vi kom hem från min syster så pratade jag och mannen om det och igår vid 21tiden startade vi. Jag vet vi är en aning konstiga att startat ett projekt så sent på kvällen. Men efter en timme var väggen nästan riven och allt det lösa kastat ute. Det som var kvar är just uppe vid väggen och det låter ju lite när man river så vi tordes inte fortsätta. Men vad stort det blev när man fick bort den lilla väggen. Nu är det bara att riva den sista biten och lägga in en list.

Men nu är det frukost som gäller innan vi gör det sista och sedan blir det lite plugg också.

Nu ser jag snart ett slut på första kurs i utbildningen. Det är svenska B som jag håller på med just nu och jag ahr bara en uppgift att lämna in till sedan en utverdering av min kurs. Hur ahr det gått jo bra men det är tur att man har laggt upp det på 50% för annars skulle ajg nog inte hinna läsa allt som man ska eller behöver läsa. Jag har vissa veckor lagt ner mer än 50% och vissa har jag nästan inte behövt lägga ner något alls. Det som jag har jobbigt med är ju att jag stavar som en kratt. Jag ser itne alltid felen som jag gör utan för mig ser det rätt ut. Men iblan går väl fingrarna lite för fort på tagenterna också men skoluppgifterna rättar jag mer än min blogg.

Nu när detta är klart ska jag börja med matteA och jag har tjuvtittat lite på det och den känns inte så svår utan det ska nog gå bra. JAg ahr ju 10 veckor på mig att bli klar.

Annars så knallar livet på. Jag jobbar och studerar och tar hand om familjen eller om det är så att familjen tar hand om mig. Vi ger och tar nog alla. Igår var min stora tjej i Romme och åkte skidor och hon tyckte det var jätte roligt. Hon har ju åkt många gånger förut men inte med oss i familjen. Vi har inga sådan utrustning så när de åker så får de hyra. Om ett par veckor åker sonen med skolan och de får låna allt och det är underbart för då får alla som vill åka. Och i mars så åker lilla tjejen men hon få betala allt men det kan det vara värt. Det kostar 550:- för resa, hyra av utrustning och lunch. Jag vet inte om det är dyrt men jag tycker att det är värt det.

Idag är det tur att man kan göra flera saker samtidigt för på skärmen har jag word, inlämningsuppgiften, internet för att söka information och skidor på samtidigt. Det är tur att man kan flytta om förnstren så man kan se allt.

Nu har även min lilla dotter en blogg så den har jag även länkat till från min.

Nu är det lite fika och läsning innan nästa uppgift skrivs.

Igår var det ett år sedan jag gjorde min magsäcksoperation. På detta år har jag gått ner 33 kg och många storlekar i kläder. Jag har gått ner från stl 52 till stl 38/40. Många cm har försvunnit.

Mitt år har gått bra i stort sett. Jag har fått lära mig att äta rätt och framförallt vad jag kan äta. Man kommer fortfarande på saker som man inte mår bra av att äta. Sedan är det vissa saker som man äter som man reagerar på en gång men inte nästa och lika dant tvärt om saker som jag har kunnat äta som inte alls går vissa gånger.
Jag har ju kommit på att jag inte kan äta fil o flingor och vitt bröd på morgonen. Fruktyoghurt verkar inte gå bra nu. Sill går inte alls och det kan jag sakna för jag verkligen älskar sill. Det som jag med har svårt för att inte dricka till maten utan jag fuskar och dricker nog ½dl vatten.  Jag har även svårt för att äta sakta men eftersom det oftast går bra så är det nog inte några problem för mig. Jag har fått några dumpningar av att jag tror att jag har ätit för fort.

Dumpning vad är det då? Jo för mig blir det så att jag blir trött, hjärtat rusar och jag blir illamående. Vad gör jag åt det då? jo det är bara att lägga sig och vänta ut den. Det brukar hålla i 45minuter. Ibland somnar jag och ibland ligger man o våndas. Men jag vet ju att det går över men det är obehagligt under tiden. Jag har haft tur för jag har än så länge inte fått någon dumpning på jobbet utan bara någon dumpninglight. Det kan jag få lite när som helst. Men då blir jag bara lite trött i 15 minuter sedan går det över.

Saker som jag alltid måste tänka på är:

• När åt jag sist
• Vart ska jag, finns det mat där
• Har jag mellis i bilen/väskan
• Dricka vatten mellan målen (är superslarvig med det)
• Äta lugnt inte stressa
• vad jag äter kvaliten på maten
• Näringsmässigt (vilket är viktigast, vad ska jag ta som får plats)

Men även om det är mycket att tänka på så är jag supernöjd med min operation. Jag vet att jag inte hade kunnat gå ner i vikt utan den. Jag skulle vilja prata med de som säger att detta med operation är en genväg. Det är inte lätt att vara opererad och att leva efter klockan, må dåligt vid dumpning osv. Men det som jag blir mest förvånad över hur andras syn på mig som "inte överviktig längre". Man blir trodd innom våden inte bara att ens krämpor beror på övervikt, man får inga blickar slängde efter sig på snabbmatskedjorna längre, (ja jag äter snabbmat fortfarande och jag kan det men inte i samma utstäckning som tidigare)

Sedan är ju alla dessa fördelar. Jag behöver inte vila middag varje dag för att jag är så himla trött, Jag går snabbare till jobbet, Det är lättare att röra sig, Man kan köpa nya fina kläder inte bara för att det är det enda som passar.

Slänger in lite bilder som jag har på innan och efter ett år.

Samma dag som jag började äta flytande kost innan operationen: 

En månad efter operationen:

Fyra månader efter operationen:  

 Julafton 2009 elva månader efter operationen:  

Ja detta är lite kort om hur mitt år har varit. Jag kommer nog inte gå ner så mycket i vikt av själva operationen utan om jag vill gå ner mer så måste jag träna mer.

Ja jag har inte så mycket att skriva förutom att det är svinkallt ute. Vintern håller oss i ett järngrepp. Vi var en sväng till affären och man blir ju helt utfrusen av att bara gå till bilen och hämta den, köra till affären gå där köra hem, och gå in. Man går ju inte ut mer än vad man behöver. Inte ens Kasper är intresserad av att vara ute. Han skulle kunna bo ute annars om han fick.

Idag har vi inte gjort mycket det blir ltie vintersport på tv blandat med plock och dator. Snart ska jag laga kvällsmat till famlijen. Ante har varit ute i backen och kört lite och Jossan har varit med en kompis och kört gokart hon tyckte att det var jätteroligt. Sandra har varit inne med oss och tagit det lugnt. Nu har alla börjat skolan och vi har börjat jobba. Mne barnen har ju bara 6 hel veckor i skolan sedan är det sportlov.

Ante och Sandra kom hem med papper om att åka slamon och det var ju bara att fylla i så de får förla med. För Sandra som åker till Romme kostar det 20 kr och Ante som åker till Yxbacken inget. Då kan man ju inte låta bli att låta dem åka. Det enda som kostar är Snadras mat för Ante ska ha med sig matsäck. Men upplevelsen att få åka slamom kan man ge lite pengar för.

Ja ha då blev det ett lite inlägg idag med om ingetting. Mina dagar ser ju ganska lika ut. Jobb, hem, laga mat och mellis, plugga eller njuta av helgen.

Nu är jobbet igång på riktigt efter julledigheten. Men idag var det ganska lugnt vi hade planeringsdag så det var bara vi personal där. Jag körde min man till jobbet imorse och sedan till OK för att skicka iväg vår laptop som gick sönder under julhelgen. När jag körde igenom hageby så var det helt öde alla skolor och förskolor hade visst planeringsdag så många var nog lediga idag med. Men mannen och jag jobbade och Jossan gick i skolan medans Sandra och Ante hade studiedag och startar iskolan imorgon. Sandra blir det som vanligt för men sista terminen på grundskolan. Ante kommer få en ny lärare men vi vet inte än vem. Det är lite dåligt tycker jag att man när skolan slutade inför jullovet inte veta vem ska efterträda en som slutat. Men man vill väl inte satsa på denna skola utan ser en möjlighet att flytta på en klass. Jag vet itne men denna skola är på väg att läggas ner men de gör det lite snyggt. De elever som går kvar får gå kvar men de sätter inte in några nya klasser. Så till hösten kommer det inte att finnas någon förskoleklass. Ett snyggt sett att lägga ner utan att det blir för stora protester.

På mitt jobb var det som vanligt men det är alltid trevligt att träffa alla kollegor igen. Jag var även nere på vårt frita och gav dem tips på hur man kan göra rum i rummet. Det var jätte roligt att de ville ha hjälp av oss på förskolan. Man blir lite stolt även om det inte är riktat direkt till mig utan oss som förskola så tar man åt sig och blir lite stolt. Sedan har jag försökt att tänka lite inför mitt medarbetssamtal på måndag men jag vet nog ganska bra vad jag vill och hur jag tycker att det fungerar och hur jag skulle vilja att det kunde fungera bättre. Så det är nog inte så mycket att fundera på innan så här.

Annars så händer det väl inte så mycket utan jag väntar fortfarande på besked från csn om jag får bidrag eller inte. Det hade blivit något tokigt med min ansökan så de hade lagt ut poängen lite tokigt men nu ligger de rätt så jag hoppas att jag kan få ersättning av dem annars vet jag itne hur jag ska kunna läsa vidare. Man kan ju inte jobba 100% och läsa 50% timmarna räcker inte riktigt till då på dygnet. Men hoppas att det ska lösa sig.

Nu ska vi se till att skolsaker är framtaget tills imorgon och sedan blir det att kolla lite på min rapportskrivning och se över de böckerna som jag ahr lånat idag.

Ha en bra kväll på er.

Då var det dags att ta tag i detta med jobb igen. Jag har haft en skön ledighet och en välbehövlig. Nu startar en ny termin men nya utmaningar. Ha det bra på er och hoppas att jag får det med.

Sista dagen på min julledighet. Imorgon börjar jag jobba igen och jag börjar med att öppna. Kommer vara helt död när klockan ringer 5,20. Men det är skönt vid 13 när man får gå hem. Resten av familjen kommer att vara hemma och sussa gott. Idag har jag börjat plockat bort julsakerna. Allt är bort men inte granen. Den kommer få vara några dagar till.

Just nu när jag skriver detta så har jag superont i magen på högersida under revbenet. Jag har haft detta förut och jag eller läkarna vet inte vad det är men ont gör det så tårarna nästan rinner. Det känns lite som håll men lite högre upp i magen och varje gång man andas in djups så hugger det till. Men det brukar gå över på någon eller några timmar men det är jobbigt under tiden det håller på. Jag var ju o kollade i höstas om det kunde vara gallgångarna som spökade men det visade inget på ultraljudet så det var det inte. Gallblåsa har jag ingen kvar så det kan itne vara det heller. Men det är ingen ide att fundera på vad det kan vara för ingen vet och när man söker för det så har ju det onda gått över och då kan de inte göra någon bra undersökning. Moment 22 altså.

Inget att klaga på för det hjälper inte utan det är bara att stå ut.

Nu ska jag se lite skidor sedan blir det matlagning det serveras köttfärslimpa, potatis och sås här hemma idag.

Jag fuskar och väger mig och tar mått någon dag för tidigt för på måndag när jag skulle göra det så öppnar jag och jag har ingen lust att gå upp extra tidigt bara för att ta måtten. Så här har min vikt och mått minskning gått.

Lämna gärna komentarer för det vill jag ha.

Detta är de sista måtten som jag kommer att lägga ut för nu får jag nog kalla mig ganska nomalviktig. Jag har gått ner från BMI 39 till nu BMI 26. Jag skulle vilja komma ner till bmi 25 men om jag inte gör det så gör det inget.

Jaha då var det nytt år igen. Förra året gick så fort. Det hände ju iof lite. Det stora var ju min operation i början av 2009 och sedan hur jag försvann med en tredjedel. Vad har jag för föväntningar på detta året då....? Ja inte så många mer lite önskningar. Dels att jag klarar av skolan under vårterminen men är det inte jobbigare än vad jag ahr gjort hittils så är det inga problem. Sedan har jag en önskan att jag kommer in på någon lärarlinje till hösten. För familjen önskar jag att Sandra kommer in på det gymnasie som hon vill och att Jossan klarar sina mål iskolan. Givetvis även för Andreas. Jag önskar att min man och resten av familjen får vara friska och att livet fortsätter som vi har det. Oj det lät nästan dåligt men det är det inte utan jag tycker att vi har det bra min familj och jag.

Igår så satt jag och läste igenom hela min blogg som jag har skrivit och det tog lång tid men var roligt. Vi åt tacco och hade det mysigt. Ute var det som vanligt nyårsraketer hela kvällen. Vid 22.30 så smsade jag med Jossan och då var hon i Hageby och jag vill inte att hon ska gå hem själv så vid 23.30 så hämtade jag henne och fick med mig två kompisar till. Det är tur att man inte dricker något så man kan vara lite chafför. Jag är väldigt stolt förälder idag. Mina barn eller iaf tjejerna var nyktra och hemma vid tolvslaget och vi ifamiljen firade in nyåret ute med cider och tittade på alla raketer så skjuts upp.

Jag är lite kluven när det gäller raketer dels tycker jag att de skulle förbjudas eftersom de förstör miljön, många skadas och många djur lider av det. Men de är så fina och det är mysigt. Så jag får nog fortsätta att vara kluven. När vi gick in vid 00,30 så höll de på fortfarande och sköt och höll väl på någon timme till. Men jag somnade gott.

Idag så vaknade jag vid 9 och det var bara jag som var vaken. Ute är det så tyst och man ser ingen. Alla sover. NU är min man vaken och vi ska nog ta en förfrukost och låta barnen få sova idag men snart är det dags att återgå till normala tider. Somna lite skapligt och gå upp lite mer skapligt man kan inte sova till 11. Men det blir de sista dagarna på ledigheten.