En doft av Lavendel
Skrivet:   17 december kl. 10:19

Liljekonvaljen är för mig prinsessan bland blommorna. Jag älskar doften och har svårt att motstå att plocka en bukett när jag får chansen. Många av rosorna i vår trädgård har en förförisk doft och orkidéerna i köksfönstret är rentav sensuella, nästan erotiska att skåda.

Ändå har Lavendel en särskild plats i mitt hjärta. Plantan som stod på bron hela sommaren har fått en egen plats i det stora lantköket. Nu vilar den, men fortfarande kan man känna en svag doft av lavendel när man kommer nära. Eller åtminstone jag känner doften. Andra här i huset säger att jag inbillar mig, men icke. Mitt väderkorn är att lita på.

Faktiskt tror jag att jag har ett ganska stort hjärta som rymmer mycket. Djur, människor, växter, platser, dofter. Och massor av känslor. Det vet ni som brukar läsa här vid det här laget mycket väl.

Livet som sådant har också en plats i mitt hjärta, därför har jag stannat kvar i det. Tur var väl det, för det blir trevligare och trevligare att leva för varje dag. Mycket harmoniska och fridfulla aktiviteter får ta plats i tillvaron just nu och en lätt doft av lavendel får mig att le.

Vildrenen - med en doft av lavendel

 

 
Kategori:   Nöje PermalinkKommentarer [6]
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/vildrenen/entry/en_doft_av_lavendel
Kommentarer:

Att stora "A" inte kommer att sluta le innan ögonen sluter sig till natten är klart.
Många orsaker till det

Att du mår bättre nr1
Att livet vann är både nr1 och 2
Att storasysters självklara favoritblomma är skira Lavandula angustifolia nr3
Att min landskapsblomma Convallaria majalis nämns December är en underbar påminnelse om pånyttfödelse - snart svämmar skogen över av den och doften bedövar alla sinnen.
Att jag redan kl 10 hade gjort slut på alla krafter och lagt mig för en återhämtning och just nu pga 1,2.3 skapat ett energiflöde med hjälp av rara,starka underbara lillebror måste väl betraktas som distans heeling .

Lite kort vila får det allt bli ändå

Och strax blir det vår igen

Skrivet av 62.20.142.91 den 17 december, 2011 kl. 11:10 #

tack Ren.

Skrivet av skarvaren den 17 december, 2011 kl. 19:21 #

"A": http://blogg.passagen.se/vildrenen/entry/huldran_vid_%C3%A4lvkanten

Skrivet av vildrenen den 18 december, 2011 kl. 07:23 #

Paus i julbestyr - Som Mr Ren vet har jag läst alla inlägg här på bloggen - Måste erkänna just detta är ett av dom jag kommer ihåg - Om det beror på ordens magi och förmåga att toktolka eller den kärlek till livet som inlägget visar låter jag vara osagt :-)

Minns min egen reaktion när jag invid en byväg i norra Uppland fick se en Guckusko för första gången.- Minns både datum och den den dagens dofter .
Hade varit på fiske jag med - Ryckt strömming i Pingst och vandrade med flera hinkar proppfulla med silverglänsande kroppar när Orkideen blev dagens stora behållning och faktiskt så lät jag den stå kvar.
Nästa dag hade nån annan grävt en grop i diket . Gör mig sorgsen men minnet kan ingen ta från mig.

"A"

Skrivet av 62.20.142.91 den 18 december, 2011 kl. 19:22 #

"A", du måste ha gott minne. Själv minns jag inte allt jag skrivit, men skummar över listan nån gång för att inte upprepa mig alltför mycket.
Repriser är alltså inget för dig...
Gläd dig åt att det inte var du som grävde upp blomman. Den borde ha fått stå kvar.

Skrivet av vildrenen den 19 december, 2011 kl. 09:25 #

*L* allt som är bra eller skönt får repriseras hur ofta som helst - Vildrenens fina berättelser med knorr och Karl - Bertil Jonssons Julafton - Vem kan ledsna på sånt.

Nu var det lök och annat grönt som ska finhackas - Sen bara invvänta dopparedagens frosseri .. Mmmmmmm :-)

Skrivet av 62.20.142.91 den 19 december, 2011 kl. 20:23 #

Skriv en kommentar:

Namn:
E-post:
URL:

Din kommentar:

HTML Syntax: INTE tillåten