Fritt Fall av Juli Zeh är en mycket spännande och originell bok, som jag håller på att läsa just nu. Den har länge legat vid sängen och väntat på att jag skulle börja eftersom jag hade så svårt med hennes tidigare bok Örn och ängel. Men den här är helt annorlunda; inte tråkig, inte obegriplig, inte skruvad så det stör skildringen. Men som sagt originell. Ibland läser jag om meningar och formuleringar gång på gång föratt förstå eller föratt kunna njuta riktigt. Och ändå läser jag ju inte på originalspråk utan på svenska. Måste var en bra översättare!
Två gamla klasskamrater och en gång soul mates, har kommit fram till medelåldern och de är inga vänner längre utan konkurrenter. Den ene föraktar den andre, den andre är bara trött på alla problem som vänskapen frambringar. Men de träffas och äter middag en gång varje månad. Den ene är gift och har en liten son. En sommardag när fysikern med sonen gläder sig åt att få tre veckor i ensamhet för forskning vid datorn och just ska köra sonen till ett scoutläger händer det fruktansvärda: sonen blir kidnappad. Det som krävs av fadern för att hans son ska komma tillbaka är inte pengar utan ett gräsligt brott. Han tvekar aldrig; han bara gör! Men vad hände? Var det ett veck i tiden?
Polisen som ska utreda fallet är dödsdömd, en plötslig cancer växer därinne i huvudet. Och han som nyss har träffat en tjej och för en gångs skull inte vill dö alls.... han har läst en artikel av en fysiker om tiden. Han tänker på denna artikel när han närmar sig pappan som har fått sonen kidnappad.
Aj, aj. Fritt fall, hur ska det gå utan skyddsnät?
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
Vad sägs om att virka sig en väst i mormorsrutor? Gratis mönster finns på Drops Design på nätet. Bara att skaffa garn och sätta igång och virka. Det blir nog rejälare tag än när jag försökte virka pyttesmå amigurami-figurer. Fy de blev inte fina. men kanske jag försöker en gång till med en liten blå kanin.
Visst är västen ganska snygg?
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [2]
Jag fick just tipset att genast öppna Spotify och lyssna på Ebba Forsberg när hon sjunger Leonard Cohen. Och det gjorde jag. Verkligen jättefint; tänk att nån kan sjunga så bra att det lever upp till Mästaren själv!
När han var i Stockholm gick jag till Globen med stor tvekan: tänk om han inte skulle leva upp till min förväntan, han är ju ändå ganska gammal och mycket whiskey har flutit under många broar.
Men han var helt suverän och proffsig som få och rolig och generös(och snygg). Min bästa koncertupplevelse alla kategorier. Kanske i viss konkurrens med Mikis Theodorakis framföranade av Axion Esti i Storkyrkan för många år sen.
Just nu lyssnar jag på Ta min vals som är cd:ns ledmotiv. Måste genast gå vidare och höra på mer.
Aha, det är Rikard Woolf som har skrivit den svenska texten till Ta min vals! Snyggt.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [2]
Vilken kyla! Nu är det verkligen tid för goda böcker och varmt te eller kaffe! Åka skidor när det är 20 grader kallt eller så nä det tror jag inte jag pallar!
Bokläsningen vacklar lite; jag läser ömsom i Zack O´Yeahs bok om Ghandi, som verkar bli intressant, ömsom en "djupbok" om människans ego, som jag tror kan ge mig mycket om den inte börjar irritera mig så jag slänger den i väggen! Den heter en ny jord och är skriven av Eckart Tolle.
Jag läser också då och då i Kerstins Ekmans senaste roman Mordets praktik. Den har en bra stil men jag vet inte riktigt om doktor Glas riktiga mördarläkare intresserar mig just nu.
Polarsommar av Anne Swärd hittade jag på second handen förra veckan och den småläser jag också i. Ja, precis som vanligt är jag lite splittrad i min läsning; det är jag alltid tills jag hittar det riktiga suget. Och det har jag alltså inte gjort än.
Postat i: Blandat Permalink
Imorgon blir det konst i några timmar; den mycket grå veckan måste avslutas bra. Det blir nog Bertha Hansson på Konstakademin
Eller så blir det
Evert Lundqvist på Moderna Museet?eller kanske lite guldskatter från Kolchis
Vad finns det mer att bjuda på?
Bakelser?
Jag måste fira att jag får behålla jobbet ytterligare ett år!
Varför inte lite shopping på Marimekkos rea?
Postat i: Blandat Permalink
På Edsviks Konsthall i Sollentuna ställer just nu kopnstnären Karl Mårtens ut sina fantstiska bilder av fåglar. Det var vernissage igår och massor av folk, så jag hann bara titta som hastigast på en del av konstverken. I det inersta rummet gick det inte att komma in, för där föreläste konstnären själv om kalligrafi och koncentration mm Jag hörde bara lite på avstånd! Nästa vecka ska jag återvända och då hoppas jag att det går att kommain i hela lokalen. Det som var roligt att se var hur folk som kom in i lokalen med ett lite slappt och ointresserat uttryck, ryckte till som om de hade fått en chock(positiv!) när den första jättepippin uppenbarade sig framför deras ögon. Va? Är det här möjligt? Kan man måla så? vilken kraft och vilken precision!
Vad glad man blir när man blir överraskad och inser att världen är full av underbara saker som man inte hade någon aning om.
Postat i: Blandat Permalink
Jag har just avslutat min kära roman Glädjestranden! När jag läst de sista orden, började jag läsa från början igen. Boken börjar med att en drunknad man hittas, men när jag läste det första gången, visste jag inte vem den mannen var och inte vem flickan på den svarta hästen var heller. Med hela romanen läst blir början så annorlunda. Så gripande, sorglig men ändå vacker, precis som hela romanen.
Man skulle önska att det fanns en "sannningsbank" en frågelåda där man kunde ställa alla frågor och få ett rakt svar: Älskade Tora sin styvfar eller hatade hon honom? Visst älskade han henne, enormt, svidande. Tog Frank medaljongen när Tora hade tappat den eller hade Arvid tagit den föratt sälja och köpa brännvin för pengarna och sålde han den till Frank i stället? Varför tog Lauritz den arme och fattige, som fann liket, medaljongen, så att Tora aldrig mer fick tillbaka sin mest älskade sak, medaljongen med moderns hårlock? Den var inte av guld, den var av förgylld bläckplåt.
Hur går det sen för Tora? Kan hon driva gården, så och skörda, harva och meja utan Franks kraft och styvhet? Är Arvid för alltid förlorad? Super han sig till glömska och död, kanske dör han när hunden dör?
Vem skulle Tora gifta sig med? Det finns ingen. Och alla vargarna, de små toviga byltena fångade i fångstnätet? Ja, det vet vi hur det gick för dem.
Skriv genast en fortsättning på Glädjestranden snälla Ellen Mattsson. Jag går och läser Spendorville i stället!
Postat i: Blandat Permalink
Romanen Glädjestranden går som följetång i P1 varje dag, så den kanske inte behöver min reklam. Men jag kan ändå inte nog rekommendera den i alla fall, för jag tycker så mycket om språket, alla detaljer, den bistra humorn, den karga bakgrunden därallt sker, ljuvt som dystert.
Det är härligt att lyssna på den och uppläserskan är skicklig, men tyvärr är det svårt att kunna lyssna regelbundet; därför har jag skaffat boken för egen läsning.
Jag kan bara inte förstå hur en författare kan leva sig in i miljöer så långt tillbaka i tiden och skildra dem så levande; också människornas känslor och tankar. Det är en sak att hitta på vilda historier ocm hur egyptiska faraoner levde eller Drottningen av Saba eller påhiuttad nunna från 1200-talet.
Men tidigt 1800-tal ligger nära; det finns många dagböcker, skildringar, dock mest från högreståndsmiljö. Kanske Rosen på Tistelön och andra romaner från tiden har gett Ellen Mattsson inspiration. Jag har aldrig läst Emilie Flygare-Carlén(men det kanske man ska göra?)
Varför blev aldrig denna roman nominerad till Augustpriset?
Jag kommer av ett brusand hav
På rätta glädjestranden.
Min kropp skall läggas ner i grav
men Gud upptager anden.
Ur mörker kommer jag till ljus,
från armod till Guds rika hus,
från oro till god vila.
(Sv ps 621:3)
Av Magnus Gabriel De la Gardie
Postat i: Blandat Permalink
Har varit på Junibacken idag med barnbarn. Det var horder av folk där, svenskar, danskar och så mest av allt ryssar. Inne i stora Lennart Hellsing-inspirerade lekhallen var det "lekkrig". Alla småglin klättrade, hoppade och bakade i Bagar Bengtssons Bageri. De slog sig, ramlade, tappade mamma, tappade mormor, bankade skallen i en grottingång, såg på teater, åt bullar. Bom, bom bom! men de hade roligt också.
Och tåget åkte genom Astrid Lindgrens hela sagolandskap och hennes varma trygga röst ljöd. Det var som att jag hade glömt lite av allt det hon har betytt och betyder för mig. Ibland blev det lite för mycket Pippi och Emil och då sköts Astrids storhet undan. Nu satt jag där och åkte det häftiga tåget upp upp och det rann en liten tår i ögonvrån. Mitt barnbarn är liten och han kan inte så många av figurerna än, men Draken var farlig och underbar. Och sen fanns ju Villa Villerkulla, där Pippi finns och hennes prickiga häst.
Jag kände mig så svensk-stolt över att vi har så underbara barnboksförfattare: en Astrid och en Lennart Hellsing och så får vi åka lite snålskjuts på Tove Jansson! Tack Finland!(Toves mamma var väl svensk?)
Och Junibacken är så fantastiskt fint med utsikt över Stockholm och över båtar och vatten. Inne i rummen finns allt för barn: roliga miljöer, böcker, bilder, hus som man får leka i och just nu en enorm sjörövarbåt.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [3]
Äntligen har jag lånat "De från norr kommande leoparderna" och läst nästan hela i ett enda slurp. Den är jätterolig, tänkvärd, klipsk och skarp och mycket sällan likgiltig, trots att det finns så många sidor med helt olika innehåll. Jag älskar Bodils bilder också och blir nästan mer avundsjuk på dem. Varför blev man inte fotograf(åtminstone amatör?) Nej, jag menar inte att jag blir avundsjuk på att någon skriver bra, men jag fick ett sådant sug efter att själv ta vackra vardagsbilder med fina detaljer och dokumentera mina dagar. Men jag vet inte ens hur man lägger in sina egna bilder på bloggen, så hur skulle det bli till?
Nu ska jag gå och läsa de 10 sista sidorna och gömma mig under en filt för det är så kallt överallt. Man kan inte sticka näsan utanför dörren och hunden borde få en kattlåda.
Postat i: Blandat Permalink
Det här är alltså inte min pudding. Fy vad det brinner om den här!
Postat i: Blandat Permalink
Jag hittade en sida med citat av berömda personer, bl.a Somerset Maugham. Om böcker sa han: "Det enda viktiga i en bok är den betydelse den har för dig"
Det är tankvärt. De som är med i en bokklubb kanske förundrar sig ibland över hur vissa böcker inte alls tilltalar några i gruppen medan andra är lyriska. Sen finns det vissa som nästan aldrig blir drabbade av en bok och andra som går i taket hela tiden. Man kan ju undra vad det beror på?
Jag trodde annars att jag inte precis behövde identifiera mig med en romans huvudpersoner för att bli intresserad, eftersom det ju också finns något som är "bra litteratur" bara så där. Men man kan avstå från "bra litteratur" om man inte har lust att anstränga sig just då, eller kanske blir illa berörd.
Jag orkar t.ex inte med årets nobelpristagare. Hon är en fin och bra författare och om man orkar pilla i sig hennes skruvade och hjärtskärande boksidor och vara koncentrerad hela tiden, ja, då får man sig säkert något starkt till livs. Men måste det vara så otroligt jobbigt?Varför kan hon inte skildra skräckväldet i Rumänien mer lättillgängligt? Är stilen ett kamouflage? I så fall kan man undra varför den premieras.
Jag har läst klart Människans slaveri idag och jag tycker att jag fick ut väldigt mycket av den, även om jag inte är en ung man kring sekelskiftet. Man känner igen viljan att lära, att försöka ta till sig konst och kultur och förstå vad som finns där ute i den hittills nästan slutna världen. Jag kan också identifiera mig med huvudpersonens dåliga kärleksfixeringar, även om Mildred är väl osympatiskt skildrad för att bli föremål för en så himlastormande kärlek. Maugham var ju homosexuell och detta med onda kvinnor kanske får stå för honom och hans speciella fixeringar. Eller är kanske Mildred eg. en man som M var kär i som ung och som obarmhärtigt avspisade honom?
Nu övergår min läsning till Ellen Mattsson och Glädjestranden. Ellen Mattsson är en av mina favoriter. Hon är en underbar stilist.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [3]
Nu har jag sett Bright Star och jag var inte riktigt lika förtjust som jag hade hoppats bli. Funderar fortfarande på varför? Mycket vackra bilder och miljöer. Bra skådespelare. Lite kul med Fanny som syr sina kläder och designar. Fantastisk liten flickla som spelar lillasyster Toots och rar och tuff mamma.Aha! Jag tycker inte om den skådespelare som gör Keats roll; han äcklar mig lite. Och man vet hela tiden att han ska dö och hon ska bli olycklig och sen finns inget mer. Det räcker inte. I alla fall inte som Jane Campion skildrar det. Kanske har jag blivit alltför oromantisk.
Igår köpte jag en bok om att bo i kloster i Sverige och Italien. Man kan t.ex. bo i ett birgittinerkloster i Venedig. Inte klokt. Precis vad jag skulle vilja göra när våren kommer. Därför klistar jag in mina små munkar och nunnor av trä köpta i Vadstena, var annars?
Postat i: Blandat Permalink
