Jag har genom ett teveprogram hittat en bok som absolut är trivsam att läsa och en riktig klassiker!

Det är Somerset Maughams Den vassa eggen från 1944. PÅ svenska 1945. Jag såg på programmet Go´kväll och fick vara med på ett besök i en mycket stor och läcker bokhandel i Lissabon. Ägaren fick frågan vilken bok han tycker mest om och hans svarade just Den vassa eggen. Han påstod att detta var en av de bästa böcker som har skrivits.

Jag letade i bokhyllan och fann ett gammalt gulnat exemplar. Jag började läsa och blev fast. Så nu läser jag och längtar hem från jobbet för att kunna njuta ytterligare några sidor och få veta hur det går på Larry och hans Isabel. Ska hon ångra sig och hålla fast vid sin vetgiriga pojkvän eller ska hon foirtsätta att ägna sig åt jetset-liv med mamma runtom i Europa och Amerika styrd av sin löjliga morbror Elliot?

Har nu lånat Sju systrar av Margaret Drabble, en roman som jag snabbläste för några år sen och älskade. Men eftersom jag så gärna ville veta hur det skulle gå på slutet, så blev det som sagt forcerad läsning. Nu ska jag ha den till natt-tröstlektyr och läsa sakta, sakta. Förra gången jag läste var det på engelska Seven Sisters heter den i original, alltså samma titel för ovanlighetens skull.

Det är roligt att läsa om andra medelålders kvinnor men jag blir lite ledsen av det självförakt som genomsyrar skildringen av många av Drabbles huvudpersoner, eller så är vi väldigt löjliga helt enkelt och simpelt?! Oroar oss, sover uselt, blir tjocka, får ont i fötterna(knölar), får ledvärk, magkatarr, pigmentfläckar i ansiktet och på händerna, läser M magasin)och småskäms för det), blir övergivna av våra gamla män, svikna, bedragna, utkörda ut våra hem, blir änkor, är med i bokklubbar, simmar, gympar, vattentränar, bantar, läser om nyttiga juicer, skriver insändare, går på tusen olika ativiteter som inte förändra vårt liv ett enda dugg, är med i Amnesty, hävdar oss, utagerar, klnaprar piller, svarar på kontaktannonser, spelar teater etc

Ja, jag vet inte? Sannerligen inte. Människan är kanske löjlig rakt av alla åldrar och kategorier.

Jag skulle verkligen vilja ha tips på böcker som kan vara bra läsning kl.4 på morgonen? OM man vaknar mellan tre och fyra med ett ryck och börjar oroa sig för ditt och datt, är det enda man kan göra att gå upp och sätta sig och läsa. Den bok man just håller på med kanske inte alls passar som vaggvisa!

Det ska vara snällt, mjukt, roligt men inte för roligt, tryggt, ombonat, inte innnehålla mord, tortyr, miljöförstöring, djurmisshandel, porr, barnaga, krig. Och allt detta utan att var chick lit.

Alice Munros noveller som jag just avslutat är nog till viss del bra läsning men inte riktigt eftersom vissa noveller väcker upp mycket känslor.

Boktjuven är inte bra; den handlar om precis allt det jag räknade upp, nästan och Boy av Roald Roald Dahl, som jag läser dagtid och älskar, handlade i natt om hemsk barnmisshandel i skolan på 20-talet. Jag rös, när jag läste hur utsatta barn var för sadistiska lärare. Så vad ska man läsa? Kan någon ge mig tips?

Just nu går det en riktig mysserie på svt. Så superengelsk och full av lagom trevliga komplikationer och äventyr. Hittills inga mord eller gräsligheter. Filmen heter Lark Rise to Candelford och är baserad på en självbiografisk romansvit av Flora Thomson.

Det roligaste är att filmen är full av starka kvinnor, från huvudpersonen Dorcas, som är chef för postkontoret i Candleford till den unga Laura Timmins, som får jobb hos Dorcas och som nog är ett porträtt av bokens författare. Roligast av alla är den mulliga, glada, bohemiska mamman som är ensam med alla sina barn och som ibland dricker öl och gör av med den vuxne sonens pengar.

 Dorcas    Laura Caroline Arless

Ingen vaccinering mot baconhostan idag heller. Nej, vaccinet är slut på vårdcentralen. Under tiden insjuknar den ene efter den andre. Och under samma tid går snacket på jobben: "Det är bara löjligt att vaccinera sig!, Det är farligt vaccin; det kommer att visa sig om 20 år! Folk i Schweiz och Tyskland vaccinerar sig inte och de är väl mer framstående än vi(dåligt självförtroende!)"

Total förvirring råder! men de som har barnbarn går och sticker sig armen för det är ju de små och unga som är i farozonen. Vilka djäkla egoister alla vuxna, gamla, halvgamla etc är, som inte orkar ta sig i kragen och tänka att "nu gör vi det bara, så fort som det går".

Lördag, söndag och kallt och blåsigt men vi lever och kan samla in resterna av sommaren som var.

Ny fantastisk läsglädje får jag när jag läser Boktjuven av Markus Zusak. Berättare är Döden, tiden andra världskriget, platsen Tyskland, nära München. Huvudperson är en liten flicka som nyss förlorat sin lillebror, blivit skild från sina föräldrar och blivit placerad i fosterhem hos ett , som man först tror, ganska förskräckligt par. mamman Rosa svär och härjar, skäller och gormar, slår med stora sleven, hotar och förskräcker, men har ett gott hjärta under allt fett och ytlig brutalitet. Pappan verkar vek, undfallande, blek men är eg. en hjälte. Utan stora ord och gester.

Flickan längtar eftr böcker och när hon inte får dem, stjäl hon. En gång stjäl hon en pyrande, het bok från en autodafé. Det bränner under tröjan och man tänker på pojken i Sparta, som räven tuggade på. Och han teg om smärtan.