Häromdagen avled Birgitta Trotzig. Läs något av henne, om ni vågar!
Jag har en favoritnovell som jag läste när jag var ung student. Den är hämtad ur en bok som heter Fyra berättelser. Novellen heter Barbara.
Det är berättelsen om den unga flickan Barbara som blir kär i en mycket äldre präst. Han är änkeman och har inte tänkt att gifta om sig. Han är ödlelik och kall att se på och ta i, för dem som bara ser en yta. Men jungfru Barbara blir kär i honom redan när hon bara är ett barn. Hon ser något som ingen annan ser.
Herr Abraham blir eg. också kär i den unga flickan, men han kan inte tillåta sig det. Han kan inte släppa in någon i det tomma kalla inre som han länge burit på.
I hans liv har allt varit ljummet: hans studier, hans prästliv, hans äktenskap och faderskap. Hans predikningar. Normalt men ljummet.
Han vacklar, han faller ibland, han gråter i flickans knä, han blir mjuk. Hon älskar honom så mycket.
Det är en vacker början. Det kunde ha gått bra. Varför inte? Därför att ingenting går bra i Trotzigs berättelser. Därför att det mesta inte går bra i vanliga livet heller.
Jag läste novellen för många år sedan. Igår läste jag om den, nästan. När det började smärta, orkade jag inte mer. Jag stängde av filmen. Men ni alla som är modiga, gör inte det, läs klart.
Birgitta Trotzig var en författare på fler karat än de flesta slipade diamanter.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [5]
Känner igen...lite vagt... jag försökte läsa Trotzig i min ungdom - men jag kom ingen vart med henne. Kände mig aldrig insläppt. Och förstår inte varför. Märkligt att en del författare skriver in ett sorts motstånd i sina texter...
Skrivet av Inkan© den 22 maj, 2011 kl. 22:14 #
Det stämmer absolut, men det finns ett sug också. du kan väl prova att läsa Barbara(om du får tag i boken fyra berättelser) eller läs En berättesle från kusten. Det är lite Selma Lagerlöf över den romanen, lite Herr Arnes penningar.
Skrivet av Kristina den 23 maj, 2011 kl. 22:52 #
Det var du som första gången talade med mig om Barbara. Där någonstans (och med En berättelse från kusten och sedan Sjukdomen) började min avhandling. Det blev oemotståndligt.
Skrivet av 83.233.18.161 den 14 juni, 2011 kl. 21:11 #
Vilka intressanta bokrecensioner! Började skriva en längre fundering, men jag tror jag får ge upp. Det är alldeles för sent på natten.
Skrivet av carulmare den 23 juni, 2011 kl. 00:38 #
Synnd! Men skriv en annan gång; roligt med kommentarer!
Hälsn. kristina
Skrivet av Kristina den 25 juni, 2011 kl. 17:19 #