Jag har just avslutat en rolig, mysig och ganska originell bok. Den är norsk, författaren heter Anne. B Ragde. Den finns i svensk pocket, ganska tunn och heter Berlinerpopplarna.
Huvudhandlingen är att en gammal kvinna på en gård i Norge ligger för döden. Hennes barn och ett barnbarn samlas . De tre sönderna har fått extremt olika liv och det är skildringarna av hur de lever, som är bokens behållning. En är svinfarmare, oborstad, modersbunden, snål, ensam. Den andre är begravningsentreprenör. Också ensam, stel, yrkesskicklig, konventionell. Den tredje är konstnär, storstadsmänniska, bor i Köpenhamn, är bög och älskar allt som är vackert, lyxigt och stiligt, men han vågar inte ens tänka på sin barndom på landet i Norge och på mamman som tog avstånd från honom p.g.a hans läggning.
Det finns även ett okänt barnbarn, också hon har sin historia.
Det som är bra med boken är att det som personerna håller på med skildras ingående med mustiga detaljer. Man får lära sig mycket om grisar, grisuppfödning, grisars mentalitet och hur en människa som är ensam kan bli vän med dessa stora, känsliga djur.
Vi får också veta med smärtsam noggrannhet hur det går till att ta hand om en död, från att en hängds snara plockas ner till dess han ligger fin och rengjord och sminkad i en kista.
Innelivet i Köpenhamn, hur man dekorerar ett skyltfönster eller ett överdådigt födelsedagsbord får man veta i beskrivningen av yngste brorsan.
Till sist finns det en bra beskrivning av en hundpsykologs arbete; det är barnbarnet som lever på hundar och deras skötsel.
Kanske boken eg. handlar om vad det är som formar människors liv och gör dem till det de är.
Slutet är måhända lite av ett magplask, men låt gå för det, en bra och rolig bok är ändå Berliner popplarna.
Postat i: Böcker Permalink Kommentarer [0]
