Vi råkade befinna oss i Göteborg och tänkte absolut inte gå på Bokmässan, men böcker drar som magneter och plötsligt var jag bara därinne bland tusentals andra bokfantaster. Det var verkligen trångt om saligheten. Speciellt tätt med folk var det i den sal där jag nyss hade lyssnat på Agneta Pleijel. Efter ett tag förstod jag varför: Isabelle Allende hade börjat tala. Hon är mycket liten och syntes inte alls av dem som stod längre bort än närmsta ringen. Men man hörde hennes röst berätta om livet, döden och alla böckerna. Det var rätt kul, som ett tittskåp med mycket liten öppning och svagt ljud.
Jag såg så mycket som jag vill läsa men det enda jag köpte var en barnbok om en liten svart hund som får ett nytt hem av Inger Rydén och en utsökt liten bok om Japan "Till skuggornas lov" av Junishiro Tanizaki. Boken är förstås utgiven på Ellerströms, det fantastiska förlaget som förser oss med riktig kultur, alltså lyrik frånhela världen och klassiker som man aldrig skulle kunna få tillgång till annars. Vackra böcker gör de också.
En bok till skaffade jag och det var katalogen till Nationalmuseums stora utställning om Caspar David Friendrich.
Jag njöt av att se så mycker böcker och bokmänniskor men min man led värre än tusen dödar av denna gräsliga trängsel. Folk är olika!
Postat i: Blandat Permalink
