Har varit på Junibacken idag med barnbarn. Det var horder av folk där, svenskar, danskar och så mest av allt ryssar. Inne i stora Lennart Hellsing-inspirerade lekhallen var det "lekkrig". Alla småglin klättrade, hoppade och bakade i Bagar Bengtssons Bageri. De slog sig, ramlade, tappade mamma, tappade mormor, bankade skallen i en grottingång, såg på teater, åt bullar. Bom, bom bom! men de hade roligt också.
Och tåget åkte genom Astrid Lindgrens hela sagolandskap och hennes varma trygga röst ljöd. Det var som att jag hade glömt lite av allt det hon har betytt och betyder för mig. Ibland blev det lite för mycket Pippi och Emil och då sköts Astrids storhet undan. Nu satt jag där och åkte det häftiga tåget upp upp och det rann en liten tår i ögonvrån. Mitt barnbarn är liten och han kan inte så många av figurerna än, men Draken var farlig och underbar. Och sen fanns ju Villa Villerkulla, där Pippi finns och hennes prickiga häst.
Jag kände mig så svensk-stolt över att vi har så underbara barnboksförfattare: en Astrid och en Lennart Hellsing och så får vi åka lite snålskjuts på Tove Jansson! Tack Finland!(Toves mamma var väl svensk?)
Och Junibacken är så fantastiskt fint med utsikt över Stockholm och över båtar och vatten. Inne i rummen finns allt för barn: roliga miljöer, böcker, bilder, hus som man får leka i och just nu en enorm sjörövarbåt.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [3]
Så rika vi är - dessa underbara författare som inte enbart skriver för barn (anser jag).
Det är böcker att leva med och en skatt som våra basrn, barnbarn osv får ärva.
Vilken skattkista!
Skrivet av Inkan© den 09 januari, 2010 kl. 12:59 #
Jag hade ju velat folja med till Junibacken, Jontes forsta gang! Aja, jag far val ga dit en annan gang...
Skrivet av Agnes den 14 januari, 2010 kl. 14:01 #
Ja, vi går dit tillsammans(utan bäby)Han älskar att baka stenbullar hos Bagar Bengtsson och klättra på Sjörövarskeppet.
Skrivet av Kristina den 15 januari, 2010 kl. 08:35 #