Leos klass klassmammor samlade alla mammor till mammamiddag ikväll!

Det är ingen dum idé, alla mammor samlas och under en trevlig middag får man chansen att avhandla både saker som rör klassen och andra saker som bara är trevliga.

Och nog finns det saker att diskutera!

Som alltid har man som pojkmamma koll på pojkarna medan flickmammorna har koll på flickorna. I vår klass hade det varit en del problem som berörde en praktikant. Det var intressant att få höra hur saken hade uppfattats på olika håll.

Dessutom fick vi en strålande middag, torskgryta med ris och underbar sås, kladdkaka med hallon och vispad grädde till efterrätt.

Och nu har jag riktigt bra koll på klassen (i varje fall alla pojkmammor :) ) 

Idag var en dag fylld av kontraster.

Det började med lagstiftningsarbete.

Regeringen har tillsatt en utredning för att ta fram en ny mutlagstiftning. Till utredningen hör en arbetsgrupp med representanter för företag, banker, svensk handel, handelskammaren, revisorer m m. som ska ägna sig åt att få fram en särskild uppförandekod som ska ge praktisk vägledning i mutfrågor. Jag ingår i gruppen och vi samlades imorse hos en advokatbyrå. Drygt femton jurister i samma rum och minst tjugo åsikter :)

Efter fyra timmar med bara fem minuters paus hade vi bara hunnit igenom två tredjedelar. Däremot hade vi på längden och tvären diskuterat, analyserat och forsökt definiera begrepp som:

- otillbörlig/tillbörlig, ägnad att, en handling ägnad att, attitydpåverkande/beteendepåverkande, företag/ marknaden/offentliga organ

När vi kom till offentlig förvaltning gav vi upp - det begreppet går inte att hitta en vettig definition på. Dessutom var ju tanken att koden skulle vara lättillgänglig och språket begripligt även för icke-jurister...

Efter en lång dag betade jag av mina mail. Där låg en inbjudan till Bokdagar i Dalsland. Arrrangör är Dalslands Litteraturförening och evenemanget är en tillställning som går av stapeln i Åmål den 31/7-1/8 med massor av författare, föredrag och boklådor. På kuppen inviger man Åmåls nya kulturmagasin, tidigare Åmåls gamla kyrka, som nu rustats upp för att bli en samlingspunkt för kulturaktiviteter.

Förra året deltog bl a Marcus Birro, Annaa-Lena Brundin, Marina Haag, Sigrid Combuchen Ann Heberlein och Håkan Nesser. Plötsligt var jag mitt i författarrollen och började fundera över vad man skulle kunna säga i ett författarföredrag.

När jag handlade på Konsum ringde telefonen. Det var Leo. - Jag mår inte så bra, sa han med matt röst. Det kändes som om mina muskkler skulle explodera på basketen idag.

Jag skyndade mig hem och mycket riktigt - 38 graders feber hade han. Alvedon, nerbäddning och omstoppning. Vi tittade på en DVD och efter en kvart hade han somnat. Jag låg kvar ovanpå täcket och funderade medan hans lätta andetag hördes intill.

Kontraster...

 Helt ärligt - jag avskyr recensioner. Jag tycker att det är läskigt och jobbigt och hemskt att läsa andras omdömen om mina böcker. Jag har en knut i magen när jag börjar läsa och en klump i halsen när jag är klar. Jag förstår att man inte kan förvänta sig idel hurranden men våndas över allting som inte är klang och jubelrop! Jag är ungefär fem år, högst sex, när jag läser vad kritikerna skriker. Jag lovar mig själv att be Lennart läsa först...och sedan kan jag ändå inte låta bli!

Och ändå är det ju bra.

Kristianstadsbladet skriver:

"Gillar man Läckberg ska man läsa Sten"

På Bokus får I grunden utan skuld fyra stjärnor av läsaren och bokbloggaren Bim Kullin:

Betyg: 4.

För ganska så precis ett år sedan så läste jag Viveca Stens första och andra bok. Jag tyckte båda två var mycket bra, och dom fick båda två en fyra i betyg.

Nu har jag precis läst hennes tredje bok i Sandhamns-serien: "I grunden utan skuld". Och den var faktiskt precis lika bra som dom två första.

Tror faktiskt till och med att den här boken var en aning bättre. Och det var nog för att det finns en historia vid sidan om, som utspelar sig i början på nittonhundratalet. Historierna hör ju förstås ihop så småningom.

Jag kan varmt rekommendera alla Viveca Stens tre böcker. Mycket bra svenska kriminalromaner och mycket bra relationsdraman vid sidan om själva deckarhistorierna.

Och jag vet att Viveca Sten har planering på åtminstone två böcker till i serien, och det glädjer mig mycket!
 

Boklådan Victoria uttrycker det såhär:

Viveca Stens tredje deckare om polisen Thomas Andreasson och hans bästa vän juristen Nora Linde är helt klart den bästa.Kanske för att hon tagit ett nytt grepp och väver in historiska bakåtblickar i dagens handling. Som vanligt utspelar sig det hela på Sandhamn, en ö i Stockholms skärgård. Denna gången försvinner en flicka spårlöst i november och i februari hittar en pojke som leker kurragömma med sina kompisar en underarm i en grop under snön. Det är upptakten till jakten efter en mördare. Underarmen visar sig tillhöra flickan som försvann i november.

Det som gör I grunden utan skuld och även de två tidigare böckerna; I de lungnaste vatten och I den innersta kretsen så pass autentiska är att Sten är otroligt påläst när det gäller Sandhamn och hennes huvudpersoner är verkliga, inga supersnutar här inte. En vanlig polis, skild, och en vanlig kvinna med ett jobbigt privatliv men som är en fena på att dra slutsatser som hon vidareförmedlar till sin vän polisen. Denna bok rekommenderar jag verkligen och de två tidigare också.

Tillbringade en dag på Sandhamn med journalisten Janne och fotografen Thomas från Dagens Nyheter. Det ska bli söndagsporträtt av mig i DN den 11 april och jag visade runt dem på ön.

Vädret var perfekt, strålande sol som glittrade i issjoken som flöt i hamnen, avlägsen fågelsång som påminde om att våren är i analkande, fortfarande massor av snö i gränderna som vackert ramade in de faluröda husen. Vi besökte Kvarnberget, gamla småbåtshamnen, Kyrkogården och passerade Missionshuset innan vi rundade av på Sandhamns Värdshus. Det var första besöket för båda två och jag vågar lova att de gärna kommer tillbaka!

Jannes research inför artikeln var imponerande. Han hade läst hela min blogg ett år tillbaka. Funderat över olika frågeställlningar och en vecka tidigare besökt mig på Posten för att se min arbetsplats och få en känsla för min juridiska yrkesroll. Självklart hade han också läst nya boken som riktigt berört honom.

Frågorna var genomtänkta, väl formulerade och ibland så mitt i prick att jag verkligen fick tänka mig för innan jag svarade. Inte minst då porträttet innehåller ett avsnitt med en livskurva där man själv får visa vad som har varit upp och ner i ens liv. Jag var verkligen tvungen att känna efter och frågorna dröjde sig kvar i tankarna hela kvällen.

Utsikt från Kvarnberget, gamla varvet är i förgrunden och Fläskberget skymtar till vänster.

Massor med snö i gränderna

Det var en underbar releasefest på Sturabadet. Restaurang Curman hade gjort fantastiskt mat och i bakgrunden porlade vattnet i bassängen.

Gästerna vällde in och jag tillbringade kvällen med att antingen hälsa alla välkomna eller ta adjö. Dessemellan signerade jag böcker :)

På dagen besökte jag P4 Extra och fick träffa Erik Blix. Han var en mycket trevlig person att bli intervjuad av.  men han satte mig på det hala när han frågade - helt oskyldigt - varför jag skrivit mitt senaste blogginlägg klockan 3:05....

Jag som just sagt att jag inte jobbade jämnt och fick ihop livet... Men visst är det så att mina barn kallar mig för en duracell-kanin!

Och nu är klockan 01:01 och jag skriver ett litet inlägg....

Här är länken till P4 Extra med intervjun!

http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2151&grupp=8910

 Här är  Saga, bästis med min Camilla, som sitter intill lillasyster Kattis, som har vackra svägerskan Lovisa intill:

Och här är min duktiga förläggare Karin och oförtröttliga redaktör Matilda med mig.

 Mina fina pojkar, Alexander till vänster och Leo till höger:

 Karinoch jag håller tal!

Pressagenten Martin som jobbat jättehårt med pressarbetet och Barbro som fixat fina festen!

Ikväll är det Releasefest med stort R!

Efter allt jobb, allt skrivande, all redigering är det så dags för den officiella releasen av I grunden utan skuld!

Visserligen har den varit ute i spridda skurar både på Akademibokhandeln och andra ställen, men allting ska ha en officiell födelsedag och den 24 mars är det dags för min nya bok att komma till världen.

Vi ska träffas på en lokal mitt på Stureplan och det ska bli jätteskoj att äntligen få pusta ut och fira tillsammans med goda vänner och alla på förlaget som har jobbat så hårt för att boken ska bli en framgång. Då ska jag bl a tacka:

min oerhört skickliga förläggare Karin Linge Nordh, min fantastiska redaktör Matilda Lund, den duktiga och erfarna  pressagenten Martin Strömberg, Forums oförtröttliga marknadschef Sara Lindegren och inte minst min egen agent Jenny Stjernströmer Björk på Stilton Literary Agency som varit ett enormt stöd.

Jag ska skriva ett litet tacktal och låtsas att jag ska på Oscarsgala...:)

PS

Är gäst i P4 Extra idag kl 13:15 hos Lotta Bromé som dock är på semester så det blir Erik Blix som intervjuar:

Tjoho!

Ska telefonintervjuas i Äntligen morgon på Mix Migapol klockan halv nio tisdag morgon. Deras slogan: "Vi blandar dagens hits med det bästa från igår" kan väl de flesta utantill! Eftersom kanalen nästan alltid är inställd på radion på gymet där jag tränar har jag hört den otaliga gånger!

Programmet leds av Adam Alsing, Gry Forsell och Amders Timell.

Det lustiga är att Anders Timell också är källarmästare på restaurangen Teatergrillen i Stockholm. Där är jag praktiskt taget uppvuxen .

Det var min pappas favoritrestaurang och det ställe dit han altid tog oss barn på lunch när något skulle avhandlas, vare sig det handlade om en belöningslunch för att man gjort något bra i skolan, en uppfostringslunch för att man gjort något dumt (till exempel i skolan) eller en allmän lunch för att han var en väldigt upptagen man så skulle man hinna ses så fick det bli över en lunch...!

På Teatergrillen hade de en kvinna med tysk bakgrund i garderoben som alltid var oerhört vänlig. En decemberdag i slutet av åttiotalet hade min pappa samlat alla fyra barnen till jullunch. Jag var jättesen och kom inrusande med andan i halsen (Pappa hatade det när man var  opunktlig). Men hon log vänligt när jag stressade in och sa:

- Ta det lugnt lilla väm, du är inte det sista av barnen!

Så bra koll hade hon på alla gäster!

Nuförtiden älskar jag att gå på Teatergrillen på egna meriter. Det har en härlig stämning och svunna tider sitter fortfarande i väggarna trots en nutida uppfräschning. Lustigt nog är det sedan evigheter bestämt att vi  ska gå dit  efter bokreleasen på onsdag med goda vänner!

Läs mer om Mix Megapol på:

http://www.mixmegapol.se/?loc=sthlm

Gick upp kvart över sju för att skjutsa Leo till hans basketmatch. Åkte sedan förbi ett bageri och köpte nybakat bröd och varma kanelbullar till mysig familjefrukost. Sedan tog orken slut. Vi kom hem halv två inatt från trevlig middag på andra sidan stan och sömnbristen kändes med ens i hela kroppen.

Försökte mig på en slummer på förmiddagen men har jättesvårt för att sova på dagen. istället tog jag en kort promenad men flydde tillbaka till huset när snön plötsligt började vräka ner. Så jag satte mig vid datorn istället och fick faktiskt till ett antal sidor i nya boken. Kvaliteten kanske inte är den högsta men det får redigeras så småningom.

Det blev en lat söndag framför pc.n, dock avbruten av lilleman Leo som ville ha mys i vardagsrummet. Det slutade med att vi somnade i soffan på blanka eftermiddagen båda två!

Lennart lagade sedan jättegod thaikyckling med cashewnötter till middag och jag fixade lite med blommorna. Vi har en Benjaminfikus som ser ut som sju svåra år. Vi har haft den i nästan 15 år och vill gärna ha kvar den lika länge till men just nu ser den ut som  om den med snabba steg är på väg till krukväxthimlen. Det är inte många blad kvar, om man säger så....

Nu ska vi titta på en DVD hela familjen i vårt sovrum. Det gäller att paxa en kudde, annars blir man utan.

Jag har fått hem ljudboken och lyssnar noga igenom den. Jag har den i bilen och lyssnar på väg fram och tillbaka till jobbet. Ibland blir det lite ryckigt - när telefonen ringer och jag sätter på och stänger av många gånger under färden. Å andra sidan erbjuder Stockholmstrafiken tillräckligt mycket köer för att det ska bli rätt långa bilfärder ibland.

Anna-Maria Käll läser den här gången och hon är en utmärkt inläsare, personlig och neutral på en gång. Hon varierar rösterna så att det blir skillnad i persongalleriet.

Då och då hör jag små språkliga fel som har slunkit igenom redigeringen. Ibland får de mig att rodna fast jag sitter alldeles ensam i bilen. Hur kunde jag missa en viss upprepning? Varför använder jag samma uttryck så tätt inpå varandra? Borde jag inte beskrivit en viss scen på ett mindre förutsägbart sätt? Blev detinte lite banalt nu..?

När man hör sin egen text är det på gott och ont. Vissa brister blir smärtsamt tydliga, samtidigt rycks jag med i vissa scener som om det var någon helt annan som hade författat dem. När historien drar ihop sig lider jag med huvudpersonerna fast det är min egen text.

PS

Kolla Aftonbladets söndagsbilaga idag!

Nya bokens officiella utgivning närmar sig och små tecken dyker upp överallt,: Bonniers Bokklubbs medlemstidning dimper ner med mig och I grunden utan skuld på omslaget, jag får hem en stor kartong med mina friex, ljudboken anländer för avlyssning .

Jag får associationer till vårtecken - som små tussilagos visar de sig en efter en tills jag inser att det är smått idiotiskt att jämföra releasen av I grunden utan skuld med vitsippor!  Å andra sidan smälter nu snön utanför huset och isarna går upp. Solen glittrar och plötsligt värmer den. Det är fantastiskt att känna att våren är på väg, med eller utan en ny bok.

Under tiden tuffar försäljningen av I den innersta kretsen på och jag blir lika glad varje gång jag ser den på stan: etta på Åhlens topplista, trea hos Pocketshop, etta hos Pocketgrossisten. Jag slinker in hos Pocketshop i city och köper Hypnotisören. De frågar om jag kan signera några ex av min egen bok och jag blir barnsligt glad.

Jag träffade en journalist från Dagens Industri som gjorde en intervju inför boksläppet. Hon frågade mig vad jag längtade efter?

Vad jag längtar efter? Det var en intrikat fråga som kan besvaras på många plan.

Övergripande:

- att ingen i familjen blir allvarligt dålig,

- att barnen växer upp lyckliga,

- att Lennart och jag fortsätter att vara lika kära i varandra, och

- att min mamma inte är så sjuk och har ont hela tiden

- och att barn i världen inte far illa och får äta sig mätta och får utbildning.

Men som författare då, sa journalisten, när jag svävade ut i funderingar kring mina nära och kära och världsfreden och sånt.

Som författare....och förutom att jag helt ödmjukt hoppas att nya boken ska tas emot väl, få strålande recensioner, fantastiska upplagor och synas överallt?!?

Plötsligt stod det klart för mig vad jag verkligen, verkligen, totalt egoistiskt längtade efter med hela mitt hjärta - jag skulle älska att få vara med i mina två favoritprogram. Ett i TV och ett i radio.

Årets sommarpratare presenteras

På Spåret och Sommar!

Och nu när jag har sagt det känns det nästan som om blixten kommer att slå ner, i vart fall kommer gudarna att straffa mig för att jag vågar uttala orden högt. Men jag kan inte hjälpa det. Jag älskar att titta på På Spåret, jag sitter som klistrad framför rutan och kan alla svaren förstås! Jag kunde t o m Malaga på 10 poäng när frågan löd: Här misshandlar man smådjur (Mal-aga)!

Och jag älskar att lyssna på Sommar i radion. Alla dessa eftermiddagar på Sandhamn när man ligger i en solstol vid bryggan och har radion på och lyssnar på dagens sommarpratare.

Snälla högre makter - straffa mig inte nu när jag har uttalat de hädiska orden:

Min dröm är att få bli Sommarpratare och vara med i På Spåret!

-

Tillbringade kvällen hos Ruter Dam och höll föredrag om Internationella Förhandlingar!

Jag gick själv programmet 2005 och ikväll var jag tillbaka på 2010 års program där drygt 40 kvinnliga ledare mellan 35 och 55 ska träffas ett antal gånger under ett år i internatform för att utvecklas som ledare och bygga nätverk. Förutom spännande utbildningsmoduler får man också en manlig och en kvinnlig mentor som följer en under året.

Jag har fortfarande mycket kontakt med många tjejer från "mitt år" och har fått några riktigt goda vänner på kuppen!

Såhär beskrivs programmet på sin hemsida:

Om Ruter Dam

Ruter Dam är ett Chefsutvecklings- och Mentorprogram för kvinnliga chefer. Målet är att bidra till fler kvinnliga chefer på hög nivå i stora företag. Ca 800 kvinnliga chefer har hittills deltagit i det ettåriga programmet. Ca 65% har befordrats minst en gång.

Ruter Dams verksamhet präglas av affärsmässighet, kvalitet, resultat, långsiktighet och kvinnliga och manliga nätverk. Utgångspunkten är kvinnors egen inneboende kraft, kompetens, initiativ och ansvar.

Det var mycket roligt att bli tillfrågad om att föreläsa på programmet  - och lite av samma känsla som när man kommer tillbaka till sin gamla skola :)

Läs mer på:

http://www.ruterdam.com/welcome

Igår hade Leo och jag myskväll.

Efter middagen tittade vi på Wolverine, X-men origins, bara vi två uppkrupna i vår säng, Lennart som var sjuk hade somnat redan vid åttatiden. Alexander hade sett filmen och föredrog att chatta med sina kompisar i tv-rummet. Camilla skulle träna och gick sedan och lade sig.

Men Leo och jag satte på DVD:n och tittade. Visserligen hade Leo sett filmen på bio tidigare, men det gick bra ändå. Till och med kissekatten Mischa hoppade upp i sängen och njöt av filmen :) Vi gjorde silverte (1 del kokande vatten, 2 delar varm mjölk & två teskedar socker) och kurade ihop oss.

Och den var faktiskt riktigt bra! Dessutom är Hugh Jackman "to die for" som min kära tonårsdotter uttrycker sig..!

För en gångs skull har hon rätt.

PS

Hyrde också "Allt för min syster" med Cameron Diaz, en tankeväckande film som berörde.

Jag hade några ärenden till Täby Centrum på eftermiddagen och hastade förbi Akademibokhandeln med pojkarna i släptåg. Och plötsligt såg jag en hel vägg av nya boken, I grunden utan skuld! Egentligen ska den inte släppas förrän den 24 mars, men nog var det den som stod utställd rad efter rad.

Jag var tvungen att gå in och fråga, och det visade sig att det hade kommit kartonger redan på fredagen. Så då ställdes den ut! Och dessutom började den ta slut, log försäljaren. Hoppas vi får in fler böcker i veckan.

Det såg rätt lustigt ut eftersom föregångaren, I den innersta kretsen prydde andraplatsen på pockettoppen, alldeles intill. Där stod böckerna sida vid sida och Leo, 11 år, utbrast, får man ha två böcker bredvid varandra? Konkurrerar de inte ut varandra då?

Förhoppningsvis inte...

PS

Såg underbar film igår med tjejgänget. It´s Complicated, med suveräna Meryl Streep, Alec Baldwin och Steve Martin. Om du vill se en film som gör dig riktigt varm i hjärtat, glad och uppspelt, och dessutom innnehåller scener så att man skrattar sig fördärvad - då är det bara att lösa biljett. En må-bra-film som överträffar det mesta i genren. Vi gick därifrån med jättestora leenden på läpparna!

Idag ska jag till Båtmässan i Älvsjö, Allt för Sjön är en jättestor inomhusmässa för båtar. Både maken och pojkarna följer med så det blir en riktigt trevlig familjeutflykt, inte minst eftersom Lennart har varit på resande fot i 12 dagar (!) utan att passera hemmaplan. Det var snudd på att barnen krävde honom på leg när han kom hem sent igår kväll.

Jag ska också signera böcker hos Nautiska Magasinet och gissa vad de har fått förhandsex av...?

Just det, de första exemplaren av I grunden utan skuld! 

Jag kommer att vara där kl 12-13 så då finns chansen att få ett rykande färskt ex direkt från tryckpressen med fin dedikation.

http://www.nautiska.se/

Välkommen!