viveca sten blogg

Meryl Streep måste vara den bästa skådespelerskan i sin  generation! Om inte hon får en oscar för sin rollprestation i Järnladyn, då ska inte det priset utdelas!

Överord? Inte alls. När Meryl Streep spelar Margaret Thatcher är hon inte bara kusligt porträttlik, till och med hennes hals och händer är rynkiga och fårade, hon går precis som en gammal, förvirrad kvinna och rör sig med små avmätta rörelser. Fantastiskt.

Jag och maken på filmpremiären

Efter visningen gick vi med goda vännerna Jan och Anette på nya trestaurangen Miss Voon på Sturegatan. De blandar svensk mat med en asiatisk touch, det var vackert upplagt och jättegott!

Det var naturligtvis oemotståndligt att få en inbjudan till invigningen av Hotell Post i Göteborg för en tidigare postis som undertecknad. Att Invigningen skulle bli en jättefest med ljusspel, utomhuskonsert med kända artiskter och öerdådig skaldjursbuffe gjorde inte saken sämre :)

Jag lyckades få med mig min kära dotter också och det var supermysigt att få tillbringa ett dygn med henne, en riktig mamma-dotter utflykt i flärdens tecken.

Och ja, invigningen var överdådig med artister som Timbuktu, Danny, Tove Styrke och inte minst Sissel Kjyrkebö. Vilken fest!

Vi ägnade oss åt kändisspotting så det knakade. Klädkoden var smoking, så det fanns en uppsjö av fantastiska klänningar att beundra och ännu flera att racka ner på, även om min kära dotter nog var hårdare i sina omdömen än jag var.

Själv hade jag på mig ett litet reafynd från NK.

Det vankades hummer, ostron, spädgris och allt möjligt. Petter Stordalen, ägaren och initiativtagaren, höll ett tal vid invigningen där han vrålade ut att den här kvällen var han inte norrman - han var en göteborgare som hette Glen i en norrmans kropp.

Lite senare hamnade Camilla och jag i samma hiss som Petter och då fick vi varsin stor kram.

Oj så länge sedan det var som jag skrev ett nytt inlägg! Jag ber om ursäkt, det har varit resor och fullt upp de senaste fyra veckorna.

Julen tillbringades på Barbados med goda vänner och tjocka släkten som bor där (valda delar i alla fall). Det var ljuvligt och 27 grader i luften och i vattnet. Underbart. Dessutom kom dottern hem efter sex månader med volontärorganisationen Up with people´, så det var härligt att få vara tillsammans igen.

Ljuvlig solnedgång från vår balkong

Knappt var vi tillbaka så var det dags att packa v'äskorna igen för att åka till Schweiz där det vankades skidåkning i några dagar. Om det är någon sport jag bara älskar så är det utförsåkning. Jag kan åka närsom helst och varsom helst. Men det är klart att alperna är lite extra roligt.

Den grekiska tjejen i min skidgrupp hade en skidjacka i svart mink med huvan kantad av svart räv. (!). Jag tittade på mitt åtta år gamla skidställ, inköpt på rea i Sälen, och tänkte att detta kanske var en metafor för ekonomin i både Grekland och Sverige - overspending respektive budgetkontroll :)

Moi i pisten

Den här veckan är det "bara" Göteborg som ska få ett besök. Imorgon ska jag vara med på den festliga invigningen av nya Hotell Post i Göteborg. Camilla och jag åker dit och det ska bli jättekul att få en liten mamma-dotter utflykt.

Just det - jag är omåttligt stolt över att jag på egen hand har lagat diskmaskinen genom att leta rätt på en fånig mojäng som kallas backventil vilken behövde rensas. Tänk att en enda ynklig olivkärna kan ställa till med så mycket elände!

Nu känner jag mig som ett tekniskt geni som sparat minst 1000 kr på uteblivet servicebesök och inser att nämnda summa med fördel kan spenderas på den fina klänningen jag såg på rean.