Vån 13, rum 3, säng 3

29 okt kl 22:28, 2009

Skrivet av wanda-74 under kategorin Livet och Döden | 6 Kommentarer | Permalink

Där låg hon.

Min vän.

Nyopererad, blek, trött men vid beundransvärt gott mod.

Vi satt hos henne ett par timmar.

Pratade.

Skojade.

Mitt i allt detta elände måste vi få skratta.

För att orka.

För att överleva.

En lång och jobbig resa är påbörjad och vi behöver alla skratt vi kan få.

 

Main | Next day (30 Oct, 2009) »