Den nakna sanningen
Det hela började i bastun, i vilken en flertal av festens deltagare samlats innan själva festligheterna skulle påbörjas. (För alla er pryda varelser som aldrig har förstått er på bastubadandets fröjder kan jag tala om att det naturligtvis var en sambastu, den enda riktiga formen av bastu, där både könen på ett mycket ordnat och prudentligt sätt delade på bänkutrymmet.)
Jag kände inte så många av mina bastubröder och bastusystrar vid tvagandets början men efter ett par öl, några dopp i sjön och allmän gamman tyckte vi nog alla att vi lärt känna varandra lite bättre.
Efter avslutat lögande och då alle starke män och väna kvinnor fått sig att dricka (fördrink) påbörjades minglandet bland välklädda damer och uppklädda herrar.
Jag rökte en cigarr, drack whisky och ljög lite med ett par busar jag lärt känna i bastuvärmen innan det var dags att sätta sig till bords. På väg till bordet bar det sig inte bättre än att jag stötte på en mycket vacker kvinna som jag vagt kände igen som en av de hulda konor som jag någon timme tidigare sett glimra i ångorna i bastuns dunkel.
Jag utbrast genast när jag såg denna ljuva varelse:
Nämen, det är ju du. Så snygg du är med kläder på.
... och så var också den kvällen förstörd.
Postat i: Sed och osed Permalink Kommentarer [10]
12 januari
kl. 17:27
När jag för några år sedan hade förmånen att deltaga vid ett större kalas bar det sig inte bättre än att jag gjorde bort mig en aning.Det hela började i bastun, i vilken en flertal av festens deltagare samlats innan själva festligheterna skulle påbörjas. (För alla er pryda varelser som aldrig har förstått er på bastubadandets fröjder kan jag tala om att det naturligtvis var en sambastu, den enda riktiga formen av bastu, där både könen på ett mycket ordnat och prudentligt sätt delade på bänkutrymmet.)
Jag kände inte så många av mina bastubröder och bastusystrar vid tvagandets början men efter ett par öl, några dopp i sjön och allmän gamman tyckte vi nog alla att vi lärt känna varandra lite bättre.
Efter avslutat lögande och då alle starke män och väna kvinnor fått sig att dricka (fördrink) påbörjades minglandet bland välklädda damer och uppklädda herrar.
Jag rökte en cigarr, drack whisky och ljög lite med ett par busar jag lärt känna i bastuvärmen innan det var dags att sätta sig till bords. På väg till bordet bar det sig inte bättre än att jag stötte på en mycket vacker kvinna som jag vagt kände igen som en av de hulda konor som jag någon timme tidigare sett glimra i ångorna i bastuns dunkel.
Jag utbrast genast när jag såg denna ljuva varelse:
Nämen, det är ju du. Så snygg du är med kläder på.
... och så var också den kvällen förstörd.
Postat i: Sed och osed Permalink Kommentarer [10]
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/wandus/entry/den_nakna_sanningen
Skriv en kommentar:
Ja men se kvinnor... tänk att det ska vara så svårt att ta emot en uppriktig komplimang?
Skrivet av Red den 12 januari, 2010 kl. 18:08 #
Red: Jepp, det var menat som en komplimang men det blev lite fel. Hon var ju ännu snyggare utan kläder men det kunde jag ju inte gärna säga.
Skrivet av Wandus den 12 januari, 2010 kl. 18:17 #
Men Wandus då..du måste tajma liiite bättre nästa gång :)
Skrivet av Gunilla den 13 januari, 2010 kl. 14:14 #
Stackarn nu kommer hon aldrig våga klä av sig inför folk mer! Rackarns så olyckligt det kan bli. Du får praktisera komplimanggivandet lite mer tror jag. :)
Skrivet av Kattlådan den 14 januari, 2010 kl. 19:40 #
Gunilla: Jo, i teorin vet jag det men när det kommer till kritan gör jag bort mig likt förbannat. ;)
Skrivet av Wandus, blyg som en viol den 14 januari, 2010 kl. 19:49 #
Kattlådan: Jag vet inte om jag vågar ge fler komplimanger. Det brukar sluta illa när jag försöker.
Skrivet av Charmören Wandus den 14 januari, 2010 kl. 19:51 #
Detta med cigarrer kan fördunkla allas tillvaro, och leda till att damer i framtiden bär burkha frivilligt. Sluta röka
Skrivet av liberum-weto den 16 januari, 2010 kl. 20:03 #
liberum-weto: Jag röker ytterst sällan, högst en gång om året.
Skrivet av Wandus den 17 januari, 2010 kl. 19:18 #
Haha.. men du, det var ju en jätterolig kommentar. Jag hade skrattat gott åt om jag fick en sådan, och tagit det för humor eller att det slapp ut fel ;)
Så tossigt att det blir roligt. För om du hade menat det hade du ju inte sagt det i sådant sammanhang, så hade jag tolkat det.
Skrivet av fen den 18 januari, 2010 kl. 03:35 #
fen: Alla är inte så förstående som du.
Kul att du är tillbaka i bloggosfären. :)
Skrivet av Wandus den 18 januari, 2010 kl. 18:27 #