wandus
Kille 39 år från Örebro

Här knyter herr W. ihop alla tillvarons lösa trådar till ett surrealistiskt garnnystan.

« februari 2012
tiontofr
  
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
    
       
Idag

Sidvisningar idag: 235


RSS
Gäspning ledde till språngmarsch
5 mars kl. 18:31
När jag gick på mellanstadiet hade jag en väldigt knepig lärare. På många sätt var han den bästa lärare jag någonsin haft men på andra sätt var han fullständigt vansinnig, vilket bland annat yttrade sig i att vi hade morgonbön (där vi genom att böja våra huvuden och knäppa våra händer på ett mystiskt vis via någon form av telepati skulle få kontakt med en omnipotent utomjording som uppenbarligen inte hade något bättre för sig än att lägga sig i hur vi levde våra liv) och psalmsång (där vi med målbrottsröster skulle hylla utomjordingen genom att sjunga små käcka visor till dennes ära).
Att som icke vidskeplig ung pojke tvingas till dessa irrationella övningar var fruktansvärt förnedrande men till viss del uppvägdes dessa psykiska övergrepp av att läraren vid sidan av sin tro på det övernaturliga stundom kunde vara både rolig, trevlig och udda på ett positivt sätt.
Läraren hade en teori om att gäspningar kunde bero på tre saker:
a) man var trött (vilket unga människor omöjligen kunde vara om de gått till sängs i tid),
b) man var uttråkade (vilket vetgiriga barn omöjligen kunde vara i skolan) eller
c) man led av lättare syrebrist (vilket lätt kunde avhjälpas av en kortare språngmarsch).
Lärarens gäspningsteori fick som praktisk följd att han genast skickade ut elever att springa ett varv runt skolgården så fort de gäspade.
Jag tillhörde dem som ofta fick springa både ett och två varv runt skolgården på förmiddagarna. Det gick så långt att läraren till slut inte ens behövde beordra ut mig eller peka på dörren, utan jag reste mig självmant upp ur skolbänken, gick ut och sprang ett varv runt skolgården så fort jag gäspat (som om det vore den naturligaste saken i världen).
Numera döljer jag mina gäspningar med handen men det är en helt annan historia.

Postat i: Inkorrekt  Permalink   Kommentarer [4]  
 
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/wandus/entry/g%C3%A4spning_ledde_till_spr%C3%A5ngmarsch
Kommentarer:

Jag tror också på frisk luft! :)

Skrivet av Kattlådan den 05 mars, 2010 kl. 21:16 #

Kattlådan: Frisk luft - dä ä gräjjär dä!

Skrivet av Hurtbullen Wandus den 05 mars, 2010 kl. 22:17 #

haha.. gissar svenska skidlandslaget var riktiga kvällsusare då om dom fått som kondition :O

Skrivet av Gunilla den 06 mars, 2010 kl. 07:56 #

Gunilla: De var nog storgäspare allihop. :0

Skrivet av Wandus den 07 mars, 2010 kl. 17:32 #

Skriv en kommentar:

Namn:
E-post:
URL:

Din kommentar:

HTML Syntax: INTE tillåten