Kulturell som en blåhårig tant
På alla kulturella tillställningar runt om i Sverige sitter det mängder av små blåhåriga tanter. Vore det inte för de små blå - ja, dvs inte smurfarna eller ungmoderaterna utan de kulturintresserade tanterna - skulle Sveriges kulturliv stanna. För en tid sedan bevistade jag två kulturevenemang med mer eller mindre stor del blåhåriga i publiken.
Bob Dylan spelade i Löfbergs Lila Arena (Kaffebôrken) och alla övervintrade hippies, loppbitna miljönissar, överpretentiösa kultursnobbar och jag flockades för att se denna för kvällen sura världsstjärna göra en halvdålig konsert. Det går dock inte att komma ifrån det faktum att det var mäktigt att se och höra Bobban live.
Ett annat spektakel jag bevittnat lockade ut fler blåhåriga tanter än Dylan. Jag var helt enkelt tvungen att försöka se ett par föreställningar då det var teatervecka i Karlstad. Bäst var utan tvekan Benny Haags monolog Ondskan som bygger på Jan Guillous bok med samma namn. Jag visste inte att Benny Haag var en så duktig skådespelare som han visade sig vara. Det var en mycket positiv överraskning.
När man bor i en småstad gäller det att ta vara på de få kulturella tillfällen som dyker upp.
...och ja, nog är det så alltid... att jag är kulturell som en blåhårig tant, alltså.
Postat i: Kultur Permalink Kommentarer [15]
9 augusti
kl. 19:38
Nedanstående skrevs för ett par år sedan men är dessvärre fortfarande lika giltigt. Även under 2009 har de blåhåriga tanterna, kulturkoftorna, varit i majoritet i publiken i Karlstad vid olika kulturella evenemang.På alla kulturella tillställningar runt om i Sverige sitter det mängder av små blåhåriga tanter. Vore det inte för de små blå - ja, dvs inte smurfarna eller ungmoderaterna utan de kulturintresserade tanterna - skulle Sveriges kulturliv stanna. För en tid sedan bevistade jag två kulturevenemang med mer eller mindre stor del blåhåriga i publiken.
Bob Dylan spelade i Löfbergs Lila Arena (Kaffebôrken) och alla övervintrade hippies, loppbitna miljönissar, överpretentiösa kultursnobbar och jag flockades för att se denna för kvällen sura världsstjärna göra en halvdålig konsert. Det går dock inte att komma ifrån det faktum att det var mäktigt att se och höra Bobban live.
Ett annat spektakel jag bevittnat lockade ut fler blåhåriga tanter än Dylan. Jag var helt enkelt tvungen att försöka se ett par föreställningar då det var teatervecka i Karlstad. Bäst var utan tvekan Benny Haags monolog Ondskan som bygger på Jan Guillous bok med samma namn. Jag visste inte att Benny Haag var en så duktig skådespelare som han visade sig vara. Det var en mycket positiv överraskning.
När man bor i en småstad gäller det att ta vara på de få kulturella tillfällen som dyker upp.
...och ja, nog är det så alltid... att jag är kulturell som en blåhårig tant, alltså.
Postat i: Kultur Permalink Kommentarer [15]
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/wandus/entry/kulturell_som_en_bl%C3%A5h%C3%A5rig_tant
Skriv en kommentar:





Tanterna är landets kulturbärare. Åsså du. ;)
Skrivet av Kattlådan den 10 augusti, 2009 kl. 01:29 #
Defination av tant - blåhårig, kulturbärare, fruntimmer och ibland käringar. (uttalas kärringar) Tanter måste vara roliga människor och dessutom kulturbärare.
Barn i en bok om Mor-och farföräldrar - "Det är bra att bli gammal då blir man snällare och roligare".
Skrivet av margaretha den 10 augusti, 2009 kl. 09:50 #
Rödstrumporna då? hittade du inga sådana ?
Skrivet av Gunilla den 10 augusti, 2009 kl. 10:38 #
Jag har inte sett en blåhårig (amerikansk) tant på åratal. Är du färgblind Wandus?
Skrivet av Goran van Den Buske den 12 augusti, 2009 kl. 18:26 #
Vad trist att du inte bor här i trakterna så kunde jag vara din blåhåriga sällskapstant. Gå på vernissage eller ukulelekonsert.
Vart tog du vägen i världen, sitter du på kattlådans pakethållare och njuter av ö-livet? (inte öllivet, eller jo, det me')
Skrivet av fen den 12 augusti, 2009 kl. 19:49 #
fen: Blåhårigt tantsällskap - jo, jag tackar jag. :)
Skrivet av Wandus den 12 augusti, 2009 kl. 20:33 #
Goran: En del har t.o.m. lila hår.
Skrivet av Wandus den 12 augusti, 2009 kl. 20:33 #
Margaetha: Jag gillar blåhåriga tanter eftersom vi delvis har överlappande intressen (kaffe och kultur). ;)
Skrivet av Wandus den 12 augusti, 2009 kl. 20:35 #
Kattlådan: Tanter är underbara. Tänk om några unga kvinnor - nåja under 40 - kunde vara lite tantigare, så enormt attraktivt det skulle vara.
Skrivet av Wandus den 12 augusti, 2009 kl. 20:36 #
Hur ska du ha det nu? Ena stunden ska man inte färga håret, andra stunden ska det vara blått. Det är sannerligen inte lätt att tillfredställa min herre. :)
8+5 got it!
Skrivet av fen den 12 augusti, 2009 kl. 22:09 #
Min hustru har just nu lite blåaktigt inslag - men det var dottern som ville lägga in ljusa slingor i håret på henne -- så nu måste hon färga en gång till för att bli av med kulturinslaget.
Skrivet av liberum-weto den 12 augusti, 2009 kl. 22:17 #
fen: Nej, färgat hår ogillar jag starkt men däremot uppskattar jag kulturintrsset hos de blåhåriga tanterna.
Det är jättelätt att tillfredsställa min smak - det är bara att vara naturlig (ingen smink, ingen hårfärgning, ingen tandblekning, inga tatueringar, inga smycken, ingen piercing, ingen mobiltelefon...)
Skrivet av Wandus den 12 augusti, 2009 kl. 22:23 #
liberum-weto: Låt oss hoppas att den kulturella styrkan hos din hustru inte sitter i det blåa håret.
Skrivet av Wandus den 12 augusti, 2009 kl. 22:24 #
Själv gillar jag färgat hår, speciellt på mig själv :) Det är skönt att få ändra skepnad ibland när man tröttnar på sig själv.
Tatueringar och piercing är inte min stil dock.
Fast när det gäller andra faller allt sådant till platta oväsentligtligheter dock.
Skrivet av fen den 12 augusti, 2009 kl. 22:35 #
fen: Yta är inte speciellt viktigt men jag tycker att det är otroligt fult med tatueringar och piercing.
Skrivet av Wandus den 12 augusti, 2009 kl. 22:47 #