Let´s go smurf!
På den tiden skulle mössan sitta rakt upp på hjässan, på samma vik som Stenmarks stickade luva satt på honom. Att kasa ner mössan på nacken var inte bara omodernt det ansågs, åtminstone av min mor, vara ett direkt felaktigt sätt att bära en mössa.
Kanske kom sig detta av att de på 1970-talet otroligt populära animerade figurerna smurfarna på ett lustigt sätt alla hade sina vita luvor nedkasade i nacken och inte ville väl någon se ut som en smurf.
Jag lärde mig den hårda vägen, med sönderfrusna örsnibbar och iskall nacke som följd, att bära mina toppluvor rakt på hjässan, endast nödtorftigt täckande örats överdel. Därför blir jag nu alldeles bestört när jag ser dagens ungdomar som ALLA springer runt med sina mössor nedhasade i nacken.
Har dagens ungdomar aldrig hört talas om smurferna? Har de inga mödrar som rättar till deras klädsel innan de går hemifrån? Inser de inte hur otroligt löjliga de ser ut med sina smurfluvor nedhasade i nacken?
Vore man ung och normmedveten i dag skulle man slippa frysa om öronen men å andra sidan skulle man frysa häcken av sig. Var tid har sin klädkod.
Let´s go smurf!
Postat i: Stil och mode Permalink Kommentarer [7]
4 maj
kl. 21:29
När jag var barn fick jag ofta skäll av min mor för att jag hade toppluvan "på nacken och inte på huvudet", dvs att jag kasat ner luvan på så sätt att den förutom att täcka hjässan också skylde öronen och till viss del även nacken.På den tiden skulle mössan sitta rakt upp på hjässan, på samma vik som Stenmarks stickade luva satt på honom. Att kasa ner mössan på nacken var inte bara omodernt det ansågs, åtminstone av min mor, vara ett direkt felaktigt sätt att bära en mössa.
Kanske kom sig detta av att de på 1970-talet otroligt populära animerade figurerna smurfarna på ett lustigt sätt alla hade sina vita luvor nedkasade i nacken och inte ville väl någon se ut som en smurf.
Jag lärde mig den hårda vägen, med sönderfrusna örsnibbar och iskall nacke som följd, att bära mina toppluvor rakt på hjässan, endast nödtorftigt täckande örats överdel. Därför blir jag nu alldeles bestört när jag ser dagens ungdomar som ALLA springer runt med sina mössor nedhasade i nacken.
Har dagens ungdomar aldrig hört talas om smurferna? Har de inga mödrar som rättar till deras klädsel innan de går hemifrån? Inser de inte hur otroligt löjliga de ser ut med sina smurfluvor nedhasade i nacken?
Vore man ung och normmedveten i dag skulle man slippa frysa om öronen men å andra sidan skulle man frysa häcken av sig. Var tid har sin klädkod.
Let´s go smurf!
Postat i: Stil och mode Permalink Kommentarer [7]
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/wandus/entry/let_s_go_smurf
Skriv en kommentar:
haha.. ja mode är mode, det har absolut inget praktiskt med saken att göra:)
Absolut knepigast tycker jag modet att bada med kallingar under shortsen är, gör du det Wandus?
Skrivet av Gunilla den 05 maj, 2010 kl. 09:21 #
Gunilla: Det är ju rent av snuskigt (tänk så mycket bakterier som gömmer sig i dessa tonårsfilingar).
Skrivet av Wandus den 05 maj, 2010 kl. 13:58 #
Undrar om inte filling stavas med två "l", jo jag skulle nog tro det.
Skrivet av Wandus den 05 maj, 2010 kl. 13:58 #
Såsom öm moder är jag glad och tacksam över mössmodet. Iaf på vintrarna.
Skrivet av Kattlådan den 06 maj, 2010 kl. 22:27 #
Kattlådan: Ja, visst är det vettigt att täcka så stora delar av huvudet, nacken och öronen som möjligt med mössan, i stället för att bara skyla hjässan. Jag tror dock aldrig att jag kommer att vänja mig av med oskicket, som var modernt då jag var ung, att låta luvan sitta rakt upp på huvudet och på så vis bara värma huvudknoppen och den övre delen av örat.
Skrivet av Wandus - som hösten, mörk och sur den 10 maj, 2010 kl. 10:41 #
Nu har du inte skrivit på ett tag igen. Ska jag börja oroa mig för att du mår dåligt då? Hoppas att namnet bara hänger kvar från förra veckan.
Skrivet av Kattlådan den 10 maj, 2010 kl. 20:47 #
Kattlådan: Jepp, signaturen hängde kvar sedan förra veckan. Jag lovar att blogga så fort jag hinner men det är en hel del annat som tar tid och kraft i mitt liv för tillfället (en del roliga saker och en del tråkiga). När det gäller det roliga kan jag förmedla att Rubens och Van Dyck på Nationalmuseum var en härlig utställning och att Nobelmuseet var en trevlig bekantskap. Monk´s var som vanligt underbart (och dyrt) och helgens besök i huvudstaden var på det hela taget mycket lyckat.
Skrivet av Wandus den 11 maj, 2010 kl. 16:53 #