...men, du kan ju inte sjunga!
Barn vill ofta låta påskina att de vet mer än de i själva verket gör men ibland avslöjas deras okunnighet av deras ansiktens uttryck av pur förvåning inför något av livets små mysterier. Vid ett tillfälle för ett par år sedan bad min systerdotter att jag skulle sjunga en godnattsång för henne och även om jag avskyr att sjunga och sjunger hemskt illa gjorde jag henne naturligtvis till viljes. Jag hann dock inte sjunga särskilt länge innan jag avbröts av en irriterad småbarnsstämma som på skarpen sa till mig att sjunga "på riktigt".
Jag försökte förklara att jag sjöng så gott jag kunde och gjorde sedan ytterligare ett försök och lade in hela min själ i att försöka sjunga så vackert som möjligt men den här gången gick det ännu kortare tid innan jag blev avbruten av en mycket förvånad liten flicka som förundrad utbrast: "...men, du kan ju inte sjunga!"
Sedan var den sångövningen slut men poängen med hela den här sötsliskiga historien är den enorma förvåning min systerdotter visade då hon ställdes inför faktum att det finns folk som inte kan sjunga. Tidigare under sitt unga liv hade hon aldrig stött på någon som inte kunde sjunga, och trodde därför naturligtvis att alla kunde sjunga, men nu hade hennes töntiga morbror verkligen tagit henne ur den villfarelsen.
Systerdottern lärde sig något nytt och jag fick en kul minnesbild när jag tänker på hur enormt förvånad lilltjejen såg ut när hon slöt sig till att jag faktiskt inte kan sjunga. Livet är förunderligt och för barn finns så mycket att förundras och förvånas över.
Postat i: Sång och dans Permalink Kommentarer [30]
17 februari
kl. 22:19
Apropå att kunna sjunga eller ej...Barn vill ofta låta påskina att de vet mer än de i själva verket gör men ibland avslöjas deras okunnighet av deras ansiktens uttryck av pur förvåning inför något av livets små mysterier. Vid ett tillfälle för ett par år sedan bad min systerdotter att jag skulle sjunga en godnattsång för henne och även om jag avskyr att sjunga och sjunger hemskt illa gjorde jag henne naturligtvis till viljes. Jag hann dock inte sjunga särskilt länge innan jag avbröts av en irriterad småbarnsstämma som på skarpen sa till mig att sjunga "på riktigt".
Jag försökte förklara att jag sjöng så gott jag kunde och gjorde sedan ytterligare ett försök och lade in hela min själ i att försöka sjunga så vackert som möjligt men den här gången gick det ännu kortare tid innan jag blev avbruten av en mycket förvånad liten flicka som förundrad utbrast: "...men, du kan ju inte sjunga!"
Sedan var den sångövningen slut men poängen med hela den här sötsliskiga historien är den enorma förvåning min systerdotter visade då hon ställdes inför faktum att det finns folk som inte kan sjunga. Tidigare under sitt unga liv hade hon aldrig stött på någon som inte kunde sjunga, och trodde därför naturligtvis att alla kunde sjunga, men nu hade hennes töntiga morbror verkligen tagit henne ur den villfarelsen.
Systerdottern lärde sig något nytt och jag fick en kul minnesbild när jag tänker på hur enormt förvånad lilltjejen såg ut när hon slöt sig till att jag faktiskt inte kan sjunga. Livet är förunderligt och för barn finns så mycket att förundras och förvånas över.
Postat i: Sång och dans Permalink Kommentarer [30]
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/wandus/entry/men_du_kan_ju_inte1
Skriv en kommentar:
Vissa ungar tycks inte förstå att deras föräldrar inte är några övermänniskor som kan allt ;-) Sjunga är det nog få föräldrar som behärskar...
Skrivet av Sgt Snorkel den 17 februari, 2009 kl. 23:30 #
Sgt Snorkel: Vissa föräldrar är så kloka att de inser att det inte spelar någon roll hur bra eller dåligt de sjunger, huvudsaken är att de sjunger och trallar med sina barn om barnen vill sjunga och tralla.
Skrivet av Wandus den 18 februari, 2009 kl. 00:06 #
Jag sjöng i kör ända tills femte klass då det blev ett avbrott pga målbrottet...Jag har aldrig gillat sjunga.
Skrivet av Goran van Den Buske den 18 februari, 2009 kl. 00:18 #
Goran: Vi får hålla oss till att lyssna på musik.
Skrivet av Wandus den 18 februari, 2009 kl. 00:25 #
Jag är mycket musikalisk, så därför håller jag tyst. Min hustru är mindre musikalisk, så därför ber jag henne hålla tyst. Vi har 20 cm tjocka innerväggar i villan, vilket är över hyresholkarnas standard mellan holkarna -- så att sonen köpt gitarrer till Wii hade jag inte vetat - om han inte visat upp dem. Fast Wandus din röst är ju rätt mjuk i alla fall - kanske ballader?
Skrivet av liberum-weto den 18 februari, 2009 kl. 10:00 #
Wandus!
Jag har alltid älskat att sjunga när jag varit ledsen har jag sjungit skillingtryck,är jag glad har jag sjungit schlagers och andra låtar.
Jag sjöng i kyrkokören när jag gick i skolan,och tydligen sjöng jag bra för min mor ville att jag och min bror skulle sjunga för sångpedagågen Karoline i Växjö.Men det ville varken min bror eller jag.Att vara med i sångkören i skolan eller kyrkokören det var en annan femma.Men idag har
jag ingen sångröst,efter jag slutade röka blev jag hes så jag har svårt att sjunga och att det ska låta bra.
Skrivet av agath den 18 februari, 2009 kl. 10:39 #
agath: Vi får hålla oss till att tralla i duschen.
Skrivet av Wandus den 18 februari, 2009 kl. 10:43 #
liberum-weto: Grattis till din musikalitet! Du är säkert lika glad för den som jag är över att ha begåvats med bollsinne.
Skrivet av Wandus den 18 februari, 2009 kl. 10:45 #
Wandus!
Det är bra akustik i en dusch*ler*
Skrivet av agath den 18 februari, 2009 kl. 11:28 #
agath: Jag har märkt det när jag vrålar nationalsången och Värmlandsvisan under strilande vatten.
Skrivet av Wandus den 18 februari, 2009 kl. 11:55 #
Du har ju god musiksmak, så visst är du musikalisk också. Kan du kicka boll så måste du ju också ha rytm för att träffa bollen exakt. Det verkar vara störande moment som får dig ur balans och takt?
Skrivet av liberum-weto den 18 februari, 2009 kl. 13:39 #
Jag gör somm Egon Kerrman (tror jag det var, enligt min mor)...han sa iallafall att han sjunger HELLRE än att han sjunger BRA..:-)
Skrivet av Anne-Sofie den 18 februari, 2009 kl. 21:29 #
liberum-weto: Säg inte att du också är en av dem som hävdar att "alla kan sjunga".
Skrivet av Wandus den 18 februari, 2009 kl. 22:45 #
Anne-Sofie: Jag sjunger också hellre än bra och då ska man ha i åtanke att jag inte gärna sjunger.
Skrivet av Wandus den 18 februari, 2009 kl. 22:46 #
"det är bättre att "tralla" i duschen" He he he he! ;)
Skrivet av Goran van Den Buske den 19 februari, 2009 kl. 01:46 #
Självklart kan alla sjunga, men alla kan inte sjunga som Lauryn eller Buju. Om det inte låter bra så har du inte hittat din stil ännu. Hur mycket tråkigare hade inte musiken varit om Tiger, ODB, Nancy, Brigy, Billy Boyo, Elly och Ninja alla sagt "näh, jag kan inte sjunga"? Men nu sjöng de ändå, och som de sjöng.
Skrivet av Sinatra den 19 februari, 2009 kl. 03:39 #
"En aforism"
Skogen skulle vara mycket tyst om inga andra fåglar sjöng, än de som sjunger bäst.
;O)
Skrivet av Anne-Sofie den 19 februari, 2009 kl. 10:37 #
Goran: Nämen fy!
Skrivet av Wandus den 19 februari, 2009 kl. 12:12 #
Sinatra: Jag hävdar med en dåres envishet att jag och många med mig inte kan, bör eller vill sjunga.
Skrivet av Wandus den 19 februari, 2009 kl. 12:13 #
Anne-Sofie: Jag skulle vara mycket lycklig om trutarna höll truten. Att det ska vara så känsligt att hävda att man inte kan någonting. Förutom att inte kunna sjunga kan jag inte heller dansa, småprata, åka skridskor, orientera mig i städer eller se skillnad på olika bilar.
Skrivet av Wandus den 19 februari, 2009 kl. 12:17 #
Wandus!
Igår tänkte jag på dej när jag satt vid
TV:n och tittade på arge snickaren..Då var det
en reklamsnutt om att sjunga i duschen man kan vinna Hafa till badrummet stod det visst,kolla
i kväll får du se*ler*
Skrivet av agath den 19 februari, 2009 kl. 14:19 #
agath: Jag tittar väldigt lite på tv men jag får ta dig på orden.
Sjunga i duschen gör väl många människor som är lyckliga och mår bra (på samma vis som de ofta drömmer om att de kan flyga). När jag pluggade fick jag dille på att alltid spela Strauss d.ä. när jag diskade och då tog jag nog också ett och annat udda litet hopp, snedsteg och valssteg med porslinet i handen, glimten i ögat och leendet i mungipan.
Skrivet av Wandus - som sjunger i duschen den 19 februari, 2009 kl. 17:10 #
Wandus!
Du är inte rädd att tappa disk du
eller gjorde du hoppet för att rädda
ett glas eller en tallrik*skrattar gott*
Skrivet av agath den 19 februari, 2009 kl. 17:55 #
agath: Min diskho är mitt disco... ;)
Skrivet av Wandus - älskar att dansa diskho den 19 februari, 2009 kl. 18:39 #
agath: Mina små krumsprång vid diskbaljan är lite som kalvens första stapplande steg - lustfyllda men osäkra.
Skrivet av Wandus - älskar att dansa diskho den 19 februari, 2009 kl. 18:41 #
agath: Inget kalas utan kras.
Skrivet av Diskhokungen Wandus den 19 februari, 2009 kl. 18:41 #
Men Wandus då...vi försöker bara peppa dig lite jööö,O))
Jag kan inte heller åka skridskor, orientera mig i städer eller se skillnad på olika bilar..
;O)
Skrivet av Anne-Sofie den 19 februari, 2009 kl. 19:19 #
Anne-Sofie: Om du nu bara slutar dansa så ska det nog kunna bli folk av dig också... ;)
Skrivet av Wandus den 19 februari, 2009 kl. 20:38 #
Wandus!
Ja det vet jag stämmer,för varje gång
jag haft mina kristallglas framme så
nog är det alltid någon som går sönder.
Tur man inte har så stora kalas*ler*
Va???
måste man kunna bilmärke för att dansa?
Nu hänger jag inte med?
Skrivet av agath den 19 februari, 2009 kl. 23:58 #
agath: När jag sjunger brukar det också resultera i att kristallglasen spricker.
Bilmärken har så vitt jag vet ingenting med dans att göra även om jag tror att det går att dansa i en Lada.
Skrivet av Wandus den 20 februari, 2009 kl. 18:54 #