wandus
Kille 40 år från Örebro

Här knyter herr W. ihop alla tillvarons lösa trådar till ett surrealistiskt garnnystan.

« maj 2012
tiontofr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
   
       
Idag

Sidvisningar idag: 220


RSS
Slemmonstret och agent Scully
5 mars kl. 15:15
Jag har haft tämligen hög feber av och till i ett par dagars tid och mest legat och kallsvettats samt skakat i frossa. Under långa stunder har jag slumrat till och drömt oroliga feberdrömmar, men under de stunder jag varit vaken har jag huttrande legat i tv-soffan och tittat på gamla avsnitt av Arkiv X (en serie som jag skaffat mig på dvd). Utan tvekan är det så att mina feberdrömmar påverkats av Arkiv X-avsnitten.
I en dröm jag hade låg jag med huvudet i knäet på den väna agent Scully - jag hade nästan glömt vilken förödande och förkrossande känsloeffekt denna fiktiva rödtopp, med sin intelligens, humor och charmiga personlighet, hade och har på oss töntiga nördar och nördiga töntar – och hon lade sin underbart svala och lena hand på min panna och viskade några tröstande ord i mitt öra innan hon sprack upp i det mest underbara leende man kan tänka sig (oh herrejisses, vilka gudomliga skrattgropar den kvinnan, Gillian Anderson, har).
Här skiftade drömmen karaktär och jag, som förvandlats till någon typ av slemmonster både i min dröm och i verkliga livet, fick plötsligt ett host- och nysanfall och sprutade ur mig slem, snor och annan svårdefinierbar trögflytande vätska i en grön, brun och mörkgul kulörtblandning i knäet på agent Scully.
Jag, slemmonstret, andades mycket tungt och mitt rosslande föranledde nya hostattacker, med där till hörande slemsprut. Ur mina, monstrets, öron rann grönbrunt var (som jag senare upptäckte att mina kuddar bar vittnesbörd om), ur min näsa rann litervis av snor (av hushållspappersförbrukningen att döma), ur mina rödsprängda ögon kunde man se ett gulaktigt var sippra ut och bilda små äckliga ränder nedför mina kinder och i mina mungipor satt en klisteraktig sörja fastkletad, en sörja som var misstänkt lik den som skolbespisningar runt om i landet i åratal försökt lura elever att tro är en beståndsdel i rätten stuvade makaroner.
Jag är medveten om hur denna kroppsvätskeuttömning ur snedvriden och perversfreudiansk drömtydningssynvinkel kan te sig, men jag svär på att det inte var någon erotisk dröm, inte ens på ett omedvetet plan. (Drömmen låg på kuttrasjuskalan snarare åt den sensuella och mjuka delen av skalan än åt den råa och hårdpornografiska delen.)
I mitt halvslumrande tillstånd lyckades jag till sist resa mig upp ur tv-soffan och ta mig till toaletten för att någorlunda hjälpligt torka av mig ett par deciliter slem av olika slag och tack vare ett par rullar toalettpapper lyckades jag så bra med saneringsarbetet att jag, slemmonstret, inte lämnade något större slemspår efter mig på väg tillbaka till tv-soffan.
Jag sjönk åter ner i soffan och önskade innerligt att jag i stället legat med huvudet i agent Scullys knä och att Mulder kunde komma och upptäcka mig, slemmonstret, i denna komprometterande position tillsammans med hans älskade, och förbarma sig över slemmonstret och släcka dess/mitt lidande med en välriktad kula.

Postat i: Djurisk  Permalink   Kommentarer [14]  
 
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/wandus/entry/slemmonstret_och_agent_scully
Kommentarer:

Ojojoj..det låter som att du varit lite täppt i näsan?...;O))))))

Skrivet av Anne-Sofie den 05 mars, 2009 kl. 21:50 #

Anne-Sofie: Gnnnnghhhnnnnrrrfff!!!!

Skrivet av Wandus den 06 mars, 2009 kl. 09:16 #

Huvva vilken läskig historia. Tordes nästan inte läsa den, utan hopp-läste lite i icke kronologisk ordning för att testa mig fram hurpass mycket slem historien innehöll. Det i mungiporna var läskigast.

Det där med skrattgropar... det blir rynkor/veck med åldern som syns även när man inte ler :-/ har jag noterat på mig själv.
Mitt på kinderna har jag lodräta 2cm streck i viloläge.

Skrivet av fen den 06 mars, 2009 kl. 09:30 #

Är man sjuk, så gäller det att "suga lite" på det..särskilt om man har nån som kan pyssla om en lite, då gäller det ju att inte tillfriskna för fort!! Om så sker, så kan man i värsta fall gå ut lite lagomt lättklädd, så att man blir lite snuvig och uschlig igen...fniss...

Det var välan ett bra tips från en sjuksyrra?:-)

Skrivet av Anne-Sofie den 06 mars, 2009 kl. 15:34 #

Scully? Charmig?

Det tar inte slut - kroppens snorproduktion. Helt otroligt vilken förmåga man besitter för detta!

Sköt om dig. Och lyssna inte på Ann-Sofie ( ;-) ). Halsduk, filt och tjocka sockor på!

Skrivet av Kattlådan den 06 mars, 2009 kl. 16:33 #

fen: Du har med andra ord fått det glada ansikte du förtjänar. Ler man mycket får man med åldern charmiga skrattrynkor. Är man ofta sur får man med åldern surpupperynkor.
Skrattrynkor är det vackraste som finns.

Skrivet av Wandus den 09 mars, 2009 kl. 13:12 #

Anne-Sofie: Trots att jag inte följt dina råd vill inte den här satans förkylningen (influensan?) släppa. Jag är fortfarande ett läckande slemmonster som lämnar efter mig ett spår av äckliga utsöndringar.

Skrivet av Wandus den 09 mars, 2009 kl. 13:14 #

Kattlådan: Tack för råden men den varma klädseln till trots är jag fortfarande sjuk.

Skrivet av Wandus den 09 mars, 2009 kl. 13:15 #

>>Nikks anropar Wandus! Wandus till Nikks kom! Är du där? :-)

Skrivet av Nikks den 09 mars, 2009 kl. 20:11 #

Nikks: "Både ja och både nej", som Povel Ramel lär ha sagt. Jag är fysiskt närvarande men mentalt ute och seglar, då jag fortfarande är krasslig, hostig, snuvig och svag som en kattunge.

Skrivet av Wandus den 10 mars, 2009 kl. 12:29 #

Ser du fortfarande ut så här?..

Skrivet av Anne-Sofie den 11 mars, 2009 kl. 10:44 #

Anne-Sofie: Ja, dessvärre har jag blivit liten, rund och gul. ;)

Skrivet av Wandus den 11 mars, 2009 kl. 11:19 #

Hoppas på snar bättring, herr Wandus.

Men passa på att njuta. Det är inte alltid man kan ligga pall och kika DVD utan dåligt samvete. Själv avslutade jag en genomkörare av Arkiv-X säsongerna för ett kvartal sen, eller så.

Snart blir det nog dags för Buffy igen.

Serier på DVD ser man i stora sjok och med ett leende. Det är bra för smilgroparna har jag hört nånstans.

Förresten får du i det här skedet försöka visualisera tumblern med en fyra Caol Ila som jag vill bjuda dig på. Sånt gör gott för halsen.

Skrivet av ziddy den 11 mars, 2009 kl. 19:41 #

ziddy: Åh, blev jag så glad att endorfinerna gjorde mig alldeles yr av lycka. Whisky, mmmmmm!

Skrivet av Wandus den 12 mars, 2009 kl. 20:08 #

Skriv en kommentar:

Namn:
E-post:
URL:

Din kommentar:

HTML Syntax: INTE tillåten