wandus
Kille 40 år från Örebro

Här knyter herr W. ihop alla tillvarons lösa trådar till ett surrealistiskt garnnystan.

« maj 2012
tiontofr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
   
       
Idag

Sidvisningar idag: 220


RSS
Tidsbegränsade äktenskap
5 november kl. 19:48
Eftersom nästan hälften av alla svenska äktenskap slutar i skilsmässa borde något göras för att återupprätta äktenskapets okränkbarhet även i vårt oromantiska land.
Jag föreslår att äktenskapet tidsbegränsas, dvs man skriver på ett två-, fem- eller tioårskontrakt där man lovar att hålla ihop.
"Tager du denna NN att älska när du är nödig och när du har lust de närmaste fem åren?
När äktenskapskontraktet har löpt ut kan man välja att förnya det eller ej. Skilsmässor kommer att vara ett minne blott (de tillåts inte längre utan man får snällt vänta på att kontraktstiden löper ut).
Om man efter femton år fortfarande vill vara gifta bör man kunna skriva livstidskontrakt med varandra.
Dessa nya regler borde införlivas i äktenskapsbalken snarast möjligt.
Naturligtvis ska enkönade äktenskap och äktenskap med fler än två personer inblandade ges samma regler att följa som vanliga svenne-äktenskap.
Att kyrkor och religiösa samfund av olika slag skulle protestera mot en sådan här äktenskapslag, på samma vis som de alltid gör när utvecklingen går framåt, räknar jag med ... och ger fullständigt f-n i, det här har med samhällsutveckling att göra och inte med obskyrt dyrkande av övernaturliga väsen.

Postat i: Politik  Permalink   Kommentarer [18]  
 
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/wandus/entry/tidsbegr%C3%A4nsade_%C3%A4ktenskap1
Kommentarer:

Det där bloggade jag om för flera år sedan, att man skulle vara tvungen att förnya sitt äktenskap var 5:e år annars skulle det automatiskt upphävas. Tänk vad nyttigt att leva tillsammans efter ett aktivt beslut med jämna mellanrum!

Skrivet av maria den 05 november, 2009 kl. 19:50 #

Inom katolska kyrkan förnyar man ofta äktenskapslöftet efter ett antal år. Det finns även vissa "religioner" som kan upplösas när de inte resulterar i barn -- det är ju så attans svårt för de flesta att tänka på att äktenskapet var främst tänkt som ett skydd för barnen. Det är ett egosamhälle som idag glömmer att ÄKTENSKAPET AVSÅG BARNENS RÄTT.

Skrivet av liberum-weto den 05 november, 2009 kl. 20:05 #

Att förnya äktenskapslöften är bra. Andra tips på lagstiftning som bör kunna minska riskerna för otrohet, förälskelser i nyfunna själsfrender, som leder till skilsmässor:
- Bär alltid ringar ( utom vid arbetsmoment där de kan utgöra en risk för skada)
- Make eller maka ska inte ensamma resa bort för rekreation.
- Vid Firmafester ska båda parter delta
Är förstås helt otänkbart kanske t.o.m. fullständigt vansinngt.

Skrivet av margaretha den 06 november, 2009 kl. 10:53 #

maria: Du är klok du. :)

Skrivet av Wandus den 06 november, 2009 kl. 11:15 #

liberum-weto: Äktenskapet är en samhällsbevarande institution och ett civilrättsligt kontrakt som i viss mån (arvsrätt) kan ha med barnens rätt att göra.

Skrivet av Wandus den 06 november, 2009 kl. 11:17 #

margretha: Spännande förslag och ett helt annat sätt att se på saken än mitt men som vanligt håller jag inte med dig om någonting. Jag anser att ringar är bjäfs och att makar bör kunna fungera separat, men det är som sagt min syn på saken.

Skrivet av Wandus den 06 november, 2009 kl. 11:20 #

Folk som bär ringar brukar upptäcka att dom lättare blir uppraggade än folk som inte har ringar... Trist men sant. Och givetvis ska ett par fungera var för sig, det är vad tilltro är. Man har ett liv tillsammans, ett liv för sig själv och partnen har ett eget liv. Det livet behöver ju inte innehålla andra partners (helt inte, det minskar bråkfrekvensen) men kanske andra intressen och en känsla av att få vara sig själv en stund. utan Norrlands guld! ;-)

Skrivet av maria den 06 november, 2009 kl. 13:10 #

Ja men Wandus jag tycker också att det skulle fungera men har allt för många bevis för att det inte gör det.Tyvärr.Ringar eller inte? De har trots allt ett "budskap" både till en själv och andra. Jag kan inte riktigt förstå varför kvinnan ska ha två ringar och mannen en. Nu händer det dock oftare att också mannen tar emot en ring vid vigseln. Kanske ska jag göra ett inlägg om vigselsamtal.

Skrivet av margaretha den 06 november, 2009 kl. 13:29 #

Riktigt bra tänkt faktiskt, lite som en utmaning, bara det inte som i proffsvärlden blir så rika kan köpa de bästa...och att dom fattiga gör vad som helst för att NÅN vill ha dom..men när jag tänker efter så finns väl den äktenskapsmarknaden redan idag..på vissa håll

Skrivet av Gunilla den 06 november, 2009 kl. 14:10 #

maria: Jag har hört om det där med att man blir mer attraktiv då man bär vigselring ... det är ju rent ut sagt bedrövligt.

Skrivet av Wandus den 06 november, 2009 kl. 16:20 #

Margaretha: Jag är medveten om att det finns folk som verkligen tycker om sina vigselringar. Jag har alltid tyckt att smycken varit pråligt, fult och bjäfsigt så vigselringar tycker jag således inte om. Om människor vill bära ringar som tecken på att de är gifta ska de naturligtvis få göra det men estetiskt tilltalande är det verkligen inte.

Skrivet av Wandus den 06 november, 2009 kl. 16:24 #

Gunilla: Same, same ... but different.

Skrivet av Wandus den 06 november, 2009 kl. 16:25 #

Enkla släta guldringar behöver väl inte se så pråligt eller bjäfsigt ut, tycker jag.
Har aldrig hört att ringbärande damer skulle vara mer attraktiva. Detta enlkla kan förstås byggas på så det når de pråliga höjderna. Jag är ingen anhängare av det.

Skrivet av margaretha den 06 november, 2009 kl. 18:48 #

Jaha över 15 år - då skulle man sitta fast för livet nu alltså? Tur att inte du är lagstiftare!

Skrivet av Kattlådan den 07 november, 2009 kl. 01:38 #

Margaretha: Jag tycker att det är betydligt smakfullare utan bling-bling, men jag vet att jag tillhör en minoritet och att de flesta människor tycker att det är vackert att hänga på sig guld, silver och ädelstenar.

Skrivet av Wandus den 07 november, 2009 kl. 12:00 #

Kattlådan: Nu har du läst lite slarvigt. Det står: "Om man efter femton år fortfarande vill vara gifta bör man kunna skriva livstidskontrakt med varandra."
Nu skämtar du bara, innerst inne vet du att jag skulle vara en utmärkt lagstiftare. ;)

Skrivet av Wandus den 07 november, 2009 kl. 12:03 #

Jag var gift mer än 15 år och fick för mig först efter över 20 års förhllande att jag skulle bryta mig fri. Undrar hur lagstiftaren in spe har tänkt sig att beivra avtalsbrott om man efter livstidsöverenskommelsen vill bryta sitt kontrakt? Dödsstraff? ;)

Skrivet av Kattlådan den 07 november, 2009 kl. 17:31 #

Kattlådan: Givetvis ska ingen tvingas att leva tillsammans med någon annan ens i min fiktiva värld. Någon typ av paragraf som gör att man kan lösas från äktenskapskontraktet bör skrivas in i äktenskapsbalken.

Skrivet av Wandus den 09 november, 2009 kl. 18:01 #

Skriv en kommentar:

Namn:
E-post:
URL:

Din kommentar:

HTML Syntax: INTE tillåten