*Whaeva*
Skrivet:
14 oktober
kl. 15:33
Jag tittar på honom och tänker.
Åk inte. Tänk om du glömmer mig när du är borta. Tänk om du tappar dina känslor för mig.
Det är den där satans osäkerheten som infann sig förra veckan som talar med mig.
Eller rättare sagt. Åt mig.
Jag vill inte vara osäker och analyserande.
Om jag bara är säker på att han gillar det vi har.
Då vet jag att vi klarar tre månader galant.
Nemas problemas.
Jag hoppas att han hjälper mig.
Hjälper mig att vara trygg i det som är vi.
Positivt tänkade, Malin, positivt tänkande.
Varför skulle han inte tro på er?
Ja ba undrar.
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/whaeva/entry/baby
Skriv en kommentar:
Man vet ju aldrig. 3 månader kan vara en tid av glömska eller en tid av längtan.
Vi hade ingen relation på 3 månader men när vi hittade tillbaka så blev det bättre än det var innan.
Så tre månader kan vara bra. Och smärtsamt.
Skrivet av maria den 15 oktober, 2009 kl. 12:27 #
maria: Som vanligt har man inga garantier. Förhoppningsvis ses vi två-tre gånger under denna tid så att vi inte glömmer varandra helt... Men det kan ju spöka för känslorna iallafall...
Skrivet av *Whaeva* den 15 oktober, 2009 kl. 13:32 #