*Whaeva*
Skrivet:
26 oktober
kl. 11:52
Idag försöker negativ energi fånga mig.
Duckandes hindrar jag den att nå mig.
Fast. Det är nåt som inte är som det ska idag.
Min kropp pratar emot mig. Finnarna säger vad dom vill. Då menar jag inte dom som bor i grannlandet. Utan dom som satt sig på min näsvinge och haka.
Dom säger mig att kroppen inte är frisk.
Huvudet känns tungt.
Provia shotarna som åker nerför min hals varje morgon måste göra sitt.
Det är ju i magen som immunet sitter.
Säger dom.
Har ännu en vecka framför mig med fullt schema.
Och även om två av dagarna är personliga bokningar. Så stör det mig. Att dom är bokade. Tänka sig att jag för några år sen njöt av en fullbokad kalender. Idag skämmer det mig och jag får lite panik.
Men den motar jag bort. Genom avbokningar.
Således har jag alltså en fri kväll denna veckan. Och det är idag. Tyvärr mot att jag inte möter upp en vän på bokad aktivitet. Så blir det dock ibland.
Så ikväll ska Slottet och styrelsearbetet få min fulla uppmärksamhet.
P och jag hankar oss fram.
Han öppnar ögonen för mig. Mycket för min egen skull. Men säkert mest för sin egen.
För. Jag har ett sätt.
Som antagligen inte är det mest attraktiva.
Det är det här övergivenhetstjottablänget som skapar problem.
Det och. Bekräftelsebehovet.
Se mig. Bekräfta mig. Lugna mig.
När så inte sker.
Blir jag orolig.
Vilket han känner.
Så. Nu är det andra pannkakor!
Tro. Styrka och SJÄLVSTÄNDIGHET.
Men fan vad jag saknar honom.
Så det gör ont i kroppen.
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/whaeva/entry/h%C3%A4r_var_vi_glada
Skriv en kommentar:
Know the feeling.... precis där jag är...
Skrivet av Splittrad den 26 oktober, 2009 kl. 12:41 #
Speciellt det där "Lunga mig".... snälla ta död på alla osäkra tankar som dyker upp för att du är lite tyst.... tack.... usch...
Hur gör man?
Skrivet av Splittrad den 26 oktober, 2009 kl. 12:43 #
Splittrad: Jag vet inte. Jag tror att det handlar om att inte oroa sig för saker som inte har hänt..att våga släppa kontrollen. (vilket är svårt om man är kontrollfreak as I am!) Att våga lita på att dom menar det dom säger. Att om dom inte vill vara med oss så kommer dom att säga det. Det är den där förbannade ryggsäcken man har som ställer till problem. Den är snepackad och skaver för mycket på sina ställen.
Men. En sak vet jag.
Om man inte vill förlora det man har bör man fundera ordentligt på att bryta sina mönster.
Hur?
Jadu. Hitta sin inre trygghet?
Lycka till!
KRAM!
Skrivet av *Whaeva* den 26 oktober, 2009 kl. 13:13 #
Jao, visst är det så... har jag hört..
och Tack detsamma! Klart vi fixar det här. :)
KRAM!
Skrivet av Splittrad den 26 oktober, 2009 kl. 13:25 #
Säkra källor säger att man måste byta ut ett negativt beteende, KONSTRUKTIV OCH MEDVETET, till en början.....tills det går av bara farten :). För Känsla, blir till Tanke, blir till Beteende = ren fakta. Det är svin-svårt. Men sjukt värt det. Om man fixar det. Och det gör man om målet inte är ett alternativ att välja bort/förlora! :) Och gör man det inte själv så ska man ta hjälp. Objektiv hjälp. Funkar. Trust me ;) PUSS
Skrivet av Elena. den 26 oktober, 2009 kl. 13:32 #
Splittrad: Yes we do! :)
Elena: Jag vet. Jag VET. JAG VET. Ju hur rätt du har! :) Jag börjar själv...så får vi se hur det går...och går det inte bra så får jag ta objektiv hjälp! Och du är ett levande bevis på att det går att bryta negativa mönster! PUSS! <3
Skrivet av *Whaeva* den 26 oktober, 2009 kl. 14:19 #
Åh, vad jag känner igen känslan. Den där osäkerhetskänslan för att han inte hör av sig när han säger att han ska. Den är nog vanligare än vi kvinnor egentligen tror.
Jag försöker ständigt jobba med den och se att han faktiskt kommer att säga till mig om det är något som han vill eller inte vill.
Sakta men säkert klarar jag av att tappa kontrollen o slänga mig ut ;-)
Skrivet av Nettzi den 27 oktober, 2009 kl. 06:56 #