Nu haver även Wolmer ruttnat på Passagens krångel och tillkännager härmed att hon byter blogg till Wordpress.

Klicka på trynet, så kommer ni till nya Fläskdansen. Välkomna!

Bye, bye Passagen!

Min kära kamera är helt paj!

Jag väntade i flera år innan jag köpte mig en, men så i våras hade de annons på Det Lokala Varuhuset för just en modell som jag gillade. Kodak M763.

Liten, smidig, enkel och relativit billig. Så jag slog till.

Och den har blivit en kär vän, en ständig följeslagare och ett lätt sätt att kunna fånga ett ögonblick närhelst det uppstått.

Jag har vårdat den ömt. Inte tappat den, inte behandlat den omilt, inte utsatt den för vätska eller kladd.

Och nu har den gått på lunch totalt... Det går inte att väcka liv i den. Jag har pillat och donat, försökt ta ut och ta in minneskort och batteri, men den fungerar inte i alla fall.

Självklart hittar jag inte kvittot heller, så någon garanti verkar jag inte kunna åberopa. Men jag kom på att jag betalade kameran med kort, och tänkte att mitt köp säkert finns registrerat. Jag kontaktade affären, men de kunde naturligtvis inte vara mig behjälplig med detta.

Så nu får jag väl försöka spara till en ny kamera.

Gillar ni att lägga pärlplattor?

Nu kan man göra det online, här är länken.

Mitt alster här ovan kallar jag She.

Det bullrar och väsnas utanför mitt sovrumsfönster.

Hyresvärden har meddelat att man ska lägga in s k stadsnät i mitt område, och jag som inte fattar sånt där blev tvungen att fråga en insatt bekant vad det innebär.

"Åh" svarade han, "det gör att bredbandet och internet blir ännu snabbare och det är jättebra!".

Min uppkoppling är jättesnabb, så jag tycker det verkar lite överkurs det här. Det kanske är jättebra, men vad pratar vi om i tidsvinst? Tiondels sekunder?

Om vi blivit så stressade av datoriseringen så att vi upplever en väntetid på några sekunder som långsam, då är vi illa ute anser jag.

Vad blir följden av detta? Om jag slår på datorn en måndagmorgon, flyttas jag tillbaka till söndag kväll då? För snabbare anslutning än den jag har går faktiskt inte.

Andra nät som verkar betydligt lugnare, är sådana som pärlfiskare använder. Här den vackra duetten ur Bizets opera "Pärlfiskarna" med Roberto Alagna och Bryn Terfel.

Vilken hjärnhalva styrs du av?

Titta på bilden och se om damen snurrar medurs eller moturs.

Svaret kommer senare.

Jag har haft en underbar vistelse i Oslo med sightseeing och operabesök och kärt återseende av släkten.

Här kommer ett litet bildspel med några av de vackraste bilderna från resan.

Ett par bekanta öppnade idag en secondhandbutik i centrala Stockholm,  Astrantia och jag var bjudna dit för att mingla lite.

Oj så mycket fina saker det fanns, och oj så många människor! Rätt snabbt damp jag ner i en sjuttiotalsfåtölj som var till salu, för mina ben pallade inte att stå.

Jag är ingen mästerfotograf, och ett par av bilderna har Astrantia tagit, men här är min upplevelse av dagen i ett litet bildspel.

Jag skulle behöva lite hjälp av er läsare.

På måndag reser jag till Oslo och där ska jag gå på nya operan och se och höra min idol. Det är ett stort steg i mitt liv detta, och jag vill vara så fin jag bara kan för detta ändamål.

Här nedan är en liten slideshow med olika förslag på kläder till denna afton. Snälla ni, kan ni rösta och säga vilken av stilarna som passar mig bäst?

Stilarna är i tur och ordning;

Classic
Miss Piggy
Budoir
Libanesisk hemmafru

Jag tänjer mer och mer på mina egna gränser nu.

Idag åkte jag buss fram och åter till Skärholmens Centrum - eller SKHLM som det heter nu. Linkade omkring där med kryckan som stöd, och det gick halvhyfsat. Höger axel är inflammerad, så det blev en hel del stopp och sittande på bänkar, men i alla fall... Jag GJORDE DET!!!

Jag märker att mitt högra ben har blivit väldigt snett och deformerat efter alla år i permobil, men det enda som kan häva detta är väl ändå att träna, träna, träna tänker jag.

Och rent mentalt så märker jag att jag är säkrare nu, vågar mer och står pall på ett annat sätt.

Sånt här är förstås vardagsmat för de flesta människor, men för mig är detta stort och jag är smått euforisk av glädje som jag gärna vill dela med mig av.

Titta på de här vackra bilderna. Kan ni gissa vad detta har varit för byggnad?

Idag har jag fått lära mig något jätteskojigt! Jag har gått i skola hos Astrantia och fått lära mig vika små söta askar av papper.

När hon visade mig i går kväll, tänkte jag att jag aldrig skulle klara det där pillgörat. Någon vidare finmotorik har jag inte (eller grovmotorik heller för den delen...).

Men i eftermiddags skulle jag i alla fall göra ett försök, och tro det eller ej, jag kom ihåg hur man gjorde!

Och jag vek ask efter ask. Alla blev pyttesmå och i mina ögon jättesöta.

Självklart kan jag inte mäta mig med Astrantias färdigheter, hon är proffs. Ni kan se hennes alster här.

Hemma igen efter en jättetrevlig, men intensiv helg på Gotland.

Vi var inkvarterade på vackra Suderbys Herrgård, där vi också hade alla våra körrepetitioner. Och vi hann minsann banka in en hel del nya noter!

Maten var inga problem. Kocken lagade specialmat till mig och jag fick underbar mat med mycket smör och extra tillbehör som smörslungad sparris, cole slaw o s v. Alla var förstående och hjälpsamma.

Så mycket tid för sightseeing fanns inte, men jag hann ändå ta några bilder när vi var i Boge kyrka på lördagen och sjöng vid helgsmålsbönen. Söndagen sjöng vi i Visby Domkyrka, men det regnade hela tiden och bildkvalitén är därefter.

Nu har jag i alla fall fått blodad tand och vill väldigt gärna besöka Gotland igen. Snart!!!

Nu bär det av till Gotland för Wolmer!

Det ska sjungas och repeteras och så blir det en högmässa i Visby Domkyrka på söndagen, innan hemresan.

Ha det gott alla!

...och inga nötter!

Kommer precis från tandläkaren, som håller på att tillverka en bro i underkäken där det fattas en tand. Och jag vill ju se snygg ut när jag är i Oslo, även i munnen...

Tyvärr hinner inte bron bli klar, men ett provisorium kommer jag att ha, så jag ser trevlig ut i munnen. Men detta provisorium tål inga påfrestingar, så inga sega kolor eller nötter.

Nåja, sega kolor är ju inget för mig numer, men nötter...

Får väl hålla mig till champagne!!!

En sån här skrivare har jag till datorn.

För en tid sedan tog bläcket slut, och i jakten på billigaste alternativet, beställde jag hos företaget Itea.

Det skulle jag inte ha gjort.

De var dyra och dessutom inte kompatibla med skrivaren, som är en HP. Endast originalpatroner ska det vara!

Nu har jag beställt nya direkt från HP, och de var mycket billigare än "lågprisalternativet". Så än en gång har snålheten bedragit visheten.

De 467:- jag kastat i sjön lär jag ju inte få tillbaka.