"Wish you were here, me oh my country man, wish you were here!"

Jorå, han fyller fortfarande år några timmar till...

Denne fantastiske sångare med den svarta sammetsrösten som trollbinder en hel värld och som jag snart, snart ska få se och höra live!

Här har vi honom som djävulen - Mephisto - i Gounods Faust.

Mina damer och herrar, René Pape!

Tankarna på pappa dröjer sig kvar.

Tiden med honom var varm och genuin och äkta. Tillsammans med honom fanns inget svårt eller fel eller hemskt. Och jag fanns, för han såg mig. Som den jag var och han lät mig vara precis så och älskade mig högt.

Ett varmt lugn och en trygghet. Ett par starka fadersarmar som skyddade mig från allt ont i hela världen. Och väldigt mycket saga och fantasi också.

En fantastisk symbol för en far är Sarastro i Mozarts opera Trollflöjten. Hör här så vackert och innerligt han sjunger om just detta; kärlek, äkthet och renhet.

Allt som behövs i livet egentligen.

Pappa och jag "gifter oss" på Tivoli 1969

Tankarna har gått till pappa idag.

Jag saknar honom.

Det är snart trettio år sedan han lämnade jordelivet, men ändå känns det som om det var igår.

Och det finns så mycket osagt, så mycket kvar, som vi aldrig hann få, aldrig hann uppleva tillsammans.

Jag vet ju att han finns där ändå så klart. Men ibland blir längtan starkare än vanligt och då kan det göra rätt ont.

O Gud,
Alltets skapare och förutsättning,
i kväll ber jag Dig om välsignelse och ljus.

Jag välkomnar hälsa och välgång för mina barn och mina närmaste,
jag välkomnar flödande, outsinlig kärlek för alla mina medmänniskor.

Den styrka och hälsa jag behöver, tillhandahåller Du
och Du låter allt detta goda komma till alla som behöver det.

Jag välkomnar ett liv i Ditt ljus,
ett liv där jag aldrig kommer att sakna något jag behöver.

O Gud,
omslut oss alla och låt oss vila
tryggt i Din Kärlek

Åh, mein Gott...! Är han underbar eller är han UNDERBAR?

Står just nu inför något som både känns fint och bra, men också skrämmande och ovisst. Och osäkert.

Att göra vägval och samtidigt vara säker på att inte orsaka andra människor sorg och smärta, det är inte så lätt. Inte heller att göra rätt emot sig själv, för det kan ju gå stick i stäv med hänsynen till dem man tycker mest om.

Sarastro kan få träda fram med sin vishet och klokhet och kanske, kanske stilla oron med sitt underbara budskap...

...så får jag väl lägga ut denna film, den senaste i min samling.

Han är ung här. Och lite rundkindad. Kolla underläppen! Men rösten... Mein Gott!

...och så rösten förstås!

Wolmer är nyopererad i foten. Denna gång tog de hela tånageln, och Wolmer har ONT!!! Därför behöver Wolmer lite tröst.

Rösten är trösten...

...är det enda som hamnar på denna blogg i kväll.

...på nationaldagen!

Det kunde inte bli bättre denna dag! Vilket KLIPP va?

I min budoir,
jag räknar mina dar

Tankar som strömmar,
underbara drömmar

Livet börjar vända,
något måste hända!

I min budoir,
finns blott drömmen kvar

Och som avslutning på denna glädjens dag, öppnar jag min godispåse för alla som är hugade!

Detta är garanterat kolhydratfritt! Väl bekomme!

...och avslutningen på denna glädjens dag får bli följande pralin, det senaste tillskottet från Tuben.

Denna sprittande musik får illustrera hur jag känner mig inombords. Allt kan ske, för att jag låter det ske. Amen!

Och nej, jag har inte blivit religiös. Det var jag redan innan!

Klick!!!

...gör så gott han kan,
dansar f*n så illa.

Hela kroppen rister han,
men rumpan den står stilla!