Ett ord betyder så mycket!
Skrivet:   14 oktober kl. 13:03

Idag hände något som fick solen att titta in en liten stund.

Jag var på väg ner till tvättstugan, glad över att kunna stå på benen såpass, och när jag klev ur hissen mötte jag mina underbara chilenska grannar, ett äldre par som bott här i många, många år.

Varje gång jag möter dem, lyser de upp och pratar och frågar hur jag och barnen mår. De var ensamma om att visa oss ett värdigt bemötande då för flera år sedan, när jag hängdes ut i lokalpressen apropå min skolverksanmälan (som jag förvisso "vann") och när folk skickade anonyma hatbrev till mig.

De är varma och empatiska människor.

Nu tittade frun på mig och utbrast "Du har gått ner väldigt mycket i vikt, så duktig du är! Jag unnar dig allt gott!". Och hennes man log emot mig och sa "Det är så roligt att se att du mår bättre!".

Sen sa frun något som gick rätt in i hjärteroten på mig.. "Du är så SÖT!!!".

Jag känner mig kanske inte så väldigt "söt" precis, men det rymde så mycket värme och medmänsklighet det där lilla ordet hon sa.

Och just idag, när mycket känns tungt och sårigt och ensamt och förfärligt, så behövde jag det.

 

 
Kategori:   Hopp |  Permalink |  Kommentarer [14]
Soluppgång
Skrivet:   10 oktober kl. 06:48

Idag får äldsta dottern sin första timpermission sedan hon las in för en vecka sedan.

Hon ska få komma hem till sina älskade kattungar och sin lille kampfisk, och hon gläder sig och längtar.

Talade med henne i går kväll och jag hörde hur hon lät gladare nu när hon ser ljuset och ser ett slut på den här vistelsen på sjukhuset.

I helgen får hon permission över natten och kan sova hemma. Och går det bra så är hon snart utskriven.

Det finns få saker som gläder ett modershjärta så mycket som när ens barn har det gott.

 

 
Kategori:   Hopp |  Permalink |  Kommentarer [4]
Jag ser en stjärna...
Skrivet:   8 oktober kl. 00:12

Jag ser en stjärna glimma där mellan träden
Som en dörr in i framtiden, in i det möjliga.

Det som ska bli mitt

Och det materiella förkastar jag,
det är själva livskraften jag suktar efter

När grenarna böjer sig för vinden,
kan ljuset nå mitt öga

Och hoppet tänds igen

 

 

 
Kategori:   Hopp |  Permalink |  Kommentarer [2]