« Mer Schubert | Hem | Svart och vackert... »
Blues
Skrivet:   5 augusti kl. 00:22

Målningen "Blues" av Eva Jonasson 2006.

Jag försöker hela tiden omge mig med positiva tankar och bada i kärlek och ljus.Men fasen så dåligt det går just nu!

Självförakt och äckel ligger där och vippar mitt framför ögonen på mig hela tiden. Det som var så lätt för bara några dagar sedan, att tänka och känna bort det negativa, det funkar inte alls nu.

Och så ska en sån varelse som jag, som är så genuint frånstötande både fysiskt och psykiskt, gå omkring och längta också. Patetiskt.

Ibland vill jag bara försvinna.

 

 
Kategori:   Det svåra |  Permalink |  Kommentarer [24]
Kommentarer:

Skickar kramar till dig, och jag tänker på dig idag o ska be ett bön åt dig. Jag tycker du är en underbar människa och vän!

Skrivet av Heather den 05 augusti, 2008 kl. 07:03 #

Gulliga Heather, tack snälla du! Kramar till dig också!

Skrivet av Wolmer den 05 augusti, 2008 kl. 09:08 #

jag kluddade så mycket här så jag blev spam =(

Skrivet av jag vill hitta solen den 05 augusti, 2008 kl. 10:06 #

Längtan kan vara både ett gissel och en njutning. Förstår dig. Kram!

Skrivet av astrantia den 05 augusti, 2008 kl. 10:20 #

Vilken musik, glömde bort mig, glömde att andas.

Skrivet av Venus viktklubb/Eva Jonasson den 05 augusti, 2008 kl. 11:56 #

har du också de där små djävlarna som sitter på axlarna och väser? har du dina i huvudet?

varje gång jag står framför spegeln och tycker att jag har lyckats någorlunda, att det inte ser helt tokigt ut, så hoppar de djävlarna fram och väser elakheter!

det jag är mest nyfiken på är om vi skapar dem själv eller om det är en kombo med att omvärlden hjälpt oss att se ner på oss själva?
för ibland hör jag rösterna som sa de väldigt elaka sakerna.

jag vet att det är lättare att ta emot elaka tankar och ord än snälla, men....

jag gillar dig. jag läser varje dag dina ord. du verkar vara en kvinna fullproppad med kärlek för dina barn, dina vänner och din omvärld.

du har böjat ta dig ton, få lite satansdjävlaranamma i dig och kan säga ifrån när något är fel.

du tror på dig själv och litar på din egen kunskap när doktorerna säger fullständigt knasiga saker. (du berättade t ex om råden från en känd läkare på en känd viktklinik och ungefär vad han kunde använda sina råd till)

i mina ögon är du dessutom en kvinna som har tagit tag i sitt liv i ett extremt krisigt läge, efter vad jag läst på din blogg, och har genom kost och kunskap bantat bort minst en fjärdedel av sig sjäv samt HELAT sig själv från diverse allvarliga åkommor och sjukdomar.

du har gjort allt du har kunnat för dina barn och du har varit allt du har kunnat för dem.

i mina ögon är du en hjältinna.
jag blir inspirerad av dig.
jag tänker "kan hon allt det där så kan jag"

kärlek!

Skrivet av jag vill hitta solen den 05 augusti, 2008 kl. 12:42 #

Jag vill hitta solen, vilka underbara rader! Och så jag känner igen mig! Precis som du beskriver, så halkar jag också tillbaka i svärta och smärta ganska lätt, och särskilt när jag tycker mig ha lyckats eller uppnått något, eller kanske bara känner mig lite, lite fin. Och motsatsen är enorm. Insikten om fulheten, skavankerna både inåt och utåt är förödande.

Tack för din peppning. Det här värmde ska du veta.
Kram!

Skrivet av Wolmer den 05 augusti, 2008 kl. 12:45 #

Jag vill hitta solen, jag har fixat "loss" dig från spamfiltret! Tack för din fina kommentar!

Skrivet av Wolmer den 05 augusti, 2008 kl. 12:45 #

Astrantia, för mig är längtan bara äckel just nu. Och självförakt. Trist men sant.

Skrivet av Wolmer den 05 augusti, 2008 kl. 12:47 #

VenusEva, det här är nog en av de vackraste arior som finns. Didos lament, eller Didos farewell. Dido ska precis ta sitt liv, i sorg över en förlorad kärlek och i sviterna av sitt brustna hjärta. Brutalt smärtsamt skönt. Och en gång sjöng jag också Dido på scen. Då kunde jag dö snyggt.

Skrivet av Wolmer den 05 augusti, 2008 kl. 12:48 #

Förstår känslan...men jag hoppas att du inte försvinner!

Kramis

Skrivet av 83.251.27.74 den 05 augusti, 2008 kl. 13:21 #

Jag kan inte annat än instämma med "jag vill hitta solen". Du har skinn på näsan. Låt ingen pissa dig i ögat. Inte ens fulpellarna. Allt du delar med dig här i bloggen visar på en stor personlighet. En självständigt tänkande kvinna med humor och distans till livet. Och som alla människor har du blå dagar. Skillnaden är att du vågar berätta om det. Jag gillar!! Jag skulle gärna riva av några asgarv med dig över en kopp kaffe. Eller gråta fyra tårar. Men jag är låååångt borta...
Jag njuter av ditt sällskap här istället. Ofta in och tittar, men lämnar inte alltid spår...

Skrivet av maria den 05 augusti, 2008 kl. 15:54 #

Den 8:e på din dag är det en stor LEJON-öppning och du vet väl att Lejonets gåva är kärleken till självet och till andra. Börja med sig själv innan man ger till andra.

Ha en kanonöppning! Börja redan nu...

Skrivet av VenusEva den 05 augusti, 2008 kl. 22:03 #

Hej 83.251.27.74, vem du än är! Nej jag tror inte att jag försvinner så lätt. Tyvärr höll jag på att säga, men det gäller att bita ihop och kämpa vidare. Kram!

Skrivet av Wolmer den 05 augusti, 2008 kl. 23:52 #

Maria, det vore kul att dela både fika, asgarv och tårar med dig någon gång. Det kanske går om vi vill? Jag skulle tycka det var trevligt. Tack för dina goa kommentarer, och kram!

Skrivet av Wolmer den 05 augusti, 2008 kl. 23:54 #

VenusEva, jag förstår att det är lite magiskt 8/8, och årtalet är 2008 och jag blir 48... Många åttor där. Jo, jag ska vara redo. Jag lovar! Kram!

Skrivet av Wolmer den 05 augusti, 2008 kl. 23:56 #

Håll pannan varm du. Vem vet när vi möts... Men just nu sitter jag helt frivilligt "fast" med tre ungar, hus och gubbe i ett annat land. Det får bli cyber-kaffe så länge. Kramar!!

Skrivet av maria den 06 augusti, 2008 kl. 19:05 #

Maria, jag önskar jag visste vilket land. Då skulle jag banne mig komma! Kram!

Skrivet av Wolmer den 07 augusti, 2008 kl. 00:38 #

Inte alltför långt borta. I det näst-svenskaste Finland. Välkommen!! Min man kallar mig båtflykting för jag har flyttat från Åland till Österbotten.

Skrivet av maria den 07 augusti, 2008 kl. 10:49 #

Jag tänkte att jag skulle skriva en liten kommentar och peppa dig lite, men ser att alla de orden som jag tänkt att använda redan är skrivna. Ber därför om att haka på "jag vill hitta solen" och "Maria". De skriver det jag ville skriva. Sänder via trådlös överföring Bamsekramar

Skrivet av Starry-eyes den 07 augusti, 2008 kl. 16:47 #

Maria, det är ingen omöjlig resa för mig. Tycker det skulle vara kul att besöka Österbotten. Och du skulle vara välkommen hit till mig när du vill! Kram!

Skrivet av Wolmer den 07 augusti, 2008 kl. 23:02 #

Starry-eyes, tack snälla goa vännen! Jag blir rörd av din omsorg och medkänsla. Kram vännen!

Skrivet av Wolmer den 07 augusti, 2008 kl. 23:03 #

Jag har faktiskt mycket att prata om med dig Wolmer. Det är Asperger, klassisk musik, ADHD, mod, kolhydrater, självförtroende, ja, massor jag önskar dryfta med en som har tänkt igenom lite. Men fram till dess... Finns det möjlighet att maila?? Kramisar och åtta grattis! /maria

Skrivet av maria den 08 augusti, 2008 kl. 14:43 #

Den är så snäll din mattetestare. När jag räknade fel (säg inte åt någon att jag jobbat som mattelärare) så fick jag en ny chans :-). /maria

Skrivet av maria den 08 augusti, 2008 kl. 14:44 #

Skriv en kommentar:

Kommentarer är avstängda för detta inlägg