« Mulliga mansröster | Hem | Zelenka »
Förhållningsorder
Skrivet:   1 oktober kl. 17:09

Jag har för bråttom!

Detta - och mycket mer - fick jag veta av sjukgymnasten idag.

En underbar kvinna, med en stor portion förståelse, tog emot mig. Jag var lite rädd att som så många gånger tidigare, bli behandlad som en gnällspik och dessutom en överviktig sådan. Men icke! Hon lyssnade noga på min berättelse, och gjorde en noggrann men varsam undersökning av mina värkande leder och muskler.

Helt klart är följande; Jag har för bråttom att bli frisk. Jag måste se tiden an och acceptera att jag faktiskt inte varit gående ens ett år än. Och jag måste börja träna försiktigt, försiktigt, med små avpassade rörelser. Lite och ofta, men helst varje dag.

Bassängträningen är okej, men inte för långa pass och absolut med en stor del avslappning och att bara flyta och må bra.

Inte åka buss och T-bana bara för att bevisa att jag kan. Jag vet ju det nu. Jag ska fortsätta åka färdtjänsttaxi så länge benen är som de är.

Gärna små promenader, och stavgång är optimalt, men aldrig längre än runt huset.

Hon var så positiv, sjukgymnasten, och bara detta att hon bekräftade att jag faktiskt har ont och att jag har anledning att ha det, gjorde att jag slappnade av och kände att det faktiskt går att rätta till mina krokiga ben.

Som grädde på moset fick jag slutligen veta att det går att operera in nya knäleder i plast, och att detta sannolikt kommer att bli aktuellt för mig framöver, efter ytterligare viktnedgång.

Jag blev så glad att jag började berätta om LCHF för henne, och tänk, hon blev jätteintresserad! Nu tänker jag absolut ta med mig lite mer information och broschyrer om detta nästa gång jag ska dit.

Hurra! Jag känner mig glad!

 

 
Kategori:   Hälsa |  Permalink |  Kommentarer [12]
Kommentarer:

Grattis till en bra sjukgymnast! Och festina lente, som vi helklassiker säger.

Skrivet av raphanus den 01 oktober, 2008 kl. 19:31 #

Jamen det var väl för väl att du fick en bra sjukgymnast och nytt hopp! Det är ju så lätt att vilja för mycket för snabbt, det känner man igen... Men ta det lugnt och metodiskt ska du se att allt ordnar sig.
Kram och grattis!

Skrivet av astrantia den 01 oktober, 2008 kl. 19:43 #

Absolut, ta det lugnt! Du har tiden på dig och du vet redan att det går att gå, så det räcker runt huset så länge. Men vi LCHF:are förstår att du vill pinna på. Lyckan att gå igen måste vara enormt stor.
Kram!

Skrivet av MiaP den 01 oktober, 2008 kl. 22:37 #

HÄRLIGT,GRATTIS.kramar

Skrivet av susanne den 01 oktober, 2008 kl. 23:11 #

Hej raphanus! Jorå, jag ska försöka skynda lite långsammare... Men det är svårt när man är en ivrig och stressig typ som jag. Rolig Bach förresten!

Skrivet av Wolmer den 01 oktober, 2008 kl. 23:41 #

Tack Astrantia! Jo, jag hade tur som träffade denna pärla idag. Det var bra att du tjatade på mig att jag skulle ringa och beställa tid...;-) Tack för det och kram!

Skrivet av Wolmer den 01 oktober, 2008 kl. 23:42 #

Hej MiaP! Jag börjar väl ta in mer och mer att jag faktiskt har tid, och att allt inte måste ske nu, eller helst i går... Det här ska nog bli bra till slut! Kram!

Skrivet av Wolmer den 01 oktober, 2008 kl. 23:44 #

Hej susanne, och tack! Nu blir det ordning och reda här ska du se! Kram!

Skrivet av Wolmer den 01 oktober, 2008 kl. 23:47 #

Va roligt att träffa på en så positiv person. Skynda långsamt är ju ett välkänt motto men ack så svårt att leva efter...;-)
Kämpa på men långsamt och ta hand om dig o de dina. Du är verkligen ursnygg i dina festkläder, jag hann inte med att kommentera då när det var aktuellt men jag vill säga det iallafall. Sen skulle jag vilja ge den där opera divan en hård spark på smalbenet...;-)

Skrivet av Pyttan (på KiF) den 02 oktober, 2008 kl. 10:16 #

Hej Pyttan! Tack goa du! Men vet du vad, jag skulle nog inte sparka divan på smalbenet, utan kanske ge honom en liten puss i stället... fast inte på smalbenet! ;-) Kram!

Skrivet av Wolmer den 02 oktober, 2008 kl. 10:40 #

Härligt med alla positiva känslor mitt i all smärta!
Var rädd om dig och ta det lugnt :)

Läkekramar i massor

Skrivet av Nilla den 02 oktober, 2008 kl. 22:38 #

Hej Nilla! Jo det finns som regel ljuspunkter, även om det verkar tufft och mörkt. Och de måste man ju ta vara på. Tack vännen för ditt stöd! Kram!

Skrivet av Wolmer den 02 oktober, 2008 kl. 22:41 #

Skriv en kommentar:

Kommentarer är avstängda för detta inlägg