Wolmer Alsing?
Skrivet:   22 februari kl. 21:01

På förekommen anledning har jag börjat tänka rätt mycket på romantik de senaste dagarna.

På varför det ska vara så svårt att förstå och utöva för vissa (män?) eller varför det blir så stort gap mellan verkligheten och det jag innerst inne önskar och längtar till.

I mitt första förhållande hände inte mycket romantiskt. Två saker egentligen. Det ena var när vi skulle köpa förlovningsringar. Då föll valet på en ring med ett vackert mönster bestående av små kryss runt om. Min sambo utbrast; "Kryss betyder oavgjort, det tar vi!".



Andra tillfället var när sambon en gång kom hem med en krukväxt till mig. Jag höll på att falla baklänges. Han som inte ens kunde stava till blomma. Och stolt berättade han att han gått in i en blomsteraffär på vägen hem och bett att få köpa en "Peligonia"!.

Min andre och senaste (och förmodligen siste) sambo var om möjligt ännu mer oförstående. Jag försökte uppfostra honom så gott jag kunde, men näe då. En gång försökte jag provocera fram något rart och frågade honom om jag ändå inte var lite lik nån kändis. Hoppades förstås att han skulle svara "Jo, du är lik Michelle Pfeiffer" eller något i den stilen.

Vet ni vad han svarade?

"Tja, du är lite lik Tjorven kanske... eller nu vet jag, Adam Alsing!".

Jag?

Nä, jag tror jag fortsätter att drömma lite... lutar mig tillbaka, blundar och förs ut i en svepande Wienervals, iförd lång chiffongklänning. Och Han, han är stilig och har någon slags uniform eller stram smoking på sig. Lite allvarlig och lite barsk, men väldigt artig och förekommande och... alldeles, alldeles UNDERBAR!

 
Kommentarer:

Men visst ÄR du väldigt lik Michelle Pfeiffer, hjärtat! Kram!

Skrivet av pavone den 22 februari, 2008 kl. 21:40 #

Oh nej, du är inte alls lik den där mannen... NEJ! Du är jättefin och feminin. Nej nu är det pyjamasdax... Kram o vi hörs imorgonkväll! Heddan

Skrivet av Heather Kozak-Lundquist den 22 februari, 2008 kl. 22:02 #

Gubbs och fruntimmer är lite olika programmerade. Själv fick jag lite vägledning genom att läsa böcker av zoologen Desmond Morris. En av mina favoriter är; The Naked Woman: A Study of the Female Body http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=0312338538 för den förklarar det mesta av det som man funderat på sedan 12-års ålder (det var då man upptäckte vad som var fram- och baksida på tjejerna!) Och visst - även hjärnan och dess funktion förklaras. Så det där med kryssen är nog inte så knepigt,,,

Skrivet av Tombola den 22 februari, 2008 kl. 22:39 #

Pavone... öh... mår du bra? Du SER väl att jag inte är det minsta lik Michelle Pfeiffer? Jag tycker nog, ärligt talat, att jag ÄR lik herr Alsing... Kram!

Skrivet av Wolmer den 22 februari, 2008 kl. 23:29 #

Heather, du är så gullig! Tack ska du ha! Kram på dig!

Skrivet av Wolmer den 22 februari, 2008 kl. 23:30 #

Tombola, jag förstår hur du menar. Men varför vimlar det då av fantastiskt romantiska scenerier i litteraturen, skrivna av just män? Det måste ju finnas män som fattar galoppen...? Men med åren sjunker ju förväntningarna, och nu gör detta mig inte lika upprörd längre. Kanske bara ett stilla vemod infinner sig... Kram!

Skrivet av Wolmer den 22 februari, 2008 kl. 23:32 #

Undrar just hur mycket det handlar om uppfostran och förväntningar? Tjejer läser tidningar och böcker och drömmer om han som kommer på den vita springaren och tar prinsessan med storm . Killarna är inte så stora innan dom ger sig på porrtidningar och sexsaijter och ska vara väldigt macho innför sina kompisar. Ur ett genusperspektiv verkar det som att han och hon inte talar riktigt samma språk, och aldrig mötas de två. Skulle några slinka igenom nätet med stereotyper så är dom inte många och chansen att justjag skulle träffa på en som slunkit igenom är inte alltför stor. Jag vet att jag generaliserar , men vadå det ligger nåt i detta resonemang, eller hur.????

Skrivet av Tilda. T den 23 februari, 2008 kl. 06:26 #

Förresten DaMum , du bjuder på en mycket, mycket intressant blogg med väldigt varietat utbud som man ser fram emot att följa varje dag,keep up the good work , tjejen!!!

Skrivet av Tilda. T den 23 februari, 2008 kl. 06:29 #

Även om jag själv aldrig besökt en bal skulle jag nog relativt lätt kunna dra ihop en skröna som fick både DaMum och andra kvinns att gråtande kippa efter andan,,,, Men jag skulle aldrig fixa det i verkligheten - det är en stor skillnad mellan verklighet och att skriva en bok! Visst Tilda - uppfostringen präglar folk men oj vad mycket som är medfött.

Skrivet av Tombola den 23 februari, 2008 kl. 11:17 #

Hej Tilda.T! Jag tycker det ligger väldigt mycket i det du säger, även om inte jag heller är någon vän av generaliseringar. Är mycket medveten om att jag sticker ut hakan lite när jag skriver som jag gör på bloggen, men jag vill verkligen betona att jag inte är någon karlhatare, tvärtom! Man kan ju inte gå omkring och hata halva mänskligheten. Visst är män och kvinnor från olika planeter! Men kanske det är just det som gör att attraktionen finns där ändå. Det som gör det hela så spännande liksom. Tack för ditt positiva omdöme om min blogg. Roligt att du gillar den. Stor kram!

Skrivet av Wolmer den 23 februari, 2008 kl. 11:21 #

Tombola, nu gör du mig jättenyfiken! Skulle så gärna vilja förstå varför det inte skulle funka på riktigt. Det enda jag själv kan komma på, är att omgivningen i ett tänkt scenario, inte skulle följa det "manus" man tänker sig. I alla fall sånt det stupar på för min del. Jag menar att om det nu finns män som skriver sånt som vi kvinnor längtar efter, då måste det ju finnas en längtan även inom männen? Eller är jag ute och cyklar nu igen? Kram på dig!

Skrivet av Wolmer den 23 februari, 2008 kl. 11:27 #

Jag kan ju inte svarar för någon annan än mig själv. Det enda som skulle kunna driva mig till att skriva ihop någon smäktande balskildring är slantar. Men det behöver ju inte betyda att det inte finns män som gillar baler,,, Men i verkligheten föredrar jag hembränt bakom ett fallfärdigt Folkets Hus ute på vischan i det fall som jag skulle göra mig besväret att gå ut överhuvudtaget. Nu är jag inte singel men om jag vore det skulle jag nog hellre ta nätet till hjälp. Vi karlar har det lättare än ni kvinns, bortfallet av män som super ner sig, kufar till sig eller rent av dör är relativt stort medan kvinnorna sköter sig betydligt bättre. Men, jag tycker man skall vara snäll mot karlarna även om de socialt många gånger fastnat i 12-års ålderns nivå. Många som är i vår ålder är inte så bra att skriva så man måste nog ha lite överseende med deras initiala svårigheter. Själv är jag dock en j-l på att traktera ett tangentbord och skriver dessutom fortare än de flesta klarar av att läsa men jag tillhör nog ett undantag,,,,

Skrivet av Tombola den 23 februari, 2008 kl. 13:02 #

Tack för svaret Tombola! Intressant att du skriver att ni män har det lättare, för de få seriösa manliga kontakter jag fått genom dejtingsajter, brukar nämligen ondgöra sig över just panikslagna fruntimmer som har bråttom att stadfästa ett förhållande. Männen menar att de måste värja sig och att de känner sig jagade och påhoppade av giftaslystna damer. Självklart ska man vara snäll mot karlar. Man ska vara snäll mot ALLA tycker jag! Det där med 12-åringens nivå...hehe, man brukar ju säga "Killar blir 13 år, sen är det bara kroppen som växer på dem!". Men låt mig fråga så här då; om du bytte ut hembränt mot champagne och Folkets Hus mot en balsal, skulle du inte uppleva mycket MER då tror du? Alkoholeffekten skulle du få, du skulle kunna dansa tryckare, och allt skulle (förmodligen) mynna ut i samma "pardans" till slut, men nu med lite mer ornament och finess. Är inte det tilltalande? Jag känner mig rätt dum nu ska du veta, men jag är nyfiken! Härligt förresten med en kille som skriver fort och rätt. Själv är jag snabb som tusan också, eftersom jag är utbildad läkarsekreterare, så fingrarna dansar över tangenterna. Snart kanske jag också dansar... över balgolven...;-) Kram!

Skrivet av Wolmer den 23 februari, 2008 kl. 14:05 #

Inget emot de fina salongerna i sig. På någon bal har jag aldrig varit och kommer heller aldrig till någon sådan men visst har jag besökt lite bättre schapp även om det var ett tag sedan. Men, tillgjordheten bakom den bräckliga fasaden gillar jag inte, det är som de de fina kostprofessorerna. Det finns inget bakom deras fasad vare sig det gäller kunskap, vanlig hyfs eller normal hederlighet! Och, tyvärr - de bättre salongerna är till brädden fullt av slika halvfärdiga figurer. Därmed inte sagt att drängfulla individer på en billig sylta är så tilltalande heller men de är inte så tillgjorda och de är vanligtvis mycket hederliggare! Panikslagna fruntimmer är det nog gott om. Själv har jag naturligtvis numera ingen anledning till egna erfarenheter men redan när jag var i 30-årsåldern kunde man ana ett visst mått av panik hos de som blivit över. Själv har jag dock några unika fall i närheten men då har det varit fråga om kukrädda stackare som stannat på 10 års-ålderns Barbienivå. De finns nämligen även flickor som stannar i sin utveckling,,,, Nu sitter de på glasberget, barnlösa och förbittrade och har aldrig varit i närheten av en man och de förstår inte varför,,,,

Skrivet av Tombola den 23 februari, 2008 kl. 15:14 #

Åh, tack Tombola, för ett utförligt och intressant svar igen! Det där om bräckliga fasader och tillgjordhet är verkligen något som fascinerar mig. Du förstår, för mig är det just det som är tryggheten. Att man aldrig går över gränsen. Att det får vara bara fint, vackert, sirligt och att båda parter hela tiden vet var den där gränsen går. Men att man också till fulländning kan tillämpa små medel som ändå talar om att det finns mer där nånstans under ytan. Du har säkert sett filmen "Sound of Music". Kapten von Trapp är urtypen för hur jag menar. Stram, återhållen, men ändå finns det glöd där bakom. Jag är nog en obotlig romantiker, och i viss mån sitter väl även jag på ett glasberg, eftersom få eller inga kan leva upp till de förväntingar eller krav jag lagt mig till med. Ibland tror jag det är lättast att fortsätta drömma i stället för att kastas ut en i mitt tycke ful och smutsig verklighet, där råheten och direktheten bara gör ont. Intressant detta. Och jättekul att du orkat svara på allt jag bubblat om. Stort tack och stor kram!

Skrivet av Wolmer den 23 februari, 2008 kl. 15:43 #

Fruntimmer och Gubbar är inte alls olika programerade! Och jag är visst så gammal så att jag förstår.

Skrivet av Gretchen - The Alligator den 23 februari, 2008 kl. 16:00 #

Jag har hämtat lite varma revbensspjäll, min samba har lämnat mig över helgen och det brukar ta ungefär 20 minuter innan huset liknar en ungkarls,,,, Har man von Trapp som manligt ideal är det nog inte så enkelt att hitta någon som passar in i ett normalt liv. Man måste nog beakta att det faktiskt handlar om just film och inget annat. Grevar & baroner har det inte så lätt nuförtiden, många sitter där på sina förfallna gårdar. De har på sin höjd råd att värma upp pigkammaren. Och några kaptener finns det nästan inte heller kvar eftersom man i stort sett lagt ned försvaret. Utbudet är med andra ord rätt begränsat. Sedan är verkligheten inte särskilt smutsig och inte ens besvärlig utan jag tycker det mest är en dans på rosor!

Skrivet av Tombola den 23 februari, 2008 kl. 16:38 #

Jag hör till dom kvinns som är lite rädd för dessa fina,flärdfulla salonger med en massa måsten och etikettregler, inte alls min "cup of tea" . Känner mig faktiskt mer hemtam med hemkört och skrålig allsång där man får göra lite som man vill. Dom där rädda barbiedockorna vet och kan jag inte så mycket om men det finns ju en hel del tjejer som inte hör till den kategorin men ändå är ensamma fast dom fyllt 30 och utan att vara vare sig desperata eller k-krädda utan bara haft oturen att det inte har funkat av olika anledningar. Idag kan man dessutom skilja sig utan att bli dragen i smutsen och klädd i fjädrar som det var förr i tiden

Skrivet av Tilda. T den 23 februari, 2008 kl. 17:51 #

Jag skulle kunna tänka mig att den största sociala misären hittar man på Östermalm. Det fattas nog inte stålar men det funkar nog inte alltid så lysande för dem som nästlat in sig i de fina maneren. Nej, jag har varit i båda världarna och skall man välja föredrar jag nog en 5-liters dunk med hemkört. Fast idag är importspriten så billig att det hemkörda är på väg bort,,, När det gäller tjejer som det inte fungerar för undrar jag om inte maten kan ha haft stor betydelse, det är en komplicerad apparat som skall ha rätt sorts drivmedel och det har de kvinnor inte fått under de 40 senaste åren. Lägger man dessutom till P-piller så är det nog många förhållanden där tjejernas psyke förstörts till den grad att de blivit mer eller omöjliga att bo tillsammans med?

Skrivet av Tombola den 23 februari, 2008 kl. 20:18 #

Jag tror jag förstår hur du menar, Wolmer. Jag kan ibland undra om jag kanske är född i fel tid, och känna en längtan efter något som är renare, högre, ädlare. Låter väl aptöntigt i de flestas öron, men jag tror du förstår. För mig är det inte alls en klassfråga utan ligger på ett helt annat plan. Jag tänker på biodlaren i boken jag just läser, Nektar av Lily Prior. Han drömde om den rätta flickan, och när han äntligen fick henne ville han att allt skulle gå rätt till. Visserligen var han långtråkig med sina oändliga poem till hennes ära, sina månskenspromenader och sin omsorgsfulla kurtis, men jag tyckte om honom som karaktär. Kan också önska att männen skulle ha fler av biodlarens kvaliteter! Tyvärr var ju den "rätta" flickan inte alls rätt för honom och det slutade genast illa. Han var värd ett bättre öde, biodlaren med de ädla känslorna!

Skrivet av pavone den 23 februari, 2008 kl. 22:25 #

Gretchen, män och kvinnor ÄR olika. Det är ett av livets stora mysterier men också något väldigt positivt. Ta inte det jag skriver som kritik, jag försöker bara förklara hur JAG fungerar. Kram gumman!

Skrivet av Wolmer den 23 februari, 2008 kl. 22:40 #

Tombola, jag vet att det är som du skriver! Jag har inga illusioner om något som inte finns. Men jag kan DRÖMMA... Har själv jobbat inom hemtjänsten några år, och bland annat städat på Öfre Östermalm och VET att det minsann kan lukta både tvål och skit där. Grevar och baroner är inte för mig samma sak som förfining och elegans, det menade jag inte. Jag menade att Han (vem han än må vara) ska ha de egenskaper som betyder mycket för mig. Kunna uppvakta på ett fint sätt, utan vulgaritet eller grovhet. Han behöver varken vara kapten eller baron eller rik för det! Det enda jag ville lyfta fram var egentligen mina innersta drömmar och längtor. Inte menat att provocera någon. Inte heller går jag och tror att Han verkligen finns. Jag inser och har insett för länge sedan, att Han finns i min fantasi. Och det är gott nog åt Wolmer! Stor kram!

Skrivet av Wolmer den 23 februari, 2008 kl. 22:44 #

Tilda.T! Du är inte ensam om att säga just så! För mig är det precis tvärtom. I ett socialt sammanhang där det inte finns givna spelregler, är jag totalt borta. Blir hämmad och hamnar i ett undanskymt hörn. Men under formella tillställningar slappnar jag av, för där följer ALLA konvenansen, och det blir för mig en trygghet, något jag kan vila i och känna mig avslappnad i. Om jag satt på Nobelfesten bredvid kungen, skulle jag faktiskt inte vara nervös. För även om han tyckte jag var aptråkig, så skulle han aldrig säga eller visa det vid ett sådant tillfälle. Vi skulle båda hålla på formen och båda skulle känna sig nöjda och ingen skulle tappa ansiktet. Ja, jag vet att jag är knäpp... Kram på dig!

Skrivet av Wolmer den 23 februari, 2008 kl. 22:47 #

Pavone, jag vet att du förstår! Och precis som du beskriver handlingen i "Nectar", så menar jag också. Det finns något rent och oskuldsfullt över det där sirliga, gammaldags. Jag tycker om det, och jag vet att jag inte är ensam! Kram!

Skrivet av Wolmer den 23 februari, 2008 kl. 22:48 #

Jag blir inte provocerad alls! När du utvecklar ditt resonemang så tror jag inte att vi har så olika åsikter egentligen även om balarna inte tillhör något favorittillhåll för min del. Inte heller Nobelfesten lockar men jag tycker synd om kungen - förmodligen skulle han varit lyckligare om han fått vara lite mera Svensson och varit hemma och mekat med bilen eller varit på jakt. Men sådant kan man ju bara spekulera i,,,, Däremot så tror jag nog att du kan hitta en karl som mycket väl uppfyller dina önskemål om du kanske gör avkall på att han kanske inte behöver vara en direkt kopia av kapten Trapp,,,

Skrivet av Tombola den 24 februari, 2008 kl. 09:18 #

Tackar och niger för komplimangen jag fann bland kommentarerna på min Blogg. Din ser intressant ut också, jag skall läsa noggrannare senare. Naturligtvis är det OK att du länkar min. Jag blir smickrad. /E 8-)

Skrivet av Eva den 24 februari, 2008 kl. 09:42 #

Hej Tombola! Bra att du inte blev provocerad. Jag kände mig väldigt förvirrad själv ett tag, eftersom det blev så mycket missförstånd. Någon kopia av von Trapp letar jag inte efter! Inte efter någon alls egentligen. Säger ju bara att om Han finns, OM... då bör han helst ha vissa egenskaper. Men jag är rätt nöjd ändå. Kram!

Skrivet av Wolmer den 24 februari, 2008 kl. 10:58 #

Hej Eva! Tusen tack ska du ha! Jag ska också gå in och "inventera" din blogg närmare när jag får tid. Den var MYCKET intressant! Så mycket härlig musik! Kram på dig!

Skrivet av Wolmer den 24 februari, 2008 kl. 10:59 #

Missförstånd - nej inte alls! Men det är lite svårt detta att överföra info mellan varandra då man normalt har kroppsspråket till hjälp, detta står ju för 80 - 90 % av överföringen,,,,

Skrivet av Tombola den 24 februari, 2008 kl. 11:28 #

Jodå - en Trapp skulle inte vara fel. Själv har jag en Maria hemma som går och pysslar och det är inte fel,,,,

Skrivet av Tombola den 24 februari, 2008 kl. 11:46 #

Ja Tombola, det är lite svårt att utöva kroppspråket i cyberrymden...;-) Men det har ju gått bra ändå! Kul att du har din "Maria"! Kram!

Skrivet av Wolmer den 24 februari, 2008 kl. 12:03 #

Ja - för det var väl så hon hette i filmen?

Skrivet av Tombola den 24 februari, 2008 kl. 12:50 #

Jodå Tombola, det är ganz richtig! Kram!

Skrivet av Wolmer den 24 februari, 2008 kl. 12:58 #

Skriv en kommentar:

Kommentarer är avstängda för detta inlägg