« Mer njutning! | Hem | Hommage à Mary Schne... »
Sagan om Gothia och Svecia
Skrivet:   1 augusti kl. 01:28

Det var en gång två kvinnor som hette Gothia och Svecia.

         
Gothia renoverade bad               Svecia läste böcker

De bodde ganska långt från varandra, men var ändå väldigt nära vänner. Gothia tyckte mycket om att pyssla med inredning, och hade ganska nyss fått i ordning sitt badrum. Svecia tyckte mer om att läsa och kunde ligga i sängen i timmar och sluka den ena romanen efter den andra.

De här kvinnorna var runda och goda, och egentligen ganska tillfreds med livet. Men båda saknade det där lilla extra. De brukade tala i timmar med varandra i telefonen, och ventilera livet och meningen med detsamma. Varje gång kom de fram till samma saker. De behövde varsin hjärtevän!

Nu var det så att Gothia på avstånd var förälskad i en filmcharmör som hette Richard Almann. Svecia å sin sida, var väldigt betuttad i en smörsångare som hette Peter Rappé. Men dessa båda män var så ouppnåeliga för Gothia och Svecia, så de fick nöja sig med att drömma, såväl om natten som i vaket tillstånd.


Gothia och Svecia åt endast animalisk högfettskost

En gång föreslog Gothia att de skulle resa tillsammans ut i världen för att se sig om. Det tyckte Svecia var en bra idé, och de gjorde upp resrutt, beställde biljetter och anträdde så sin resa JORDEN RUNT.

De hade inte mer än kommit till Hadrianusmuren, så stod plötsligt Richard Almann framför dem! Gothia blev alldeles knäsvag och började skälva, men Richard Almann gick fram till henne och förkunnade att han drabbats av en blixt, en kärlekens sådan, och att han nu inget hellre ville än att få slå följe med Gothia och Svecia på deras resa.


Filmcharmören Richard Almann

Nästa anhalt var Glyndebourne, där de tre vännerna skulle avnjuta en musikalisk soaré. Plötsligt stod ingen mindre än Peter Rappé på scenen och sjöng med sin mörka, vackra basröst och spände ögonen rätt in i Svecias. Svecia blev en våt fläck på stolen, men så fort föreställningen var över, rusade Peter Rappé fram till henne och kysste henne på handen och undrade om han inte kunde få göra henne sällskap i livet.


Peter Rappé var inte bara sångare, han var
också en stor beundrare av konstnären
Botero

Så nu var där ett sällskap om fyra personer som fortsatte resan jorden runt. Och var de än kom, så hade de fantastiskt roligt och trevligt. De åt god mat och drack ädla drycker, men drabbades aldrig av paltkoma. Kärleken spirade som aldrig förr, och till slut bestämde de sig för ett dubbelbröllop.

     
Gothia och Richard                       Svecia och Peter

En vacker höstdag vigdes de två paren i Rosslyn Chapel. Gothia hade specialarrangerat vackra dekorationer inuti kyrkan och klätt alla bänkar med florentinska papper. Svecia och Peter Rappé sjöng sina äktenskapslöften till varandra i form av en duett ur "Cosi fan Tutte".


Brudvalsen

Sen levde de lyckliga i alla sina dagar och ingen hade ångest och ingen var otrygg och alla fick precis så många kramar och pussar som de ville ha!

 
Kategori:   Blandat |  Permalink |  Kommentarer [8]
Kommentarer:

Vilken underbar historia! Ja, så kan det går när man äter LCHF! ;-)

Skrivet av chakula den 01 augusti, 2007 kl. 07:55 #

Härlig historia med underbara bilder därtill! Jag kan bara lyfta på hatten och tacka för att jag fick följa med på resan :o)

Skrivet av Maja den 01 augusti, 2007 kl. 10:48 #

Tack både Chakula och Maja för era vänliga omdömen!Visst är det härligt att bege sig ut i fantasin ibland? Kram!

Skrivet av wolmer/DaMum den 01 augusti, 2007 kl. 12:30 #

Härlig historia trots att jag fick inte se några bilder...

Skrivet av Margareta L den 01 augusti, 2007 kl. 14:14 #

Margareta, nu har jag fixat bilderna igen! Hoppas du gillar Botero, för jag tycke han är härlig. Kram!

Skrivet av wolmer/DaMum den 02 augusti, 2007 kl. 00:50 #

Helt underbart... härliga bilder...

Skrivet av Margareta L den 02 augusti, 2007 kl. 11:06 #

Det var en underbar historia, tänk om man kunde följa med. Hihi. Men är ju redan upptagen ändå.

Skrivet av MiaP den 02 augusti, 2007 kl. 20:45 #

Tack MiaP! Visst är Boteros bilder fantastiska! Kram!

Skrivet av wolmer/DaMum den 02 augusti, 2007 kl. 23:53 #

Skriv en kommentar:

Kommentarer är avstängda för detta inlägg