
Det är Warren Buffet som borde ha fått Nobels fredspris istället för Obama. Där är en person som har förstått konkurrenssamhällets natur, att det förutsätter både givande och tagande.


Igår hade jag gärna velat klaga på mina störande grannar, men det var så mycket oväsen från alla håll och kanter att det kändes meningslöst. I sängen kom jag istället att tänka på en kommentar som jag ibland har fått när jag har klagat på andras oväsen:
"Man måste få leva också".
"Att få leva" verkar vara samma sak som att göra som man vill utan hänsyn till andra. Det är något hedniskt och lustfyllt, gärna med alkohol i kroppen, som får oss att helt tappa omdömet.
Och visst har det blivit värre med åren.
Svenskar vill gärna leka storstadsbor, men de förblir bönder på något konstigt sätt. Riktiga storstadsbor i New York, London och Paris är trevliga och visar hänsyn. Det gör Stockholmare allt mer sällan.
Stockholmaren är vanligtvis inflyttad från landet, van vid att ingen störs av några primalskrik i skog och natur. När Stockholmaren väl sätter sin fot i stan lever vanföreställningen vidare.


Här är mina tre-i-topp bulltips på Östermalm.
Bäst wallonbulle får du på Riddarbageriet.
Bäst brioche får du på Tösse.
Bäst kardemummabulle får du på Valhallabageriet.
Första pris går till kardemummabullar på Valhallabageriet.
Glad bullsommar!




