Igår ägnade jag 90 minuter av mitt liv åt att se Östersund ta emot gästande Robertsfors på Hofvallen. Efter 45 minuter var jag övertygad om att jag gått fel och hamnat på en match i korpfotboll. Första halvlek fungerande nämligen ingenting för något av lagen och avsluten var bedrövliga. Jag satsade en spänn på att 0-0 skulle stå sig till slutsignalen, men fick äta upp det. ÖFK måste ha tagit en ordentlig genomgång under vilan för de gick in på plan igen och visade omedelbart vart skåpet skulle stå. Allt medan Robertsfors mest verkade imitera mig när jag spelade fotboll på skolgympan anno 1998 (det är ingen komplimang). 3-0 känns helt rättvist och jag undrar vad Robertsfors gör i division 1 överhuvudtaget. Det är nästan så det inte kommer bli roligt att ta sig till denna västerbottniska ort för att se Sirius spela borta om två veckor. Trots allt är det bättre fotboll när lagen är någorlunda jämna. Nu kommer inte Sirius vinna över Robertsfors, de kommer massakera dem.

Just nu spelar Sirius hemma mot Boden och jag sitter 60 mil bort och är nervös.