« Det är midsommarafto... | Hem | På en skala »
Isn't it Ironic
23 juni kl. 03:42

Med skorna i handen smyger jag ut från ditt hus. Händerna har kramat, masserat, famnen vaggat dig. Du somnar i min famn. Som vi förändrats. Från skoj och galenskap till denna stora kärlek. Din kropp saknar min och min din när jag lämnat dig. Själen är kvar.

Inatt lämnade jag min eviga kärlek för din skull. Han finns kvar en annan dag. Jag sa att jag for till dig. För att du behövde mig. För att jag behövde dig. En himmelsk förening. Inte sex och förälskelse. Bara lugn kärlek mellan människor. Fortfarande oförenlig. Fortfarande omöjlig att förneka. Du är den finaste människa jag vet. Den vackraste själen. 

Sov nu gott inatt. Imorgon är jag hos dig igen. 



Postat i: Nöje  Permalink   Kommentarer [1]  
 
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/zanningen/entry/en_alldeles_speciell_relation
Kommentarer:

Härligt!

Skrivet av 79.102.13.204 den 23 juni, 2012 kl. 11:04 #

Skriv en kommentar:

Namn:
E-post:
URL:

Din kommentar:

HTML Syntax: INTE tillåten